debatt

Se inte filmen 21 grams från 2003 med Sean Penn och Naomi Watts. Det är den sämsta djävla skit jag nånsin sett. Ett drama som inte känns ett skit dramatiskt om en religiös gubbe som kör ihjäl tre personer. Sedan får en hjärtsjuk hjärtat från en av de som dör, mannen. Sedan söker han med hjärtat upp änkan. Vad fan det har med 21 gram att göra framgår aldrig. Vilken dynga! Betyg: -evigheten /5 ps. Naomi Watts blandade jag ihop med Scarlett Johansson. ds.

Tror du skulle bli besviken om du skaffade en Nord i och med din starka önskan om drawbars. Hammond SK1 lanserades väl i april så den har inte funnits ute så länge. Inte alls i Gbg tydligen. Thomann har den på gång 30e juni för 14149 SEK. Jag har bara testat Hammond XK1 på MB, bra ljud med drawbars. Skillnaden gentemot SK1, är det att det kommer med pianoljud?

virvel(trumma) med gate-effekt En del engelska ord har ingen accepterad svensk översättning ännu. Kolon används vid uppräkningar främst, men numera även vid ord som tv:n.

ok

För att ÅTERGÅ till huvudfrågan i denna tråd; "Maskering av tinnitus helt eller delvis". Bra diskussionsunderlag nedan. Själva kärnan i hur man tänker sig att ljudträning är tänkt att fungera, här ett utdrag från föredraget om TRT-metoden i praktiken (Hazell, vid den sjätte Tinnituskonferensen 1999. TRT är ju den mest använda formen av ljudträning mot tinnitus (och hyperacusis) och går ut på att man hör ett svagt bakgrundsljud som inte ska maskera ens tinnitus. "Sound therapy - Avoidance of silence The auditory system has developed, in nature, in an environment of continuous background noise. While such nature sounds tend to create a feeling of relaxation, many of the sounds generated by industry, traffic and other machinery, are unwelcome. The ability to isolate our environment from external sound by double window glazing etc. allows much of the day and general all the night-time, to be passed in near silence. This results in abnormal increases in central auditory gain.If a search by pattern recognition processes in the subcortex for external stimuli is unsuccessful, then the sensitivity of detection increases. Consequently, when environmental sounds are finally encountered they are unnaturally loud, to the point where they cause distress. The same process of enhancement works with tinnitus pattern recognition, hence the reasons for the Heller and Bergman phenomenon[*]. Patients need to learn by this information, that silence is actually harmful to them, although quietness is not. The environment needs to be enriched with sound on a 24-hour basis, but this must be with sounds that are not themselves likely to create further aversion or dislike." Det intressanta är understruket eller fetlagt i texten ovan. Och det allra intressantaste är rödmarkerat. På ren svenska: om man inte hör ljudet ordentligt så kommer känsligheten att öka. Är det inte just därför min tinnitus istället ökar vid ett för svagt bakgrundsljud, eftersom jag då inte hör vad det är för bakgrundsljud? 🤪 [*]Egen anm: Heller & Bergman var de som redan under 50-talet fann att mer än 90% av studenter utan tinnitus inom fem minuter upplevde någon slags tinnitus när de satt i ett ljudisolerat rum.

Måste få fråga er andra med tinnitus, kan ni flytta huvudet, röra nacken, eller rentav trycka någonstans och därmed eliminera er tinnitus så gott som? Om jag är i ett ljudtyst rum och står upp eller om jag ligger ned i samma rum innebär en mycket stor skillnad.

