Dreamtones

Nja, det behöver det ju inte nödvändigtvis vara, men i en tidning som Bon, så; ja! 😉 Wikipedia brukar ju faktiskt gå att lita på, men här verkar det har spruckit lite... Kricke: Du kanske missade den delen i texten där det står att han, efter 8 månader, sa okej. Jag förstår inte vad du menar. Nä det var ang Call On Me, blir lite förvirrad av de olika versionerna om hur det gått till. Men så om jag förstått rätt; Eric samplade först ett stycke ur "Valerie", och sökte tillstånd men Steve ville inte godkänna det utan sjöng en ny version av det hela åt dem istället?

Du glömde ett slash / tecken vid:

Nu blir ja nyfiken igen, hur tänker du ? 🙂 Ska ta och leta efter den där artikeln nu...

Förståeligt. Men väldigt internt och personligt, precis som om man hela livet bara vill köpa röda gitarrer. 🙂 Men förstår inte skillnaden i en mer objektiv synvinkel mer än att det är just mörkare/ljusare. Du menar att vissa ackordföljder är lättare att spela i vissa tonarter? Då är jag med. Möjligt.

Känner mig dum men fattar inte riktigt det här 🙂 Sant, tonartshöjningen mot slutet är aldrig fel... Men det är ju mer för stunden som sagt. Men det här med på lång sikt... Det måste i så fall vara väldigt subjektivt. Om man bara har hört låtar i C dur hela sitt liv så kanske en ny låt i Eb dur känns oerhört uppfriskande. Eller är det verkligen så? Det är helt upp till lyssnaren då i så fall... Så med det i åtanke tror jag det borde va viktigare att först prioritera vad låten i sig passar i för tonart. Men det där låter ändå konstigt. Vill återigen dra parralleller till relativitetslagen (heter det så? aja..) just för att om allting spelas mitt i mellan t ex C och B så borde det inte låta falskt om alla instrument är stämda på det sättet. Men om det där är sant, vilket jag visserligen kan tro på, så har man ju för bra gehör för sitt eget bästa - såvida man inte livnär sig på att stämma klaviaturer 🙂

Instämmer helt! Spelar dessutom alltid på gehör - även om jag inte är helt bakom flötet på teorin... 🙂 Jag funderar aldrig ens på vilken tonart det råkar bli, utan tar de ackord jag tycker blir snyggast i den aktuella låten. Jag fattade Lynxos inlägg som ett skämt men iom att Claes instämmer måste jag fråga: Hur vet man vilken tonart en låt låter bäst i innan man ens skrivit den? Jag tror man är klok i att byta tonart under tiden man gör låten, eftersom man fyller på med div melodier som kan gå lite hur som helst, etc...

Han hade åtminstonde kunnat sjunga som i originalet, så det blir lite variation i alla fall. Varför gjorde han låten då? Jo, alltså, först ville Eric cleara samplingen, men det tog tid som fan för att Steve inte hade något egentlig lust, men sen till slut gav han med sig, men valde då att om det skulle bli något så skulle han sjunga in den igen. Eric själv tyckte det var mycket sämre än orginalet... Lite nyfiken - var har du hört det här? Enligt all annan info jag läst så handlade det om att Steve Winwood hörde en tidig version av remixen, och gillade den så starkt att han inte bara gav tillstånd till samplingen utan även sjöng in nya sångspår att använda till det officiella släppet. Vad är det för remix du pratar om nu? Så här sa Eric i en intervju i Bon, nummer 22: "Det började med en halvkass demo, baserad på en Steve Winwood-sampling, som jag gjorde tillsammans med Retarded Funk för över ett år sedan. Demon hamnade på nätet av misstag vilket resulterade i ett 50-tal olika bootlegs. Under tiden jobbade vi fram en bättre version, samtidigt som vi sökte tillstånd att använda samplingen. Steve Winwood, som hatar dansmusik, drog ut på det i åtta månader innan han till slut sa okej. Då sjöng han om hela slingan istället, tyvärr otroligt mycket sämre än originalet, så vi tvingades skicka den till ett företag som är specialiserade på att återskapa samplingar." Jag fattar inte... Originalartisten Steve var emot hela idén - då kan det ju inte bli av öht tycker man?

