Jag började ettan 1971. Så sjuttiotalet har man MÅNGA minnen av...
Bara en sån sak att man fick titta på Jimi Hendix i svartvit video i musiken... fast som sjuåring fattade man inte magin, förutom när han börja spela solo med munnen....
Abba var bra.... Slade, Sweet och Kiss och så då Nazareths Raz-amanaz. Alltså den
där med blixten på.
Brallorna var viktiga; Puss o Kram , Gul & Blå, Lois och mina svarta Dark Horse. Gamla
Brogatan var det som gällde. Där fanns en skivaffär som hette Indiana Records... Och
impo och sko-uno...
Senare på sjuttiotalet kom ju discovågen med Bee Gees och Patric Hernandez stänkare... Blekta Levis-pös-jeans med militärspänne...
Man kan hålla på ett tag...
Nån som fångat känslan bra är Jonas Gardells tv-serie, har glömt vad den hette....
😆
Men min avsky för bellbottomsbrallorna kommer nog aldrig försvinna....