Nej, jag tycker du hoppar över vårdcentralen som väl på sin höjd provar hur länge du hör ett A med stämgaffelns hjälp. Ska du till utvärdering av din nuvarande hyperacusis-situation så är det bättre att kontakta Hörselvården eller så kallas den Audiologen på närmaste sjukhus. Skriv en egen remiss (brev) och att du har problem. Nämns särskilt det med tonerna på pianot, för det kan inte sägas vara normalt. Märker du skillnad om du spelar de tonerna enskilt med paus emellan, jämfört med om de tonerna ingår i ett ackord? Finns inte någon beteckning såsom Hörselvården så kan du söka ÖNH (öron-näsa-hals). Det beror på var du bor. Det kan finnas privata specialister på hörselrubbningar, tinnitus, hörselns sjukdomar osv, vilka är de epitet de brukar profilera sig med. Se till att ta reda på mer om läkaren innan! Efter att jag första gången skadade mig -89 så låg alltid min upplevelse av mitten av ljudbilden lite till vänster av skallen (även om hörseln i sig sas vara ok bilateralt), så jag fick kompensera vid mixning. Och så kunde det vara lite grann även efter det att jag fått väck värsta ljudkänsligheten efter 7-10 år. Det som mest irriterade under värsta känslighetsperioden var dock den knivskarpa smärtan i vänsterörat, följt av tinnitus (alla ljud man kan tänka sig, vi räknade till en hel symfoniorkester på Audiologen en gång) och slutligen andra fenomen, molvärk plus fyllnadskänsla höger sida, spontana kramper i mellanörat vänster sida etc. Inte så konstigt med kramperna och knivskarpa smärtan vänster sida, för det var ju där läkaren som felbehandlat mig hade sluntit in med vaxutsuget så att jag domnade bort av smärtan. Samtidigt med upplevelsen av otäcka ljud kunde det knycka till eller kännas uppepå huvudet ibland också. En läkare pratade då om relästation. Sedan följde 12 år närmast av befrielse. Nu efter senaste bakslaget i fredags, så ligger mitten av ljudbilden i mitten av skallen helt plötsligt. Ett vitt brus som stundtals övergått till ett pulserande vitt brus. Obehag av vissa ljud. Kan nämna att jag i eftermiddag märkte mig vara känslig för ljudet av plast mot annat material, typ en varukorg som läggs i en annan. Sedan verkar hörselbenen överreagera/underreagera, först på höger sida och därefter på vänster sida. De knycker till. Känns som om någon petar med en tops på trumhinnan. Inget knivkarpt vad jag vet, men jag har inte vågat prova så mycket. Vet med mig att jag måste träna upp så att jag inte blir mer ljudkänslig utan tvärtom, men samtidigt är det ett stort dilemma eftersom man ska undvika ljud ett tag vid en stressig bullerexponering som det var tal om, för tinnitusens skull.

Tror den hette så... den jag hade i skolan. Hoppas finna den.

Undrar hur många dygn man kan vara utan sömn, eller hur liten sömnmängd man kan klara sig på totalt under en period?

