25 grundtips för en bra låtproduktion

Här har jag samlat några allmänt hållna grundtips för en bra låtproduktion. Listan är ingalunda komplett och en del har du säkert hört tidigare, men ändå. Med “produktion” menas alltså instrumentering, arr, inspelningsteknik, mix och mastering.

1: En bra låt med en dålig produktion är en dålig låt

Man kan önska att det inte vore så, men hur bra melodin och formen eller texten än är behöver låten presenteras på ett anslående sätt. Det är en myt att skivbolag, jurymedlemmar, recensenter eller andra bedömare kan identifiera en “bra låt” hur den än är inspelad. Produktionen spelar roll, vad det än är för genre.

2: Bli duktig med den utrustning du redan har 

Det är kul att köpa prylar! Men inte sällan kommer de i vägen för skapandet, snarare än att hjälpa. Visst, ibland behövs det någon alldeles särskild grunka för ett projekt, och alla behöver ju en grunduppsättning prylar så att man alls kan komma igång med arbetet. Men man lurar sig lätt med att “jag behöver bara den prylen också för att komma vidare”. Det blir lätt en ovana, vet jag av egen erfarenhet.

3: Mindre är mer

Med nästan obegränsade möjligheter att göra fler och fler pålägg är det lätt att bli avtrubbad i sin digitala hemstudio. För varje genomlyssning behövs nya känslomässiga kickar: mer dist, fetare stråkar, pukor, trumpeter! Då är det bra att låta produktionen vila ett tag och komma tillbaka med lite distans och istället försöka rensa upp bland idéerma. Tumregel: Om låten inte klarar sig med de instrument som vanligtvis ingår i genren är det troligt att själva låten är för svag och oengagerande.

4: Justera akustiken i kontrollrummet

Mixar man i högtalare har efterklangen i studiorummet större betydelse för mixarnas kvalitet än många vill tro. Parallella väggar och hårda, reflekterande ytor kan påverka resultatet negativt. En resonanspuckel vid till exempel 100 hertz kan lura dig att dra ner den frekvensen i mixen, och vips kommer låten att framstå som lite tunn och fattig hos alla andra. Några absorbenter och/eller diffusorer på väggar och innertak gör ofta stor skillnad. Det behöver inte kosta så mycket men kan spara mycket huvudbry.

5: Använd rumskalibrering för studiomonitorerna 

När du har löst de värsta problemen i själva rummet är det en god idé att kalibrera högtalarna. Det finns särskild utrustning för ändamålet, men allt fler högtalarfabrikat har studiomonitorer med inbyggd rumskalibrering. Medföljande mjukvara kör några testtoner i kontrollrummet (hemstudion) för att analysera dess karaktär, och med hjälp av digital equalizer och fasförskjutningar justerar den sedan monitorerna utifrån hur ditt rum beter sig. Rumskalibrering är dock ingen mirakelkur – ju bättre rummet och högtalarna låter från början desto bättre förutsättningar har förstås kalibreringen.

6: Spela in allt som sker i studion 

Tänk dig att ni sitter och smårepar tillsammans och plötsligt gör gitarristen ett riktigt coolt riff eller trummisen det perfekta intro-fillet. “Wow, gör det där igen!” Men ingen kommer ihåg exakt hur det var … Av det skälet kan det vara bra att låta någon apparat (till exempel en mobil eller en bärbar inspelningsmanick) stå i ett hörn och dokumentera allting löpande. Då blir det bara att spola tillbaka och lyssna på det magiska ögonblicket.

Missa inte de magiska spontana ögonblicken: Spela in allt ni gör i studion!

7: Sång och trummor är viktigast 

Om det är något man ska lägga tid och resurser på är det bra sång och trummor, både vad gäller utförande, inspelning och mix. Sedan kommer basen och sedan resten. Allting måste givetvis hålla tillräckligt hög klass, men med all respekt – i de flesta nutida genrer kommer de andra instrumenten längre ner på priolistan. Det finns förstås enskilda låtar och stilar som utgör undantag, men allra oftast gäller att om sången och trummorna inte funkar, så funkar inte heller låten.