Jag ser inte riktigt att jag skulle ha varit mycket mer osaklig än övriga här (med all respekt för att du och Pienny har skrivit de uttömmande inläggen), men Jag har uppenbarligen sårat dig, och jag ber därför uppriktigt om ursäkt. *** God afton Ursäkten accepteras, God fortsättning.

Nej nej, missuppfatta mig inte... Jag tycker inte illa om 90 talet... Att den där skivan släpptes -99 förklarade soundet, idéerna å så lite mera... jaja 😉 🙂

Skitbra, rolig låt ! 🙂

Nej nej, missuppfatta mig inte... Jag tycker inte illa om 90 talet... Att den där skivan släpptes -99 förklarade soundet, idéerna å så lite mera...

Men Madonnas platta måste jag påstå bleknar kraftigt i jämförelse med vad Stuart lyckats åstadkomma som Thin White Duke eller Jacques Lu Cont. Om det skall tipsas om poppig dansmusik så... Öh.. Jag lyssnar inte på så mycket poppig dansmusik 🙂 Checka Basement Jaxx's plattor eller nåt. EDIT: Kan förresten tillägga att Steve faktiskt sjöng in Call On Me-slingan på nytt... Och han hatar dansmusik 😮 Han hade åtminstonde kunnat sjunga som i originalet, så det blir lite variation i alla fall. Varför gjorde han låten då? Jo, alltså, först ville Eric cleara samplingen, men det tog tid som fan för att Steve inte hade något egentlig lust, men sen till slut gav han med sig, men valde då att om det skulle bli något så skulle han sjunga in den igen. Eric själv tyckte det var mycket sämre än orginalet... Konstigt att han skulle göra något som han inte ville, tryck från skivbolag eller vad handlade det där om?

Jag som inte är särskilt bra på något instrument (har dock grundläggande kunskaper i allt), är fortfarande en seriös artist. Så det är ett jävla skitsnack att man inte kan göra seriös musik på datorn (det är 2006 - vakna!) Jag håller med i den utsträckningen att det kan vara bra att vara förtrogen med ett ackodinstrument, så man vet vad som låter bra med vad - men det lär man sig genom att hålla på med datorn också om man vill. Musik handlar om kommunikation, inte övermod på ett instrument. Med hjälp av datorn kan du få till ett helt arrangemang; programera trummor, bas, och div synthar. Det enda som kan vara svårt att återskapa med endast digital teknik är ett trovärdigt gitarrljud. Å sen beror det heeeeeeelt på vad exakt du är ute efter och vad du vill göra förstås! Edit: Om du enbart vill ha musik som hobby lyssna på Rainydays. Om du vill sikta längre, gå även utbildningar i musikrelaterade ämnen. Kombinera för bästa möjliga effekt.

Hmm, jag vet inte... Att ta fram klassisk hederlig datormusik med fina melodier och banka sönder detta med techno beat är som att strypa ur den autentiska känslan till döds. Men det är inte dåligt gjort. Men idén är inte bra - kanske mest för att den i sig inte är särskilt kreativ och använt så mycket innan. Jag hade kanske tyckt annorlunda om jag var 14. Okej om man verkligen ger den något nytt och kreativt, och hjärta och själ. Lite mer genomarbetade arrangemang, etc. Då kan det blr något.. Låt 3 och 9 hade en lovande inledning (Italo Disco stuk), bara den utvecklas lite mer i strukturen så hade det varit bra. Låt 12 var riktigt schysst, man hör de riktigt gamla spelljuden där också (även om just det inte är nödvändigt eftersom det är en förnyning, fast klart lite av charmen vill man kanske ha med.) Men svårt att dömma låtar på 30 sekunder. Men som jag förklarat är jag less på 90 tals beatet där den distinkta technobaskaggen är i fokus. Allt detta är enbart min åsikt. Fast jag tror inte jag är ensam om att vi gamla spelrävar inte vill höra våra älsklingsmelodier i ett fantasilöst arrangemang som 34847 andra okreativa artister redan gjort innan (detta vill säga om de spelas på radion - är det en nybörjare som gör musik spelar det ingen roll.) Hade melodierna varit artistens egna hade jag inte klagat lika mycket. Då hade jag tyckt det varit rätt bra t o m. Men är det två saker jag verkligen inte tycker om med trance så är det överdramatiska breaks och supersaws. Men skulle inte förvåna mig om detta släpptes på CD, som Replay serien (intelligenta 80 och 90 tals poplåtar i sönderbankat technotema.) Supersaws? Plattan släpptes 1999. Instant Remedy är en svensk kille. Att den släpptes 1999 kanske förklarar saken lite grann. Supersaws, jag uppfattar det som en överdriven överdramatisk frenetisk synth. Ungefär som någon stilar på gitarr fast synth istället... Eller det kanske är ett skitstort synth ljud som försöker vara "mäktig" som om det är gud själv som talar. Skitsvårt att förklara. 🙂