😕

En webbsida med mycket information: The Tinnitus and Hyperacusis Centre, London, UK. Inte minst tas ju TRT (Tinnitus Retraining Therapy) upp här. En behandlingsform mot tinnitus och hyperacusis, med bakgrundsbrus. Alla är vi olika och det normala förfarandet (enligt ovanstående modell) var inget för mig, dvs. att man tillför ett yttre ljud med lägre volym än sin egen tinnitus för det ledde bara till att min tinnitus stegrades. Höjde volymen igen på bakgrundsljudet efter ett tag, varvid min tinnitus stegrades ännu mer och så höll det på. Märkte att om jag direkt istället försökte släcka ut tinnitus med ett tillräckligt starkt bakgrundsljud så sjönk tinnitus. Upprepad behandling i kombination med andra kanske trevligare bakgrundsljud än brus gav så småningom häpnadsväckande varaktiga resultat. Även beträffande hyperacusis. Jag kommer att påbörja träning även efter detta bakslag, frågan är bara när det är mest lämpligt. Vissa siter och sjukhus skiljer mellan TRT och maskering. Enligt denna webbsida: www.dbdbdb.nu , så gör man ytterligare en distinktion och skiljer mellan maskering, ljudstimulering och TRT. dbdbdb.nu: "TRYCKKAMMARE Det finns behandlingsförsök både med över och undertryckskammare. AKUPUNKTUR Vissa har blivit bättre av akupunktur. På Karolinska sjukhuset har det genomförts försök med akupunktur. De flesta hade oförändrad tinnitus efter behandlingen. Några blev bättre och någon blev sämre. GINKO BILOBA Är ett naturläkemedel som kan köpas på hälsokostbutiker. Det sägs att Ginko Biloba har en positiv effekt på blodflödet i kroppen. Nedsatt blodflöde leder till syrebrist i kroppens olika organ. Brist på syre påverkar i synnerhet hjärnan vilket kan orsaka tinnitus. Forskning med Ginko Biloba har genomförts på Karolinska sjukhuset. SILICA Är ett tillskott bla av kisel, finns att köpa i hälsokosten. Detta hade avsevärt förbättrat en av våra medlemmars tinnitus och framförallt hjälp till mot ljudkänsligheten. Detta preparat stärker naglar och hår! Finns att köpa på hälsokostbutiker. ANTIDEPRESSIVA MEDEL Atidepressiva medel ges ibland till tinnitusdrabbade.De kan påverkar "ljudfiltret i hjärnan. På ett liknande sätt som när "stänger av" ljudet av en tickande klocka i sovrummet. Ett bättre allmäntillstånd gör ävan det att tinnitusen blir lättare att leva med. MASKERING De flesta som har tinnitus upplever att ljuden är besvärligare när det är tyst i omgivningen. Då kan man helt eller delvis dölja tinnutusljuden med musik, elektrisk fläkt eller annat. Ett mer sofistikerat sätt är att skaffa en tinnitusmaskerare. Det är en liten apparat som skapar bakgrundsljud som skall vara så likt ditt eget ljud som möjligt samt något starkare och bärs i eller bakom örat. På så sätt är det tänkt att din tinnitusljud skall minska i styrka. Man har dock kommit fram till att minskningen blev temporär och därefter ökade ljuden i örat. [Anm: Kan här flika in att jag nyligen läst om en kvinna som inte bara fått ned sin tinnitus från grad 3 till grad 1 med just full maskering av tinnitus under ett års tid. Inte nog med det, hon gick efter detta från en en sämre hörselnedsättningsnivå till en liten dito. Det är nog maskering jag skulle kalla min egen metod också, även om det började med TRT (se nedan). Till slut blev det ju automatisk maskering eftersom jag försökte träna bort min hyperacusis, och med tillägget andra ljud än brus också.] LJUDSTIMULERING Under minst ett år mer än sex timmar om dagen skall patienten bära ljudstimulatorer. De alstrar ett svagt vitt brus. Efter ett tag lär sig hjärnan att koppla bort detta brus. På så sätt kan hjärnan även sålla bort tinnitusljuden. Denna behandling har givit goda resultat. BETTSKENA Ett spänt käkparti kan förvärra eller orsaka tinnitus. Spänningarna brukar minska eller försvinna om man använder bettskena under natten. Kostnad 1.500 kr och uppåt. LASER Behandling sker med lågeffektslaser (LLLT - Low Level Laser Therapy) är icke-invasiv (man går ej igenom huden, d.v.s. ingen risk för infektioner). Ofta kombineras behandlingen med Ginko Biloba eller någon annan form av medicin. Kostnad 650 kr per gång. Behandling minst 10 ggr. MASSAGE Massage i största allmänhet gör att du blir avslappnad och upplever din tinnitus mindre störande. Massage av en viss muskel i nacken kan göra att tinnitusen lindras eller försvinner. Det finns de som helt har blivit av med sin tinnitus med hjälp av denna behandlingsmetod. SKÄRA AV HÖRSELNERVEN Denna form av "behandling" görs knappast längre. I de fall det har gjorts har patienten varit döv. Flera patienter fick värre tinnitus efter operationen. HÖRAPPARAT En hörapparat gör att omgivande ljud förstärks och på så sätt märks tinnitusen mindre. PSYKOLOGISK BEHANDLING Senare tids forskning har visat på ett samband mellan depression, stress, utbrändhet och tinnitus. Många som drabbas av tinnitus hamnar dessutom i ett kristillstånd där man kan behöva psykologisk hjälp för att ta sig ur kristill-ståndet. Kognitivt inriktad behandling kan hjälpa till att få ett mer avslappnat förhållningssätt till tinnitusljuden. Counselling (klargörande samtal) är en metod för att få en bild över tinnituspatientens livssituation, men avseende på föränd- ringar som måste till för att lära sig leva med tinnitusen, och samtidigt kunna bibehålla största möjliga livskvalitéet. TRT-terapi Tinnitus retraining therapy, av Hazell och Jastreboff, är en väl beprövad behandlingsmetod, när det gäller personer med tinnitus och eller ljudöverkänslighet utan hörselförlust. Forskning i USA, visar att c:a 60% av 400 blev hjälpta med denna metod. Man använder sig av en ljudstimuleringsapparat också kallad brusapparat, bakom örat, som är kopplad till en standardkrok, vilken sitter i ytterdelen av örat, så öppen som möjligt. Utseendet liknar en vanlig bakom örat hörapparat utan förstärkning med ett bredbandigt vitt brus. Apparaten används bilateralt, trots ensidig tinnitus för att inte överföra upplevelsen av, att tinnitus låter i det tinnitusfria örat. Brusapparaten används i c:a 1-1,5 år, dagligen, minst 6 timmar/dygn och med återkommande besök på hörselkliniken. Detta är ingen masker i vanlig mening, utan brusljudet från apparaten skall vara något under tinnitusnivån. Personen lyssnar till både sitt eget ljud och brusljudet(hjärnans omträning). Personer med enbart ljudöverkänslighet har till en början en mycket låg nivå inställd på brusapparaten för att sedan öka och då ökar toleransen för ljud i och med det. Renodlad TRT har ej samtalsterapi med som en del i behandlingen, vilket vi i Stockholm har, så man kan säga att TRT i Stockholm är en modifierad TRT, som använts sedan mitten av 90-talet."

