På nåt sätt känns det som om musiken står och trampar vatten och inte rör sig framåt. Vi i väst använder oss av dessa jävla skalor som vi alltid gjort, Dur och Moll. Varför? Är vi så begränsade i vårt musikaliska tänkande, eller är vi bara så lata att vi inte orkar oss på att försöka göra musik i mer udda skalor?
Jag har, seriöst alltså (även fast det kanske låter som ett skämt), funderat på att experimentera med mer udda skalor, alltså sådana skalor som innehåller 1/4-, 1/8- och kanske så fint som 1/16-toner.. Eller tror ni detta bara kommer låta som bludder?
Araberna använder väl sig av kvartstoner när de sjunger?
.. eller ska man bara förlita sig på att göra en unik produktion istället? Själv tycker jag att mer än 70% av en låt ligger i dess produktion och sound. Är det det som är själva färgerna i tavlan av musik...?
Vad tror ni?
.. Bara lite filosofi 🙂