Men Madonnas platta måste jag påstå bleknar kraftigt i jämförelse med vad Stuart lyckats åstadkomma som Thin White Duke eller Jacques Lu Cont. Om det skall tipsas om poppig dansmusik så... Öh.. Jag lyssnar inte på så mycket poppig dansmusik 🙂 Checka Basement Jaxx's plattor eller nåt. EDIT: Kan förresten tillägga att Steve faktiskt sjöng in Call On Me-slingan på nytt... Och han hatar dansmusik 😮 Han hade åtminstonde kunnat sjunga som i originalet, så det blir lite variation i alla fall. Varför gjorde han låten då?

Hmm, jag vet inte... Att ta fram klassisk hederlig datormusik med fina melodier och banka sönder detta med techno beat är som att strypa ur den autentiska känslan till döds. Men det är inte dåligt gjort. Men idén är inte bra - kanske mest för att den i sig inte är särskilt kreativ och använt så mycket innan. Jag hade kanske tyckt annorlunda om jag var 14. Okej om man verkligen ger den något nytt och kreativt, och hjärta och själ. Lite mer genomarbetade arrangemang, etc. Då kan det blr något.. Låt 3 och 9 hade en lovande inledning (Italo Disco stuk), bara den utvecklas lite mer i strukturen så hade det varit bra. Låt 12 var riktigt schysst, man hör de riktigt gamla spelljuden där också (även om just det inte är nödvändigt eftersom det är en förnyning, fast klart lite av charmen vill man kanske ha med.) Men svårt att dömma låtar på 30 sekunder. Men som jag förklarat är jag less på 90 tals beatet där den distinkta technobaskaggen är i fokus. Allt detta är enbart min åsikt. Fast jag tror inte jag är ensam om att vi gamla spelrävar inte vill höra våra älsklingsmelodier i ett fantasilöst arrangemang som 34847 andra okreativa artister redan gjort innan (detta vill säga om de spelas på radion - är det en nybörjare som gör musik spelar det ingen roll.) Hade melodierna varit artistens egna hade jag inte klagat lika mycket. Då hade jag tyckt det varit rätt bra t o m. Men är det två saker jag verkligen inte tycker om med trance så är det överdramatiska breaks och supersaws. Men skulle inte förvåna mig om detta släpptes på CD, som Replay serien (intelligenta 80 och 90 tals poplåtar i sönderbankat technotema.)

Fram till precis hit så har du hållit en föredömlig approach i tråden. Här halkar du på nåt märkligt missförstånd. Jag har inga som helst ambitioner att vara spydig. Däremot ville jag fatta mig KORT i ett i det närmaste outtömligt ämne. Du uppmanade mig att kläcka ett argument, och du fick det. Läs igen så ser du det. Och du får nog klara av att jag inte håller med dig. För det första så tycker jag det är skit, du får nog klara av att jag inte håller med dig. För det andra är det lätt att hitta en svart prick på ett vitt papper (dvs ingen är perfekt.) För det tredje så vill jag bevisa att jag inte är någon robot, jag har också känslor. För det fjärde kan jag be om ursäkt, om du vill. Du skrev: Hur som helst: Pienny leder skyhögt på poäng så här i halvtid. Det kanske inte är spydigt för den som bara läser i tråden och är neutral, men det är inte sånt man vill läsa när man har spenderat aprox 6 h sammanlagt med att skriva och läsa text. Det hade inte gjort något om du uttryckte dig på ett annat sätt och med JÄVLIGT bra och väl formulerade argument, vilket du uppenbarligen inte har. Jag har inte uppmanat dig att kläcka ur ett argument, snarare tillräckligt många som stödjer ditt uttalande. Det krävs väldigt mkt eftersom jag och Pienny har diskuterat väldigt mkt om väldigt mkt i den här tråden. Jag undrar vem som behöver läsa av oss två... Men jag har svarat på ditt lilla revolutionära argument. Läs! Det har inte med något fjantigt ideal eller mode att göra var mitt svar uttryckt på ett snällare sätt. Ja och jag bryr mig väldigt mycket. Ett argument räcker inte här. Kanske hade jag brytt mig om du var intresserad av att diskutera. Och jag kan ta åsikter, men det jag har svårare att ta är hur klumpigt de kan framföras.