Hittade denna studie när jag surfade runt. Det handlar om magnetism och laserbehandling mot ljudöverkänslighet. "Behandling med god effekt på hyperakusi Anders E Haglund medicinteknisk ekonom, Irradia AB, Stockholm Hyperakusi (överkänslighet för ljud) har med stöd av audiometrisk uppföljning av smärttrösklar inte tidigare kunnat beläggas vara behandlingsbar. En svensk prospektiv behandlingsstudie, genomförd åren 2001–2006, visar på stora förbättringsmöjligheter för patientgruppen. Patienterna behandlades bilateralt med en icke-invasiv, smärtfri kombinationsbehandling två gånger per vecka, totalt 10–20 sessioner: temporalt med pulserande elekt­romagnetiskt fält och via hörselgången med biofotostimulerande, icke-inva­sivt rött och infrarött laserljus. Studiens resultat baseras på audiometriskt test av smärttrösklar för elva ljudfrekvenser i intervallet 125–8 000 Hz på 444 patologiska observationer (smärtupplevelse under 90 dB) i 83 öron på 48 patienter, som jämfördes med två hypotetiska placebogrupper, där 40 respektive 80 procent antogs erhålla förbättring. Toleransen för ljud ökade signifikant. Omedelbart efter genomförd behandlingsomgång var ljudtoleransförbättringen 13,5 dB. Förbättringen var 4–6 månader efter avslutad behandling 23,2 dB, vilket motsvarar en 208 gånger bättre ljudtolerans än före behandling. Den genomsnittliga ljudtoleransförbättringen var 15,3 dB. Av patienterna blev 65 procent helt besvärsfria, medan 94 procent av observationerna förbättrades. Inga biverkningar noterades." Även om en del kritik framförts om studiens genomförande vad gäller randomisering och blindning, så kan det kanske vara något att fundera över. Här från den stundtals smått hätska efterdebatten. [källa: Läkartidningen.se, Läkartidningen nr 50 2010.]

Anthony S (och alla andra), idag stod det på text-tv om att man utfört en ny metod för att påverka blodtrycket hos patienter. "Ny behandling mot högt blodtryck Tre patienter har nyligen opererats på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg med en ny behandlingsmetod mot högt blodtryck. Genom att med värmeelektroders hjälp bränna i artärerna blockeras en viss nervsignal i de sk omedvetna nerverna som går mellan hjärnan och njurarna. I de nerverna finns ofta överaktivitet som medverkar till högt blodtryck. Behandlingen kan hjälpa patienter som har högt blodtryck trots medicinering. Uppemot 100.000 svenskar kan bli aktuella för behandlingen, säger över- läkare Bert Andersson till Rapport." En överaktivitet i den omedvetna nervbanan. Pratar vi vagus nu?

Det kan vara nog så irriterande att inte tåla publikens uppskattning och jag förstår vad du menar med besvär av publikljud. När jag drabbades av hyperakusis så blev jag till slut tvungen att gå igenom varje ljud jag inte tålde, vilket innebar egentligen alla ljud som fanns. Inte ens min egen röst i vanlig samtalston tålde jag. Hur många timmar under tio års tid bara med att vända papper vet jag inte hur jag ägnade, då även det - precis som de flesta ljud - skar som en kniv. Jag har inte sedan -89 kunnat tåla hög musik eller busvisslingar och sådant som kan förekomma på en konsert, men det kan man ju skydda sig emot, antingen genom att inte gå eller genom hörselskydd. Men det är ju så att höga ljud (över 85 dB) ska ju egentligen ingen utsätta sig för. Har du bra öronproppar? Min egen ljudträning gick ut på att tåla vardagsljud, som att duscha, äta med kniv och gaffel, prassla med papper, ljudet av mynt och nycklar, toalettbesök, konversation. I name it. Jag gick från 45 dB till 90 dB skulle jag tro. Vad jag ligger på nu i detta återfall 12 år senare från det jag blev bättre vågar jag inte tänka på, men främst är det tinnitus nu som stör. Jag vill inte uppmana någon att helt på egen hand börja träna med ljud som gör ont! Man måste ha en kontakt med öronläkare till att börja med och diskutera det. Det är viktigt att poängtera. Jag var i en situation där jag ställde ett ultimatum. Det mest minnesvärda var situationen på Ica när jag föll ihop av ljudet av en prismärkningspistol bakom ryggen och välte en hel hylla med konservburkar. Det var under min ljudträningsperiod. Jag gick oskyddad. Det var en öronläkare som sa till mig att efter flera år så är det osannolikt att den akutliknande (=skärande) smärtan beror på skadan. Nu är det nog så att den beror på att hjärnan fortfarande registrerar den som en akut skada. De skiljde åtminstone då på akut och kronisk smärta, där den akuta smärtan är mer knivskarp och den kroniska mer molande. "Det gäller att programmera om hjärnan. Kroppen tröttnar på att varna för samma sak i evighet", sa han. Sedan skiljer man på olika slags ljudkänslighet också. Och det verkar inte finnas 100%-ig samstämmighet mellan hur det presenteras i Sverige och England t.ex. Recruitment och hyperacusis är inte samma sak. Det är svårare att träna recruitment, som det verkar. Henk, har du fått reda på dina smärttröskelnivåer genom mätning? Har du någon gång fått träna genom att lyssna på vitt brus eller rosa brus? Hela Tinnitusrehabiliteringsprogrammets grund ligger i att träna med vitt brus eller rosa brus, de rekommenderar oftast det rosa då vissa patienter upplever vitt brus (fler frekvenser) som jobbigt. Vitt brus mest mot tinnitus och rosa brus mot hyperacusis. Börja där. Med LÅGA nivåer. Nu verkar du ju iofs tåla mycket ljud redan. Kontakta hörselvården för detta, eftersom programmet man ska följa är detaljerat och precist. Gör inget dumt och utsätt dig för otäcka höga ljud som gör ont. De ljud du nämner är ju över 85 dB och det är gränsen för vad som kan ge hörselskador för vemsomhelst, särskilt om man utsätts tillräckligt länge.

