Jag började min inspelningsbana med de billigaste av prylar och 0 kunskap hur jag skulle använda dem. Det jag gjorde då är i mina nuvarande öron helt olyssningsbart. Samtidigt är det, den skiva jag gjort som fått mest uppmärksamhet och uppskattning hittills, vilket kan kännas lite drygt när man kämpar för att göra saker bra "på riktigt".
I vilket fall, jag tycker nog att man ska ha sig själv som främste kritiker. Tycker man det man gör låter bra (vilket jag gjorde t ex när jag gjorde ovan nämnda skiva) så ska man köra på det. Funderar man för mycket över det så tappar man lätt passionen och det kommer höras oavsett hur bra produktionen i sig låter.
Jag köper nya saker när jag märker att något tekniskt har börjat bromsa min kreativitet. T ex, när man spenderar dagar på att få till ett sångljud för att micken inte håller för det man vill åstadkomma. När man sen sjungit om samma låt sexhundra gånger med alla tricks man kan tänka sig (och såna man inte ens kan tänka sig) så finns inte speciellt mycket passion kvar i framförandet. Och sånt hörs.
Mitt senaste köp var en mick som hjälper mig mycket då jag mer eller mindre kan koppla in den, dra på ett par pluggar jag kan bra och sen sjunga precis som jag känner för och det låter bra. Tycker inte om att behöva fundera på om jag måste stå på ett ben och ha tyrolerhatt när jag sjunger lite starkare, hålla för näsan med båda händerna eller på något annat vis ändra sättet jag vill sjunga på för att det ska låta bra...