För ovanlighetens skull håller jag inte med Hacke här 🙂 Jag har själv varit ganska förmögen men var inte något lyckligare för det. Men klart, en vis trygghet hade man som man inte har i lika stor utsträckning som när man är fattig student - som jag är nu. 😉 Å sen kommer en del skönhet från insidan ändå faktiskt. Det är just denna tråd killar måste spela med ofta. Är man inte grym så är man inte - oavsett utseende.

Mm. Samhället vill ju lysa ut med det bästa, på alla områden. Om man ändå gjorde likadant med musik... *Lägger en bitter suck* 😉

Det är inte värre än att gå på badstranden.

Det är den synen på reklam som jag också har. Bra inlägg, utan att vara "grabbigt" som någon uttryckte det...

Det finns så oerhört mycket att säga/argumentera med, så jag hade faktiskt just beslutat mig för att fatta mig jättekort. Så blev det. Alternativet kunde förstås varit att inte skriva nåt alls. Självdestruktiva beteenden hos framförallt unga tjejjer är idag skrämmande hög, och den har ökat det sista decenniet. Vill du ha siffror, så kolla med BRIS. Det beror åtminstone delvis på samhällsklimatet. Förväntningar och medieideal. Det är ungefär det som Pienny pratar om. I min värld så är det ett betydligt tyngre problem än det som Hacke skaldar om, även om det absolut finns liknande dilemman på grabbars sida (jag slängde själv in en trevare åt det hållet ett par inlägg upp). Så, nu har jag varit saklig 😉 Jag ifrågasätter inga siffror, jag ifrågasätter de verkliga orsakerna. Nu känns det också som att jag har svar men den är mer grundlig än t ex dagens mode. Men jag tar det ändå som en ren förolämpning att du tycker jag ligger under någon annan - speciellt utan att peka på varför. Så, stå för den skit du skriver eller skriv inget alls.