8: Spela in akustiska instrument i stereo 

Om det är realism som eftersträvas blir akustiska instrument ofta snyggare i en stereomikrofon, eller två korrekt uppsatta monomickar. Det blir mer liv i ljudet och faktiskt lättare att mixa. Om det finns en lite osnygg efterklang som får inspelningslokalen att låta kakburk blir den mer påtaglig i mono men tenderar att trollas bort i stereo.

9: Var inte rädd för äkta efterklang

Det är frestande att dämpa ner inspelningslokalen med allt som står till buds för att kunna lägga på reverb i mix, och har man ett väldigt stort och naket rum kan det också vara nödvändigt. Men var inte rädd för att testa hur trummorna låter i trapphuset, som Led Zeppelin gjorde, eller nere på gården. Instrument som spelas in med mick mår oftast bra av åtminstone lite naturlig ambiens från rummet. Man kan ofta vilja hålla sången torr, men låt inte det hindra dig från att försöka låna en kyrka till det där tjusiga sångpålägget, som Hans Zimmer. Magin finns därute!

10: Åk hem till artisten och spela in

Vid enskilda pålägg, av till exempel sång eller gitarr, kan det vara bättre för musikanten att få jobba i sin trygga hemmiljö snarare än att vara nervös i en dyr fetstudio. Ta med inspelningsutrustning, ställ upp några madrasser i ett hörn och kör på. Ljud utifrån, som trafikbuller eller grannar som klagar, hörs mycket mindre i mix än man tror. I synnerhet dynamiska mickar är nästan immuna mot vardagliga bakgrundsljud.

11: Spela in grupper tillsammans

Om du har ett gäng blåsare, en stråksektion, en kör eller en annan grupp som är vana vid att spela tillsammans är det avgjort bäst att spela in dem så också, istället för en och en. En stereomick på lagom avstånd kan också vara bättre än separata mickar, eller i vart fall komplettera dem, för att fånga just samklangen.

12: Kolla mixen i lurar då och då

Jag har ingen statistik på det, men nog sker lyssnandet idag mest i hörlurar? Tiden är borta när den typiske lyssnaren sjönk ner i soffan framför sin påkostade stereoanläggning och avnjöt ett album från början till slut – men det kan ju vända. Att mixa enbart i hörlurar är knepigt, men kolla då och då att mixen i vart fall inte tippar åt höger eller vänster sida, att du har lagom med reverb, och att 3D-effekter inte låter konstigt.

13: Låt vänstern komma först

I en kultur som läser text från vänster till höger verkar det som att hjärnan även vill ha andra intryck i den riktningen. På en stereopanorerad synt eller ett eko där den ena sidan kommer före den andra, blir det lite mer harmoniskt för hjärnan (i vår del av världen åtminstone) att låta vänster sida höras först. Källa på det? Nope, bara hörsägen.

14: Ge sången en kompis

Ett annat musikpsykologiskt arrangemangstrick är att låta leadsången balanseras upp eller kontrasteras här och var av något annat karaktäristiskt soloinstrument, såsom en elgitarr, en cello, nåt syntljud eller en intressant sampling. Det blir en intressantare samverkan även om de inte låter samtidigt.

15: Limma med pads

På 1980-talet blev det poppis att låta en diskret syntmatta liksom limma ihop en mix genom att spela ackorden i bakgrunden, knappt hörbart. Det passar förstås inte alla stilar men är fortfarande förvånansvärt effektivt om det används med finess.

16: Värna om spontaniteten

Om någon av de första tagningarna låter riktigt bra är det sällan meningsfullt att göra fler. I synnerhet sångare kan tappa spontanitet och klang efter en stunds nötande. Då är det bättre att bara reparera enstaka misstag eller helt sonika fixa till dem digitalt, hellre än att paja feelingen i jakten på perfektion.

17: Spara inte för många tagningar

Det är så lätt att rusa iväg och göra massor av alternativa tagningar av ett pålägg, till exempel sång. Men gör dig själv och/eller mixteknikern en tjänst och spara bara två-tre stycken. Annars kan det bli en mardröm att sedan sitta i mixläge och behöva välja och klippa. Välj de bästa tagningarna och gör eventuell redigering i samband med inspelningstillfället. När du är säker på att du har fått till en bra tagning, radera överblivet material för att slippa distraktionen.