Ska också tillägga att träna upp eller programmera om hjärnan, som de också kallar det, för att tolerera ljud kan påbörjas även efter lång tid. Men det kanske tar lite längre tid för effekt då. Detta får mig lite att tänka på skotträdda hundar eller hästar. Varför är de rädda? Det bör ju rimligen vara för att de har fysiskt ont av ljudet. Eller? Värt att notera är dock att träning för ökad ljudtolerans när det gäller vassa ljud som t.ex. porslin o.d., sker gradvis långsamt med ökande tillvänjning. Det är ju absolut inte frågan om att gå oskyddad till en konsert e.d. Varning på det!!

Ja, tänk om de kommer fram till en metod för att stänga av tinnitus. Tänk om den dessutom kunde gälla oavsett tinnitusens uppkomstorsak. Jag är den förste att inte ha en låst åsikt. Att det skulle kunna visa sig att "bekämparna" av fria radikaler, dvs. antioxidanter, skulle kunna vara ännu ännu mer förödande är inte en främmande tanke egentligen, för man brukar ju framföra selen, zink, magnesium och vitaminer m.m. som exempel på antioxidanter helt av godo, men extrem överdosering kan ju medföra enorma hälsoproblem i vissa fall, förgiftning och död t.o.m. De får gärna röra i grytan med tvåhandsfattning för min del. Det enda som kan göra mig upprörd är en stark ovilja att söka kunskap. Sedan vill jag gärna skilja på negativ och positiv stress också. Jag ser motion som positiv stress, som alltid är av godo (om man inte överdoserar och utan tillräcklig näringsförsel). I dagsläget är rådet dock att jag ska försöka få kroppen att ägna sig åt att läka. Sedan om det kallas fria radikaler, stress eller vadsomhelst kan vi lämna därhän. Om tinnitus och hyperacusis. En hyperacusis som är ständigt närvarande skriver du. Jag vet inte hur länge du haft det, men när jag hade haft det i sju år så gav det plötsligt med sig och alla läkare hade sagt åt mig att har det inte gett med sig inom två år så gör det inte det. Hur fel de hade! Men så är det å andra sidan med allt jag har... simpla förkylningar tar aldrig 3 dagar utan minst 3 veckor. Jag började utsätta mig för ljud som gjorde fysiskt ont, mer och mer och slutade helt med öronproppar i alla sammanhang. Det var först då jag fick resultat. Att ha lyssnat på deras band med vitt brus, gav "bara" att jag tålde duschljud och vattenfall. Jag resonerade med dem om att jag ville utsätta mig för varje ljud som jag inte tålde i doser dagligen. De förstod tankegången, men trodde inte att det behövdes eftersom bandet med vitt brus innehöll "alla frekvenser". Nu var det ju ett analogband så rent tekniskt är jag redan där tveksam. Jag menade att det inte bara är en frekvensfråga, det är frågan om transienter och amplituder också. Om jag inte tränas i att tåla explosiva ljud så kommer jag ju inte tåla dem. Jag behöver träna upp örats snabba dämpningsförmåga. Du gör som du vill, sa de. Nu har jag sett att det faktiskt kommit i användning på hörselkliniker att man utsätts för just såna mer explosiva, transientrika ljud som jag provade med, för rehabilitering av hyperacusispatienter. Metoden med bruslyssnande för ökad ljudtolerans i det neurolgiska systemet (hjärnan) står J Hazell & P Jastreboff bakom. Träningen måste ske extremt långsamt och successivt. Sedan skiljer man ju på hyperacusis, fonofobi, missphobia och recruitment. De med hyperacusis har ganska ofta ett visst inslag av rädsla för ljud. Något jag hade svårt att acceptera då och jag vet inte om mitt inslag av fonofobi var speciellt stort, för jag kunde få jätteont av ett ljud som jag inte hade haft en aning om att det skulle uppstå i förväg och hade därmed inte kunnat engagera min fobi i den givna situationen. Minns att någon läkare testade mig för detta på mottagningen utan min vetskap. Fonofobi bygger ju på att man vet att ljudet ska komma i förväg. Man tror sig nu veta att skydda sig för länge från ljud är inte till gagn för de som nyligen drabbats av ett akustiskt trauma och därför fått hyperacusis och kanske även tinnitus. Första tre veckorna ska man ta det lugnt, men sedan är det dags att träna upp sig brukar rekommendationen vara. Det kan vara annorlunda om man drabbats av recruitmentskada. Vad jag minns så skyddade jag mig precis i början för ljud längre tid än vad som idag rekommenderas.

