Stolle

Jag kör med Reaper och har aldrig saknat ljudredigerare. Vad använder du den till som inte går att göra i Reaper (genuint nyfiken, inte kritisk)?

Jag tror också på det här med 50 watt över 100 watt men det borde väl inte vara så jätte dramatisk skillnad? Jag trodde förr att 50 w innebar hälften av volymen gentemot 100 w så är det väl inte om jag förstått det rätt. 5 w är hälften av 50 w, eller gäller det bara klass A? Kompisen har två stärkare, dels en Matchless DC30 som går att växla mellan 30 och 15 watt, dels en Tiny terror som går att växla mellan 15 och 7 watt. Det blir skillnad men inte ens i närheten av att det skulle vara halva ljudvolymen. På motsvarande sätt borde väl ett byte från 100 till 50 watt innebära en ganska liten skillnad. Varför skall förövrigt alla förstärkare vara så förbaskat volymstarka? Den enda gången man har användning av det är när man repar med en hårt slående trummis. Både live och i studio mickar man ju stärkaren så då kan man lika gärna spela på en liten 5 wattare. Jag har en gammal Vox AC 50 som jag aldrig kan kräma på eftersom ljudet blir helt outhärdligt högt. Tråkigt! Jag köpte en liten Harley Benton 5 watt klass A rörförstärkare och den spelar också för högt för det syfte jag tänkte ha den till (krana på hemma i lägenheten). När jag ändå är igång och klagar så vill jag klaga på att trummorna skall låta så förbaskat högt också. Det kanske behövde förr i tiden innan PA systemen växt sig stora, men idag måste det väl vara helt onödigt eftersom man ändå mickar upp dem. Jag får starta ett företag som tillverkar 1 watts klass A rörförstärkare och trummor/cymbaler som låter bra men tystare. Eller är det bara jag som börjar bli gammal och gaggig?

Ähh va sjutton! Jag slänger upp en snutt redan idag. Sova på natten är ju bara löjligt. Jag crossfejdar några olika ljud. Jag tror det är uppenbart när ett nytt ljud börjar men se upp med det annars om ni sitter och räknar oscillatorer osv. 🙂 Gissa synthen

Ljudet lät bekant men så mindes jag också alla fina bilder du lade upp på phattyn efter att du precis hade köpt den. Återkommer med lite ljudfiler imorgon förhoppningsvis.

MOOG Little phatty?

Du vet nog bäst vad som passar dig och dina behov, men påståendet om färdiga trummor och gitarrlicks förstår jag inte alls. Finns inga sådana i Reaper och inte i Cubase heller vad jag vet. Du tänker inte på "Garage band"? Jag använder Reaper som en enkel bandspelare. Färdigspelade loopar är i princip ointressanta för mig med.

DSI Evolver! 😳

Nej men det är ju precis tvärtom! Man använder det för att det är lättare. Det är du som skrattar åt mig för att jag inte behärskar alla de där krångliga portorna och ADAT-maskiner och bandspelare som måste servas och fixas. Ett program som Reaper är ju så mycket lättare att använda. Ditt svar var väldigt defensivt så jag antar att du blir förolämpad men det tycker jag inte att du behöver bli. Tipsen om att det är lättare med dator gavs i all välmening. Jag har jobbat ganska lite med digitalportor men desto mer med rullbandare och ADAT och jag finner personligen att datorn är mycket mer lättanvänd, billigare och mer kreativ. Rullband låter förvisso på ett speciellt sätt men i min erfarenhet så kommer tekniken i vägen för skapandet. Att göra "punch-ins" blir ett knep som kan misslyckas och sabba en tagning. Begränsat med kanaler gör att man måste ta svåra beslut om man skall ta en ny tagning eller inte. Jag tycker att tekniken skall vara transparent. Det skall bara fungera, så att man aldrig behöver oroa sig för den. Det skall inte vara så att gitarristen sätter ett underbart improviserat solo men som måste tas bort för att inklippet sabbades osv. Om du väljer att prova dator istället så rekommenderar jag dig verkligen att ge Reaper en chans. Får du problem så hjälper jag (och säkert andra) dig gladeligen.

Det är mig helt fruktansvärt obegripligt varför man inte använder dator istället för olika portor. För att inte tala om ADAT. Jag ryser vid minnet. Bara massa krångel och dålig kvalitet. 16 bitar.