Med andra ord går det riktigt bra för företagen då. Vad ska vi göra åt det - ändra lagarna? Företagarna hade röstat emot om vi lever i ett demokratiskt samhälle med yttrandefrihet - vilket jag verkligen undrar om vi gör ibland. Fast alla blir ju utsatta för media. Så, även om man blir påverkad mer eller mindre beroende på mottagern, så är det som sagt inte den avgörande faktorn. Koncentrationen bör läggas på något annat, mer om det senare. Som sagt, varför man hör mer om fettma i Sverige är för att det antagligen är en vanligare sjukdom. Inte jag heller. Att ha lite extra lager gör definitivt ingenting, det är hur man lever som räknas; om man äter nyttigt eller inte, om man motionerar eller inte. Sen har det ju (orättvist nog) mycket med ämnesomsättningen att göra beroende på hur man ser ut - oavsett hur man lever. Fast jag som har en bra ämnesomsättning kan äta hamburgade varje dag och ändå vara smal FAST helt plötsligt dö av hjärtinfarkt. Det var nån kille i 20 års åldern som råkade ut för exakt just det har jag läst. Jaja, bara en parantes. Instämmer. Bra att jag orkade skriva det, va? 🙂 Det blir lixom en trevligare stämning dessutom... Jag ska inte anklaga dig för något nu, men jag frågar; är du verkligen säker på att du läser det jag skriver? Jag försöker nämligen förklara någonting, och tillbaka får jag ett mothugg som har färgerna svart och vitt (dvs kan bara se antingen eller.) Jag skriver igen, men försöker förklara ännu närmare; Det spelar ingen roll vad någon har för åsikter om den musik jag tycker om. Jag skulle tycka om den musik jag tycker om ändå! Om jag verkligen tyckte om en särskild artist och lyssnade på denne varje dag, och någon person - det kan vara en vilt främmande människa, insatt musiker eller inte - påpekar att den musik jag lyssnar på inte låter bra för honom. Varför ? frågar jag För att det låter skit svarar han. Effekten av det är att jag bara säger; jaha okej, idiot och går därifrån. Låt säga att han hade förklarat varför han inte tycker om det "ja för det första så är produktionen för slick för min smak, och sången är för platt utan variation i sitt uförande... Dessutom så är den där virveln för dominant." Effekten av det är att jag säger; Okej, haha! Men du, det är just därför jag tycker att det är bra, men jag förstår vad du menar, och smaken är ju olika! Efteråt kan vi fortsätta ha trevligt tillsammans även om vi tycker olika. Men du menar alltå att jag är en robot då? Bara för att jag inte ändrar min smak och anpassar mig helt och hållet till denna vilt främmande människa? Min teori är att man kan bli påverkad, olika mycket, beroende på hur man är helt enkelt. Jag vill återigen påpeka att jag inte är ignorant och trångsynt. Det har hänt flertal gånger att folk kommenterat min musik och jag har fått upp ögonen för vissa småsaker. Som t ex "Hihaten låter nog lite för högt... Och thresholden på compressorn bör justeras en aning" i ett "Ah! Tänkte inte på det" stil. Fast det är ju lite av en annan sak. Sarkasmen lyser igenom hela forumet. Men det känns som mest naturligt att man pratar om det som är mer omfattande, dvs fettma mot anorexi. Därmed inte sagt att man inte ska ta upp anorexi överhuvudtaget. Men jag har sett att de tagit upp det flera gånger så det är nog ingen idé att oroa sig. Men om man är seriös med sig själv och sin kropp och har problem, så går man till en psykolog och skippar blaskorna och dess värdelösa tips, som bara ändå är där för att fylla upp tidningen. Återigen sarkasm. Om man är medveten om att man gör fel så gör man det inte så enkelt är det. Däremot om man inte kan motstå den där otroligt goda chokladbakelsen på fiket (och man har lovat sig själv att inte äta det eftersom man vill ha en snygg kropp), så kan man ju visserligen göra fel på ett sätt - om det var den poängen du försökte få fram? Men i så fall kan man ju inte skylla på något eller någon annan än sig själv. Du läser psykologi, och t ex det jag läser nu handlar om barns uppväxt och även hur de lever innan de föds. Exemplet om ens mamma läser Aftonbladets bilaga eller inte under barnets uppväxt avgör nog rätt mycket ska du se, och att det bara skulle ha inverkan på barnet just då när de är liten och inte senare i tonåren är helt och hållet fel. Det är sådana smådetaljer som kan avgöra. Det är också därför jag är FÖR en obligatorisk kurs - för barnets skull. Friheten att uppfostra ens egna barn som man vill ska vara straffbart. Men i ett demokratiskt samhälle med yttrandefrihet så är det ganska svårt - men jag hade röstat för ett sådant förslag. På detta blir det ett kort svar: Jag reflekterade på ditt argument att man borde göra något åt fettma. Läs om Anorexi här: http://susning.nu/susning.fcgi?action=brow...a&oldid=Anorexi Slutsatserna av denna är att du hade rätt i att skönhetsideal kan vara bidragande men jag hade rätt i att det inte är avgörande (det är snarare starka händelser som är det.) Den exakta orsaken är okänd. Men min starka gissning har med självförtroende och uppfostran att göra, som sagt. Om man som modell mår dåligt kan man ju alltid börja jobba på McDonalds eller något annat. Men vad jag vet så är modellyrket ett ganska populärt jobb - lixom att vara skådespelare eller fotbollsstjärna. Nackdelarna är ju att det blir extremt hög press på dem. Om man inte mår bra så har man helt enkelt valt fel. Det räcker inte med ett starkt yttre, minst lika viktigt är ett starkt inre. Detta tvivlar jag på att de inte blir informerade om innan de ger sig in på det hela. Detta är vad jag skulle vilja säga grundorsaken och uppkomsten av de problem vi pratar om i denna diskussion. Det är viktigt att man letar sig till botten så långt som möjligt när man gör en problemanalys som vi försökt gjort. Vad är fel? Varför är det fel och vad beror det på? Men om det är felet, vad beror då DET på? Etc... Vad tror du om den där obligatoriska kursen nu då? 😳 Det spelar in. Men det måste ju ha börjat någonstans? Man hade inte gjort Ariel på ett visst sätt, och inte heller bakgrundsfärgerna om det inte vore för just det faktumet att det ska passa in på en särskild publik. Jag lekte också krig med småfigurer innan jag kollade på TV. Och det gjorde man även innan TVn uppfanns. Läs den här uppsatsen, som en kvinna skrev: http://www.psychology.su.se/units/gu/FK/biolfordj3vt06.pdf Citat: Forskningen visar att det finns skillnader i hur män och kvinnors hjärnor fungerar, men att det inte finns något kön som är överlägset det andra. Män och kvinnor är helt enkelt bra på olika saker. Nu svarade kanske inte det här exakt på frågan... Men just det faktum att vi är olika redan från början borde ju ändå vara bevis på att vi generellt sätt också har/får intressen genom livet därefter. Det var en intressant uppsats väl värd att läsas - rekommenderas om du verkligen är intresserad. Ska man tro på den? För det första så finns det ingen anledning att ljuga när man skriver uppsats, och för det andra så skriver kvinnan själv att det tar emot att skriva den (vilket jag tycker är konstigt då den inte pekar på någon diskriminering.) Det känns lite grann som att huvudämnet ändras lite från inlägg till inlägg - antagligen inte medvetet. Huvudämnet är klart viktigt, men ibland känns subdiskussionerna minst lika viktiga - särskilt då de har att göra väldigt mkt med huvudtemat. Ibland måste man diskutera kring ämnet också, och inte bara rakt på helt enkelt.

