Oftast vid första lyssningen.
Men det händer att det krävs två lyssningar också.
Det händer ibland att jag har förväntningar på hur det ska låta, och när musiken inte möter mina förväntningar vid första lyssningen gillar jag inte låten.
Men när jag lite senare hör låten med "rent sinne" kan jag få en aha-upplevelse...
Ta t.ex. The Cardigans Long Gone Before Daylight. Jag hade förväntat mig en ny Gran Turismo och ratade skivan vid första lyssningen. Först vid andra lyssningen hörde jag skivan, och låtarna, och den nya stilen...
När förväntningarna var borta, hörde jag hur grym skivan egentligen var! 🙂
Har inte ni andra allätare märkt att man lyssnar på olika stilar med "olika öron"?