Och DÄR tog mina goda råd slut. Jag har och har alltid haft sömnproblem. Redan som 3-åring trampade jag omkring på en trehjuling nätterna i ända i lägenhetshallen, enligt päronen. Och nu sitter man framför datorn eller dumburken och häckar nätterna i ända. 😉
Att däcka oplanerat i soffan är betydligt lättare än att avsiktligt gå och lägga sig för att sova. Speciellt om man bara sovit 3-5 timmar natten innan. Men oavsett om jag sovit 3 eller 8 timmar, när klockan slår midnatt blir jag pigg och rastlös igen. Hopplöst.
Nån annan som har råd att ge? 😎
Och det som stör mej mest är att omgivningen är så jävla oförstående...
"Amen de e ju bara att gå och lägga sej!"
Precis som en person tänker om alkoholister.. "men asså hur svårt kan de va, drick inte bara!" eller hur smala människor tänker om överviktiga "vafan sluta ät så jävla mycket!" etc etc... man kan aldrig förstå ett problem man aldrig har / haft. Har legat och läst en bok och lyssnat på musik i sängen 1 timme nu.... de e ju som gjort för att somna...
Nu skulle jag kunna döda för en god natts sömn!