AnthonyS

T-Shirts med de mest legendariska foruminläggen på! Nejdå, skämt åsido. Jag tycker att det skulle vara jätteroligt om skribentverksamheten kunde utvidgas i o m pdf-försäljningen och omfatta mer specialiserade och nischade "sidonummer" utanför ordinarie upplaga. Kanske med nedladdningsbart extramaterial till? Det hade varit kul! Ex. längre, mer djuplodande intervjuer med producenter, instrumentalister, bakom kullisserna-reportage på större inspelningsprojekt osv.

Även om tanken i sig är motbjudande ligger det nog mycket i det du säger - så länge musikern i fråga själv upplevde sig som mer kreativ, ansåg att doseringen var lagom etc., fanns det ju inget som talade emot att använda droger. Hur vi sedan bedömmer musikerns kreativitet i efterhand har ju inget att göra med hur beslutsprocessen såg ut där och då.

Denna mest obegripliga av alla marknadsföringstaktiker... Den upphör ALDRIG att fascinera mig! Jag har själv gått på den stenhårt, och lär inte vara den siste som gör det. Tyvärr.

Jag vågar faktiskt inte svara på det, ty det är en av konventionerna som forskningen ifrågasätter. Men jag och mitt sunda förnuft håller ändå med dig - bevisligen klarar en hel massa (majoriteten) av att inte bli alkoholister, så det borde definitivt vara som du skriver.

Men den kommer ju också att drabba de som inte kopierar? Och hur ska fördelningen i andra änden se ut, för en avgift på ett musikalbum? Hela kakan delas upp på musikbranschen, med olika procentsatser till olika instanser i näringskedjan, eller allt till den aktuella artisten och dennes bolag?

Läs gärna min långa harang och se att det är betydligt mer komplicerat än så.

Det där är både sant och inte. De senaste rönen inom beroendeforskningen kring alkohol pekar på att det inte är ett fåtal gener som man tidigare trott, utan en mycket stor mängd gener som genom inbördes påverkan av varandra när de uttrycks uppe i centrala nervsystemet avgör i vilken utsträckning en människa löper större risk att utveckla ett riskbetonat alkoholbeteende. Samma rön pekar mot att vi människor blir berusade på (grovt sett) tre ganska typiska sätt, beroende på om alkoholen slår primärt mot de serotonerga, noradrenerga eller dopaminerga banorna i centrala nervsystemet. Vilket eller vilka centra som drabbas hårdast verkar till stor del vara genetiskt betingat. Detta tros också vara en av flera förklaringar till att vi blir så olika när vi är berusade, fast de flestas beteenden faller inom ramen för ett antal stereotypa beteendemönster, ex. aggressivitet, promiskuitet, eufori, ångest, sedering etc. Således pekar mycket på att vi alla bär på "alkoholist-gener" till viss del, men det är den inbördes fördelningen och strukturen av dessa som avgör i vilken utsträckning de innebär ökad risk för missbruk eller inte. EDIT: stavning.

Från början tror jag det är en kombination av att klara av att hantera pressen musikkarriären ibland för med sig (missbruk förekommer hos flera yrkesgrupper med stora krav på prestation utifrån, ex. finansvärlden) och det faktum att många musiker/artister som tar sig hela vägen de facto är sökande, utmanande och rastlösa människor. Inte sällan (och absolut inte alltid) med riktigt tungt baggage. När drogkulten inom jazz osv växte fram visste man heller inte lika mycket som idag om hur farligt det var. Sett ur ett historiskt perspektiv har ju narkotika i te varit olagligt särskilt länge. De senaste trettio-fyrtio åren tror jag att många stora artister börjat missbruka för att det på något sätt hör till. Tyvärr.

Tro mig, ingen önskar mer än jag att min nap aldrig tagit slut... ☺️

And he scores!!!!!!! Nu fattas bara "1000 dynamiska filter", så är vi i mål sen! 😆

Tack! Du har en mycket stor poäng - jag har nämligen ingenting emot att betala skatt, what so ever.

Gonatt.

Nej. Det är inte bara du.

Själv tycker jag att det är helt rätt att scenografer och författare får lite pengar när jag köper en disk för att lagra mina Logic-skisser på... Lol. Håller verkligen med om ditt WTF!

Eller hur. Din citering: Vad jag skrev i sin helhet: Gonatt.

Ja, om man skär av min mening när man citerar mig så blir innebörden snarlik. Ha en trevlig dag! *gäsp*

Precis. Är det något musikbranschen aldrig gjort så är det att suga kids på pengar!

Det är ett annat bra ord för lerduveskytte! En tröttsam sport som kräver en vilja av stål, för mycket tid och ett snävt synfält ☺️

Ah! Ännu en lerduveskytt... ☺️ Vad definerar du som kids? Och hur många av dem bryr sig om hur musiken kom in i deras mobil/IPod/allt annat som kan spela upp musik? Eller hur musiken kom in på storebrorsans/syrrans dator? Eller att det är fel och "stöld" när de får en bränd mp3-skiva av klasskompisen/får låna dennes bärbara hårddisk etc? Lär man då barn att de stjäl lite hela tiden, eller att musik finns tillgängligt överallt hela tiden, och att det sällan är en fråga om att betala för sig? Frågar du kidsen om man borde betala artisten för en skiva säger de säkert ja. Kollar du hur många som gör det blir svaret förmodligen föga smickrande för dem. Kidsen VET alltså att man BÖR betala för musik, men kidsen VET också att musik de facto ÄR gratis - eftersom i princip INGEN av dem någonsin betalar för den, och det aldrig får för dem kännbara konsekvenser. Men låt oss inte göra detta till en diskussion om den rent filosofiska innebörden av ordet "gratis", och när något egentligen är det - i laga mening eller i praktisk/effektiv mening.

Richie Blackmore - Highway Star (Deep Purple - Made in Japan). Fick mig att vilja börja spela gitarr. Scott Gorham - Dancing in the Moonlight (Thin Lizzy - Live and Dangerous). Laid back och otroligt underbart. Feeling, groove och coolness 🙂 Återkommer med flera, MÅSTE sätta mig med skivsamlingen nu! 😄

Det undrar jag verkligen. Möjligen anser en del av kidsen att musiker bör få betalt, men den stora majoriteten tror jag skiter fullständigt i om artisten får betalt för sin musik eller inte. Kidsen idag tror inte att musik är gratis, de VET att musik är gratis.

😆

Så DET är Guitar Nilsson 🙂

Funkar det bra? Jag är sjukt sugen.

Är den mindre massproducerad?