Se till att gallra och redigera tagningarna innan mix, gärna direkt efter inspelning.

18: Bra medhörning åt alla

Det viktigaste under en inspelning är att själva det musikaliska framförandet blir så bra det kan, alltså att sångare och musiker gör sitt bästa. En förutsättning för det är att alla musiker får den medhörning de vill ha under inspelningen. Det är därför väl använda pengar att investera i utrustning som gör det möjligt, till exempel en liten monitormixer till alla, bra hörlurar och så vidare. Folk har väldigt olika preferenser, vissa vill höra sig själva mycket, andra knappt alls. Se till att alla kan få det de behöver för att kunna känna sig bekväma och fokusera på att spela bra.

19: Sprid inte slaskmixar

Som led i en produktion brukar det göras slaskmixar för de närmast inblandade (artister, producent och ljudtekniker) att begrunda. Men skicka helst inte sådana mixar till skivbolag eller andra utomstående som ska bedöma låtarna eller ert arbete. Risken finns att de lyssnar in sig på slasken och senare inte tycker att den färdiga mixen låter rätt.

20: Mixa ner besvärliga s-ljud manuellt

Fler och fler de-esserpluggar använder AI för att analysera och dämpa skärande sibilanter (s-, t- och sch-ljud). Men beroende på sångstil och mikrofon kan det vara otillräckligt och bli störande ändå, särskilt efter mastering där både sång och diskant brukar hoppa fram. Ett säkrare sätt är att manuellt leta upp varje jobbig sibilant och sänka med hjälp av automatiseringen i inspelningsprogrammet. Visst är det lite pilligt, men med lite övning och smarta snabbkommandon får man upp tempot, och resultatet är värt det.

21: Tänk på bumligheten

Det här är kanske främst en mastering-fråga men den är värd att tänka på redan i mixläge. De flesta normalstora rum hemma hos folk har en resonanspuckel omkring 200 hertz. Om du har akustikjusterat och kalibrerat din studio (se ovan) har du förhoppningsvis inte detta problem i mix, men var åtminstone lite försiktig med det registret så att mixen inte låter för bumligt därute.

22: Kolla mixen i mono

Många vanliga Bluetooth-högtalare spelar i mono (även om de är flera i stor lokal) och stereobredden från en mobiltelefon är ju högst begränsad. Kolla därför att mixen funkar i mono, alltså när vänster och höger sida slås ihop till en enda kanal i mitten. Det är helt okej om vissa saker försvinner lite i monomixen, men du bör säkerställa att sång, trummor, bas och de viktigaste ackordinstrumenten fungerar. Lyssnaren måste begripa låten även om den spelas upp genom en liten monohögtalare. Vissa extravaganta 3D-effekter eller breda fas-tricks kanske måste fimpas.

23: Gör några olika mixar inför masteringen

Ibland händer det lite oväntade saker med balanserna när en mix blir mastrad. Det är därför bra att leverera en alternativ mix med lite starkare sång/soloinstrument och en med lite svagare. Känner man sig mycket osäker på sina mixförmågor kan man kolla om masteringteknikern kan tänka sig att göra en så kallad stem-mastering. Det innebär att du mixar låten så bra du kan och sedan exporterar de olika instrumentgrupperna separat, alltså trummor, ackordinstrument, sång och så vidare.  Det ger masteringteknikern större frihet att påverka slutresultatet, men tar också längre tid och kostar därför mer.

24: Låt masteringen mastra

Innan en slutmix ska mastras är det bäst att lämna 3-6 decibel marginal mellan låtens högsta topp och den digitala nollan så att masteringen har något att jobba med. En hårt limiterad mix går inte att göra så mycket åt. Lämna också eventuella in- och uttoningar (fade in/out) till masteringen. Använd hellre för lite de-esser än för mycket.

25: Pausa ofta

Sist men inte minst, genom hela produktionskedjan: Det är lätt att bli hemmadöv. Efter timmar av ljudarbete, även på måttlig volym, blir öronen trötta och hjärnan ofokuserad. Man grottar ner sig i detaljer, drar på diskant eller börjar överproducera för att bibehålla feelingen. Ta en promenad i stället. Sov på saken och kom tillbaka nästa dag med fräscha öron och utvilad hjärna.