DOh! Har en på G men vet inte om man får gissa fler gånger?

Ähh... drar till med en något långsökt gissning: Crumar "Bit One". Många DCO fast troligtvis inget reverb. Tveksamt om den har FM-synthes. Såg en säljas på tradera nyligen så då tänkte jag att Linus kanske köpte den och ville visa upp ljudet.

Fast Dave Smiths synthar har väl inte inbyggda effekter?

Jag har fastnat otroligt mycket för Bear McCrearys musik till den nya versionen av Battlestar Galactica, speciellt säsong 3. Jag gillar speciellt hans användning av exotiska slagverk.

Hepp hepp! Jag blev tipsad av min lillasyster att Steven Wilson (känd från bandet Porcupine Tree) har släppt en låt från sin soloplatta för remix så jag tänkte att det kunde vara trevligt att vidarebefordra informationen till mina forum-kumpaner. Passa på att ladda ner multitrack filerna. Kanske kan man lära sig något av att lyssna på och analysera dem. Kanske kan man t.o.m. med få ihop en remix som är värd att lyssna på. Om någon remix tilltalar Steven så släpps den eventuellt någonstans. Genre o.s.v. var helt fritt. Här finner ni filerna och info: Remixfiler och info Mycket nöje och lycka till om ni bestämmer er för att skicka in ett bidrag!

Hej gott folk! Jag tänkte kidnappa denna tråd istället för att starta en ny då jag tror att det jag vill säga passar rätt bra in under ämnesbeskrivningen. Jag kommer att ifrågasätta Fenders kvalitetskontroll, prisa min gamla Peavey Predator (billig stratakopia) och prisa Suhr för deras gitarrer. Min allra första gitarr var en billig stratakopia från Peavey kallad "Predator". Jag spelade den som tusan i min bardom men gick sedan vidare till nyare och dyrare gitarrer. Först en Washburn (som sen blev stulen) och sedan en Gibson Les Paul. Efter många, många år tog jag upp min gamla Peavey igen (tror den låg 5 år utan att spelas). Gitarren stämde direkt ut ur fodralet efter alla dessa år. Jag blev också förvånad över spelbarheten och intonationen. Jag tyckte spontant att den, utan att vara inkopplad, lät minst lika bra som min Les Paul (olika klang givetvis tack vare träslag osv). Allt mer började min Les Paul ligga kvar i caset och min gamla Peavey åkte fram när det var dags att spela. Jag kom fram till att jag nu för tiden nog mer är en "stratakille" snarare än en "Gibsonkille". Jag har börjat föredra singelcoil-mickar över humbuckers osv. Hur som helst så började jag för en kort tid sedan gå i uppgraderingstankar. Nog för att jag gillar min Peavey (och efter att jag bytte mickarna till Seymour Duncan SSL-1 så lät den otroligt bra inkopplad också). Det kanske var dags att skaffa sig en riktig strata. Jag åkte i veckan och testade en massa amerikanska strator på musikbörsen och på 4sound. Min spontana reaktion var att jag blev grymt besviken! De kändes billiga och slarvigt ihopsatta. Strängarna skorrade, volym- och tonrattar kärvade för att de var felaktigt moterade eller något (de fastnade i plektrumskyddet). Somliga kändes dåligt justerade vad gäller stränghöjd och intonation. Ett undantag var en Eric Johnson -strata som hade en otroligt fin akustisk klang. Den gitarren hade mer sustain och ton än min gamla Peavey men även här kärvade tonkontrollen. Att tonkontrollen kärvar är väl inget allvarligt fel men om jag betalar 20 000 kr så vill jag att gitarren skall kännas perfekt. Min Peavey för 3000 kr (med medföljande förstärkare) har inga sådana problem. Vad är det med Fenders kvalitetskontroll? Sådana brister har jag aldrig upplevt på gitarrer från Gibson eller PRS. Och vad är det med min gamla Peavey? Hade jag bara extrem tur och fick ett guldexemplar eller är de gamla Peaveygitarrerna en hemlig skattkammare? 😄 Eller är det så enkelt att min gamla Peavey känns så bra för att jag spelat in den och fått den justerad efter mina behov? Jag snubblade sedan över två gitarrer från Suhr (John Suhr jobbade förut på Fenders custom shop). De gitarrerna kändes verkligen som kvalitetsinstrument. Nu går jag omkring och suktar efter en Suhr Classic men är det så illa att man måste betala 27 000 kr för att bräcka min gamla Peavey Predator? Ok, Eric Johnson -stratan var bättre än min Peavey men marginalen kändes för liten vad gäller kvalitetsupplevelsen. Långt inlägg men jag kände ett behov av att skriva av mig. Ha det finemang!