Jovisst, det börjar att bli högre och högre krav för killar också när det gäller utseende, men inte alls i samma utsträckning. Tjejer ses ofta som objekt, medan killar ses som individer. Tjejer sminkar sig, fixar håret, rakar benen, bantar, solar, tränar, handlar nya kläder osv för att se bra ut, medan killar tar på sig en fräsch skjorta och sprayar på lite parfym för att vara nöjd. Fast det är ju ingen som tvingar tjejen att göra allt detta, men eftersom några gör det så följer de andra efter för att tävla om urvalet bland killarna med just den smaken. Men även om detta nu är jättejobbigt, vad exakt mer är det ni behöver göra? Jag tänkte nämligen gå in och påminna oss alla om männens krav, vad tycker Du om det? Men jag går inte runt och klagar med detta. Men jag tycker vissa tjejer ska ta sig en funderare innan de säger sig ha mer krav än killar; Nu kanske inte allt detta stämmer in på just Ditt tyckande om hur en man ska se ut och vara, men om vi generaliserar om synen på kvinnan så kan man även göra det med mannen fast ännu mer; Det är inte bara att vara snygg, han måste vara det av naturen också - utan smink... Smink är för feminint - andra ev produkter får han inte använda för det är såå avtändande ju! Han måste ha stil, kan ju inte se ut som en luffare - men samtidigt inte vara för modemedveten.. alldeles för gay juh! Han ska vara lagomt vältränad, inte för klen och inte för mycket muskler. Om tjejer ens visste hur jobbigt/tids/ekonomiskt krävande det är att ens få lite muskler! Mannen väljer inte kvinnan, det är kvinnan som väljer vilken man som ska välja henne. Männen ska vara säkra utan att tveka en sekund, gör man det är man klen och omanlig. Det är männen som tar alla sociala initiativ, och ständig press ligger det på att hålla igång ev. samtal, och samtidigt dessutom vara rolig --- utan att bli en pajas förstås. Han måste dessutom vara populär och åtråvärd av andra kvinnor (utan godkännande från kompiskretsen går han fetbort), annars kan det bli svårt att få känslor överhuvudtaget. Han får inte gråta heller - vilken katastrof det skulle vara! Han ska försörja familjen, bygga hus, veta allt om bilar, fixa staketet, laga cykeln... Vara bäst i sängen, ha en stor jävla ***, och samtidigt kunna de 27 senaste förföringstipsen i lördagens bilaga av Aftonbladet. Är det fortfarande jobbigt att vara kvinna? 🥰 Jag tycker överlag att svenska tjejer är tråkiga och omogna jämfört med sina franska,spanska eller t.o.m. danska medsystrar. 🥰 Eller så är det kanske klimatet ? 😎 Nja klimatet vet jag inte. Vi lever i ett rikt land som någon sa, man blir lätt bortskämd - särskilt med en sådan uppfostran.

Ja, jag tycker också hon gör ett bra jobb. Sen om man ska konvertera diskussionen till poäng så ska man göra det med belägg.