"Marschtrumma med staket" hade jag skrivit.

Intressant att få lite mer detaljer om hur man tänker gällande vagusnervens inverkan. Tack för det! Jag undrar mest hur stimuleringen sker praktiskt, med el eller vad? Påminner det om TENS, transkutan elektrisk nervstimulering? Från -89 till -99 när jag gick under olika behandlingar så var tanken att hårcellerna sänder signalen åt fel håll den klart dominerande tankegången hos de 7 läkarna jag besökte, när det gällde vad det är som låter egentligen. Man tänker sig att alla hårceller, även hos friska, har ett egenalstratljud. När en del av dessa kroknar så kommer de inte att vara placerade utåt bort från hörselcentrum i hjärnan och ta emot yttre ljud utan en del kommer vara placerade i riktning inåt istället. Som felinställda antenner. De sänder då det egenalstrade ljudet åt fel håll så att det blir relativt mer hörbart för den tinnitusdrabbade, särskilt eftersom dessa hörselceller kanske inte alls tar emot något yttre ljud då, som de är ämnade att göra. Under de senaste dagarna har jag läst det igen, men vilken av de runt 40 webbsidorna det stod på minns jag inte f.n. Får återkomma till det om jag orkar! Men att tinnitus är hörselcellernas egenalstrade ljud var vad jag fick "lära mig" av dem då och att mängden tinnitus bestäms av hur många av dessa hårceller som står fel och skickar ljudet uppåt. Men det finns ju många fler teorier. Dock kan man vara ense om att inget säkert vet. En är ju att tinnitus aldrig är en skada i innerörat... Jag förstår vad du menar med "enkelriktad gata", signalen ska ju uppåt, men samtidigt förstår jag hur de tänker också. Ja alltså, om detta råder ingen tvekan - det handlar i mitt fall om bullerrehabilitering. En akut situation med bullerexponering i kombination med stress leder alltid till åtgärder med en minimering av fria radikaler och de trycker då alltid på att alkohol, hård fysisk aktivitet, stress m.m. är källor till extra höga halter av sådant och som definitivt ska undvikas vid akut bullervila. Jag har hört med dem om det! Undvik buller, undvik stress inkl fysisk aktivitet var rådet. Sedan finns det tydligen på några ställen i landet behandling intravenöst med kortison för att dämpa effekterna av en bullerexponering. En del tar kortison i tablettform. Man tänker sig då en svullnad i innerörat. Särskilt vid märkbart sämre hörsel, sudden deafness t.ex., så är det tillämpbart. Första dagen märkte jag definitivt sämre hörsel, men sedan andra dagen var hörförmågan "förhöjd" och sedan därefter mer "normal". Kortisonet ska ges inom 72 timmar om det ska vara aktuellt. Fast det visste jag ju inte då. Frågan om när jag ska utsätta mig för buller igen har inget konkret svar, det blir flytande. Det får jag prova mig fram till själv. Buller förresten? Det är för mig oönskat ljud. Militärer som utsätts för buller (kanske i samband med skjutövning) har länge genomgått bullerrehabilitering genom att de sänts hem eller legat inne med intravenöst kortisondropp under övervakning. Undvikande av fysisk aktivitet och undvikande av buller har då varit bland de viktigare komponenterna i denna akuta behandling. Jag VET att fria radikaler bildas hela tiden, vid minsta muskelanvändning. Men det handlar inte om antingen eller, det handlar om hur mycket. Det är jättebra att kroppen har olika system för att hantera dessa, men det är inget jag behöver belasta min kropp med extra mycket just nu. Ganska många är ense om att ett akustiskt trauma eller bullerexponering under viss tid skapar skadliga fria radikaler i en mängd som är för stor för att systemet ska klara av. Det blir en för stor belastning helt enkelt. Man tänker sig också att detta ger skadorna i innerörat, det blir en ohanterbar stressituation för örat. Sedan säger dessutom bland andra forskaren Kajsa-Mia Holgers att tinnitus t.o.m. kan uppkomma genom stress utan bullerinslag, något som har mött motstånd hos andra. Nu är min tinnitus förresten mest pulserande. Det kanske är pulsen...

