Konst är ju som allt annat, aldrig ett känt recept. Det är ju intryck. Vi hör hur det ska vara. Om inte, så hör vi åtminstone när det låter mer rätt än fel. Jag tycker mig ha sett att musiker mixar med ögonen, tekniker med öronen - helt enkelt för att tekniker har övat upp hörseln, och kan mixa med öronen.
Sen har teknikens trender blandat sig i det här, och strulat till det rejält. Nu ska en musiker vara en bra ljudtekniker också, kunna ljudmässigt fikonspråk, identifiera frekvenser, digitala ljudformat, digitala kabelformat, synkningskoder, ljudprocessningsinstrument som kompressor, gate, exciter, reverb etc, och kunna spela in sin musik och förvandla musiken till en kommersiellt färdig inspelning.
Folk säger menar att "musik ska låta bra", och begreppet "musiken låter bra" blir otroligt tvetydig just på grund av det här. Vad är det man menar? Menar man att det är musiken som är bra? Menar man att musiken klingar bra ljudmässigt? menar man att inspelninen av musiken är bra? menar man att en dålig inspelning är detsamma som att musiken är dålig? och många går den hårfina linjen att säga att musik "ska låta bra" med en slags halv vinkning till att god musik kommer av att skruva på EQ, kompressorer, volymreglar och reverb. etc
Men musikaliskt hör vi ju när något låter bra. Och 'musikaliskt' har ju inget direkt med klang att göra, utan med uttryck och budskap. Om något ska låta argt, så spelar det ju ingen roll om det låter klangmässigt välbalanserat eller obalanserat, så länge det förmedlar en ilsken feeling. Det sitter dessutom lika mycket i spelandet med. Musik har ju klingat perfekt och bra i årtusenden, utan elektroniska element, så .. jag tycker det är viktigt att man håller isär begreppen. Annars kommer unga människor att förväxla en bra mix med bra musik, och de kommer att fråga efter "bra EQ presets" för att ackordföljden inte känns rätt.
Sen angående det visuella ...
.. genom att använda bara öronen, hela tiden, så övar man ju den förmågan mer och mer. Så ser jag på saken. De bästa musikmixarna jag har hört, gjordes av måttligt begåvade tekniker för många år sedan, med bara några få VU mätare till sin hjälp. Så nog är lyssning en övningssak alltid, och grafiska hjälpmedel är ingen nödvändighet för ett bra resultat.
Det man ser, på mätare eller annat visuellt, förbereder öronen på att höra något som högt eller lågt. Man hör det man ser - i motsats till att se det man hör - i väldigt hög grad. Det ställer in oss på att höra något som reflekterar det vi ser. Om en rad PPM mätare ger ifrån sig olika utslag, t.ex. att basen sticker upp högre än alla andra spår inklusive trummorna, så blir det betydligt svårare för hjärnan att godta ett ljudmässigt intryck att basen skulle vara "för svag" - även om det mycket väl kan vara så. Det liksom "tar emot" att höja basen mer, och höjer man den så aktar man sig mycket mer noga för att höja den "för mycket".
Men ibland kan visuella hjälpmedel hjälpa till att precist identifiera var det man hör finns - t.ex. frekvens, fas, nivå osv. Det gäller i alla fall för mig, men så är jag nog ingen tekniker i grund och botten heller. En bra tekniker kan skapa en bättre mix på ett par billiga MP3-lurar än jag kan på utrustning för miljoner. Så det handlar alltid om handhavande och kunnande - aldrig enbart om utrustning.
För mig egen del tittar jag aldrig på mätarna samtidigt som jag lyssnar. Mitt mixningssetup döljer så många mätare som möjligt så jag ser dem inte ens av en slump. De ligger långt till vänster.
Hör jag att någon frekvens sjunger över, så sätter jag det spåret på solo, och sen drar jag ner mastervolymen och tittar på mätarna.
Jag tittar inte på mätarna samtidigt som jag lyssnar, för de tycks tala om för mig vad jag "borde" höra. De får mig att tvivla på mitt eget omdöme, och det är aldrig en bra egenskap i en produktionssituation.
Så jag hamnar på typ .. eh .. 2? 3? 69?
Det var ytterligare ett bra inlägg av Opus99 men vad jag tror att han glömt är följande variabel: Låt oss säga att mängden vax i öronen varierar från person A-B-C. Då måste man egentligen göra en specifik mix med mer/mindre diskant/bas beroende på vem som lyssnar. Det jag vill säga är: Låt dina polare vara med o av-väga " öronvaxdilemmat". Vet ju själv hur skarpa alla ljud blir efter en omgång av revaxör. Svamlar lite...men wtf its only friday every friday.
Keep rockin! // Janne
PS: Jag rör sällan EQ´n pga dessa teser. Men mest för att jag inte kan hantera den på ett bra sätt! 🙂