Fast även om man inte helt kan nå de gamla analoga enheterna så borde det vara en väg bort från den ideala digitala EQn dit alla andra faslinjära eq måste sträva om argumenten i denna tråd är giltiga. Det erbjuder ett annat sound än de faslinjära eq:na oavsett om de till 100% lyckas återskapa gamla analoga enheter eller inte.

Om jag förstår din definition rätt så är alltså Nebula inte linjär om den skiftar impulser beroende på insignalens dynamik. Jag vet att den beter sig så med preamp, kompressor och tapeprogrammen. Huruvida också EQ-programmen också är dynamiska vet jag inte helt säkert. Men du är alltså skeptisk till sampling som grund för plug-ins? Det fungerar inte bättre än vanlig programmering? Har du personlig erfarenhet av Nebula eller Liquid mix? Jag är mest bara nyfiken för jag tycker själv att Nebula låter på ett sätt som inte går att härma med andra plug-ins och jag vill veta om jag lurar mig själv. Mina personliga tester pekar tydligt åt att det är skillnad. Samma (ganska ovetenskapliga) tester visade iofs att det var skillnad mellan olika vanliga EQ pluggar också. Cubase inbyggda EQ (den som fanns i version 3) lät t.ex. helt bedrövligt.

Jag är inte helt säker på vad som menas med "linjära" men Nebula skiftar samplingar efter dynamik tror jag. Dessutom är den harmoniska distorsionen samplad. Det borde göra dem omöjliga att fasa ut med en vanlig digital eq.

Fast Nebula bygger ju på sampling och fungerar alldeles utmärkt för EQs. Nebula

Spännande tråd! Hur sjutton kan ROMplers (liknande ovannämnda Motif) låta bra? Verkar inte det väldigt konstigt med tanke på hur begränsade de är? Jag har en gammal Yamaha S08 (eller liknande), som jag köpte för att kunna spela med i replokal, och jag måste säga att pianoljudet var väldigt levande och spelvänligt på något sätt som många av de massiva samplingsbiblioteks pianona inte är. Vad kommer det sig? Bättre programmerade patchar i förhållande till klaviaturet som används? Vad gäller trådens övriga ämne så kan jag tyvärr inte tillägga något. Jag använder Reason mest som en synth/ljudbank. Oftast blir det inte mer än ett spår per låt då resten är baserat kring riktiga instrument.

Jag skulle nog påstå att jag har ett absolut behov av att veta att jag kan lägga mina tusenlappar på nåt annat än en ny digital EQ 😄 Jag med, detta känns mycket viktigt. Jag har gjort en del egna tester och då hörde jag stor skillnad mellan olika digitala EQ. Nu blir jag minst sagt misstänksam. Troligtvis var det kanske bara så att de olika parametrarnas verkliga värden skilde sig från det som angavs på skärmen. Det rör sig trots allt om en hel del pengar i vissa fall. Investeringen i Reaper blir en ännu bättre affär. Nåja. Nebulas EQ-program är ju unika i alla fall så det känns fortfarande som en bra investering.

Jag är benägen att hålla med. Jämför med en sampler. Givet att samma parametrar (filter o dylikt) finns tillgängliga så borde väl samplingarna från t.ex. pianot låta likadant? IR-reverbet blir inte bättre än impulserna de spelar upp.

"push it" -knappen spelar en ton med ljudet som är förvalt. Den kan också fungera som start/stop för seqvensern. Man kan också låta den triggas av audio in så att enveloper och liknande triggas igång.

Jag är jäkligt nöjd med min lilla Mopho... jäkligt sköna ljud. På något konstigt vis tyckte jag att den lät bättre än Prophet när jag testade dem.

Jag bytte till Seymour duncans vintage mickar SSL-1. Jag är väldigt nöjd med dem. Lundgren verkar väldigt bra men man får treSeymour Duncan mickar på Thoman för nästan samma pris som en Lundgren mick så det avgjorde saken för min del.