Det finns väldigt många här som har en otrolig kunskapsbank gällande diverse teknikaliteter i ljud- och inspelningssammanhang. Det kan gälla allt från bitljup till kabelimpedans, och min uppfattning av dessa personers inställning till musik är att vikten läggs på HUR saker spelas in snarare än VAD som spelas in. Anledningen till att jag tar upp detta som en tråd är att jag vill väcka debatt kring denna teknikhysteri. Jag blir ingen bättre låtskrivare, basist, arrangör eller ens producent av att spela in i 32bit/196kHz. Speciellt inte om jag gör det hemma i lägenheten där lyssingen är sådär och prylarna jag har inte heter Neumann och Neve. Det går faktiskt göra en bra mix på 16bitars/44.1kHz-spår. Mångas inställning verkar vara att även om man inte hör skillnaden så kan man alltid mäta den, och då spelar det roll.
Så, vad är viktigast, perfekt ljud eller en perfekt låt? Baserar man sin favvoplatta på ljudkvalité eller på musikalisk kvalité?