Eftersom robotsökande mediciner vid olika åkommor är framtidens melodi och därför närmast helt utan biverkningar, ska man nog inte utsluta möjligheten att de kommer att kunna styra även även var flimmerhåren hamnar. Cochleärt implantat, som du nämnde i samband med kulturministern, som är till för de som blivit döva eller nästintill och som inte är hjälpta av hörapparat är ju dock redan här och verkar lovande. Bild nedan för de intresserade. Man leder ljudet förbi ett inneröra utan fungerande flimmerhår. Jag såg förresten ett bra reportage från Australien förra året om ett äldre par i 60-70-årsåldern som varit döva sedan födseln eller sedan mycket ung ålder iaf. De fick bägge cochleära implantat. Hos mannen fungerade det utmärkt, hos kvinnan bara bra i början. Sedan verkade det som om hon hade höjt upp volymen eller ändrat något annat justerbart, för hon tyckte att hon inte kunde höra folk perfekt och då tyckte hon det var lika bra att vara utan ändå. Jag minns när tekniken var ny, då sa man att de främst skulle kunna hjälpa barn som får det tidigt och eventuellt äldre som plötsligt blivit döva. Nu verkar användarna vara en större grupp, där även de med långsamt förvärvad dövhet ingår. Sedan läste jag i en populärvetenskaplig tidskrift för knappt ett år sedan om plastikkirurgi och andra skönhetsoperationer. Man la ut en framtidsvision där folk kommer att vilja byta ut sina riktiga inneröron (och andra fullt fungerande funktionella inre kroppsorgan) när väl tekniken utvecklats att den överträffar vad den står idag. Vi får väl se, det verkar otäckt. Åtminstone en del av flimmerhåren vibrerar nog alltid om de är friska, men den där registreringen du nämner är nog "bara" den registrering som patienten gör, inte att man med någon slags utrustning kan mäta den aktiviteten. Flimmerhåren ska ju vibrera för att ta emot yttre ljud. Däremot gjorde jag en ERA-mätning, evoked response audiometri och det var den sjukaste svarsbild de hade fått på sjukhuset, den skrev utanför pappret. Det som annars varit den dominerande tanken om vad som är tinnitus är tvärtom att flimmerhåren inte vibrerar, utan att de sloknat eller gått av och ligger ned och sänder signal åt fel håll. En teori som numera verkar ifrågasatt till viss del. Det finns 300-400 olika skäl till tinnitus. En annan tanke är att det inte är en skada i flimmerhåren överhuvudtaget utan ett fel i tolkningen i hjärnan av utifrån kommande ljud. Att hela systemet ligger på helspänn, att man spetsar öronen, ja uttrycken är många.

