Det kan vara så att eftersom du har kompisar som har hållit på mycket längre än du och som du ser upp till så har din kravlinje gått längre fram än din utvecklingslinje. Detta skedde en musiker som jag känner (som spelar med rätt stora pojkar i sin genre), och det han kom fram till var att du måste inse att det alltid kommer finnas dem som är bättre än dig själv, men det kommer alltid att finnas de som är sämre. Jag vet inte om den tanken hjälper just dig något, men det kan vara värt att fundera över. DU är bättre på detta än många andra, men det finns också många som är bättre än dig. Så kommer det alltid att vara.
MVH
Anders
Där skrev du nått väldigt bra.
Att ligga några steg före sig själv är väl inte fel just för stunden, men när det kommer till nya låtar och man redan har gjort nått som man tycker är riktigt bra faller man ner i ett stort bottenlöst ångesthål.
Nästan allt efter det låter rent ut sagt bajs, och jag brukar väl mer eller mindre byta genre. Från House tilll trance till Bitpop till emodepp Orgel/piano osv.. allt för att hålla det kreativa flödet igång.
Jag har ju problemet att jag inte är tillräckligt duktig på att spela synth så jag får inte ut det jag vill.
Har väl haft lite lotto några gånger och fått till några enligt mig riktigt bra saker, men det blir inte mycket mer än så och då är det dax att pilla med nått annat ett tag.
KÖpte föresten en gitarr.