Jag tycker delar av forskareliten gör två tankevurpor. Och ingen kan ju säga emot för det är ju mest spekulationer fortfarande. Det ena gäller uttalandet om att det är fonofobi (fobi för ljud) om en patient kan ha på musik till viss nivå, men har svårt för ljuden i ett kök. Det man glömmer då är att det ställer ojämförligt större krav på en fungerande dämpning i hela hörselorganet och det är en större påfrestning för hörselcellerna att utsättas för transienter än för ett jämnt flöde av ljud, även vid samma ljudstyrka. Man kommer också väldigt lätt upp till förvånansvärt höga decibeltal på porslinsljud t.ex. Det krävs inte särskilt mycket i peakarna, för att nå upp till musik på tämligen icke låg volym. Sådana explosiva ljud har hög ljudvolym i topparna av ljudkurvan. Lyckligtvis bortser inte stora delar av forskargruppen från det. Det andra gäller att först så dras slutsatsen att tinnitus kan vara ett resultat av att hela hörselsystemet är aktivt även i vila och söker efter yttre ljud, som hörselsystemet vill tolka och förstå vad det är för ljud och i detta sökande så alstras även biljud i form av tinnitus. Behandlingsförslaget är då att ett bakgrundsljud med lägre ljudvolym ska få tinnitus att lägga sig i volym och bakgrundsljudet ska inte vara högre än tinnitus, för då blir tinnitus bara värre efteråt. Jag tycker det tvärtom är logiskt att tänka sig att om man har på ett bakgrundsljud som är för lågt, så jobbar ju hörselsystemet ännu mer för att tolka och försöka förstå vad det är för bakgrundsljud och alstrar ännu mer tinnitus istället. Det blir först när bakgrundsljudet är tillräckligt starkt som detta sökande upphör. Därefter är också tinnitus tystare i vila. Så har det varit för mig iaf. Något som är ovanligt berättade läkarna.

Var det en infektion, återkommande öroninflammationer, ljudexponering, fenomenet sudden deafness utan tydlig orsak, eller vad gav denna hörselnedsättning? Jag minns när jag drabbades för länge sedan första gången av hyperacusis och tinnitus. Det var ett trauma, en läkare som föll och slant med en vaxutsug på full volym rätt in i ena örat. I tio år höll jag säkert på och följde forskningen närmast dagligen. Men till slut orkar man inte, man tröttnar. När jag nu gick in och kollade för första gången på många år om det hade hänt något på fronten, så hade det nog det, men inga behandlingsformer som är satta i klinisk tillämpning så att de utförs på människor. Vad gäller hörselnedsättning så är detta med stamceller det mest intressanta och vad beträffar tinnitus det som handlar om vagusnerven. Man hade ju stimulerat vagusnerven på råttor efter det att de hade fått tinnitus och lyckats stänga av tinnitus. Tre frågor infinner sig ju då: hur visste forskarna att råttorna hade tinnitus, för mig veterligen går det inte att mäta, eller kan man det numera? Och om nu råttorna hade tinnitus, hur vet man då att den slutade hos dem? Och hur skedde den här stimuleringen av vagusnerven? Lång nerv som involveras vad gäller magen, blodtryck, tinnitus, stämbanden etc. Har nåt att göra med det man inte kan styra med viljan. Vad jag minns så hade forskarna exponerat råttorna för höga ljudtryck varefter de antog att de fick tinnitus. De märkte också att de inte kunde sova på nätterna därefter. Sedan stimulerade de nerven och råttorna blev gladare igen, utvilade och lugnare.

Hammaren och skäran - du tänker på Ryssland. Hammaren, städet o stigbygeln kan säkert vara involverade såtillvida att de uttröttats. De rekommenderar att man inte söker första veckan. Sedan är det väl fyra månaders väntan. Jag minns när jag sökte akut förra gången, för alla dessa år sedan. Då undrade de på Akuten vad jag gjorde där "du kommer till Akuten med tinnitus och ont av ljud, är du seriös ,sa undersköterskan, för alla öronpatienter ska till Hörselvården och inte hit och det först efter remiss." High five... Tydligen injiceras i vissa städer i landet kortison i mellanörat om man drabbats av ljudexponering läste jag igår. Men det skulle ha gjorts direkt, eller senast inom tre dygn. Man blir inlagd. Dock verkar det vara om man har stor hörselpåverkan. Som jag skrev hörde jag första dagen utmärkt vad de sa på tv med volymen 1 (av 100). Idag verkar det mer stabiliserat, så jag använder volymsteg 10-12. Sedan har jag sett att extra tillskott, av magnesium eller B-vitaminer eller antioxidanter eller vissa kombinationer ges. Även i dropp. Tillskott har jag tagit. Tinnitus har ändrat sig mot ett förmodligen ljusare brusljud. Lokaliseringen ändrar sig. Nu uppfattar jag det åtminstone stundtals som om det ligger utanför huvudet och inte inne i öronen. För första gången var det mer tinnitus i det öra som var fritt jämfört med det som ligger mot kudden. Även när jag bytte sida.

Tack. Jag har suttit vid datorn rätt mycket idag och även om fläkten i en laptop inte låter så mycket kanske, så känns det som om öronen är bedövade. Surrar i ena örat som en humla. Vänster trumhinna fladdrar av sig själv, som när man skakar en matta om ni förstår liknelsen. Kramp runt ytterörat. Jag ser det som lite positivt, att det sker en förändring.