Jump to content
Annons

Majken

Medlem
  • Antal inlägg

    3 288
  • Gick med

  • Senast inloggad

Inlägg av Majken

  1. En begränsning som kan vara bra att känna till i Cubase LE (version 1) är att stöd för drag-and-drop av midifiler saknas . Med andra ord kommer du inte åt midi-biblioteket på ett enkelt sätt. Detta bör dock fungera om du har Cubase LE 4. Ett tips är att ladda hem demoversionen av Addictive Drums och försäkra dig om att allting rullar som det ska innan du köper programmet.

  2. debatt: Vilket var det testade ljudkortet? Det är säkert jag som gjort testet om det var ett gammalt nummer, så jag kan gärna djupdyka lite i det om du vill. 😉

  3. Om du hade en egen disk där backuperna låg och du bara raderat dem på vanlig väg så finns det en chans att alla eller åtminstone delar av dem finns kvar. Windows filsystem är trevligare än Unix för filåterställning, men det är inte omöjligt att rädda filer även i Unix.

    Det viktiga att tänka på är att du under inga omständigheter ska skriva några nya filer till backupdisken överhuvudtaget. Anslut den till en fungerande Mac och jaga tag i ett program som kan scanna disken efter raderade filer, här är ett exempel:

    http://www.prosofteng.com/products/data_rescue.php

    Skulle det vara så att du inte kan återställa några filer så kan du också testa att ansluta system-disken till en annan Mac. Även om operativsystemet inte startar på den så är det inte omöjligt att det fortfarande går att läsa delar av disken.

  4. Leta fram din gamla Windows-skiva och ladda hem N-lite. Det är ett gratisprogram som låter dig plocka bort onödiga saker från Windows-installationen. N-lite är förresten vad som används för skivor som Tiny XP, skillnaden är då att det är helt lagligt att använda N-lite för att modifiera sin egen Windows-CD.

  5. Någon fundering på vart jag ska börja leta?

    Installera om operativsystemet, installera sedan enbart drivrutiner och Sonar och se om problemet finns kvar. Att installera om operativsystemet är en hel del jobb, speciellt om man inte brukar göra det. Men det är inte i närheten av lika mycket jobb som att försöka kurera ett system som inte fungerar som det ska där det finns hundratals saker som kan orsaka problemet.

    Om du har några hundralappar på fickan eller en hårddisk liggande så kan du också plocka ut hårddisken som sitter i och installera om på den nya hårddisken. Då kan du koppla i den gamla disken när du väl testat om det trots allt inte skulle vara någon skillnad.

  6. Det går att göra nästan som du vill, om man helt enkelt inte använder automationen. Cubase har utöver automation även som bekant volymreglage för enskilda audio-events. Genom att klippa innan och efter refrängen kan du på så vis enkelt ställa ned eller upp nivån genom att klicka och dra i mitten-handtaget på audio-eventen. Detta fungerar inte för masterbussen men är ganska smidigt på enskilda spår.

  7. Tidningens redaktör skall med tydlighet få ett "bevis" från författaren var och när rubriken är relevant.

    Ett uppenbart problem här är väl hierarkin i tidningsvärlden. Rubriken du ser på omslaget kommer sällan, för att säga nästan aldrig från författaren bakom rubriken utan är ett resultat av en diskussion på redaktionen.

  8. Är det förvirrande om tidningen i ena nummret föredrar "vått",, och i nästa "torrt"?? Men att tidningen i ena nummret "vet" och i nästa "inte vet" är en annan sak??

    Men det var inte det du skrev, det du kritiserade var att rubriken säger en sak medan artikeln i samma nummer pekar på något som står i kollision med rubriken. Och jag menar att detta i sig inte behöver vara fel eftersom artikeln kan ha ämnat att ge svar på en viss fråga medan det undersökande arbete som gjorts under artikelns gång pekar på att ett sådant svar inte finns. Därmed blir bristen på ett entydigt svar ett svar i sig.

    Det jag pratade om var subjektiva åsikter i tester och artiklar rent allmänt där tidningen är ett kollektiv. Enskilda åsikter uttrycks i "vi tycker"-form vilket ibland ger rena motsägelser då vi ena gången tycker en sak och andra gången något helt annat.

    ---

    Att besvara kritik handlar inte om att försvara sig, jag är ju förresten som jag skrev tidigare inte i läge att försvara något eftersom jag sedan över ett år tillbaka inte har något alls med tidningen att göra. Att besvara kritik handlar om att man bryr sig om kritiken och vill förklara varför saker är på ett visst sätt. Det du uttrycker är ett krav på att något ska förändras på ett sätt som passar dig. Man har alltid rätt att kritisera och tycka, så länge kritiken är nyanserad och specifik. Att ställa krav är dock något helt annat, kraven blir dessutom väldigt uttryckslösa när önskemålen bakom dem inte backas upp med konkreta exempel utan istället kryddas med generaliseringar.

  9. Skriver man "Vi vet!" så kan inte artikeln avslutas med "vi vet inte".
    Varför inte? Vetskapen om att man inte kan ge ett entydigt svar och att det inte finns en bästa lösning eller produkt borde väl ändå vara en vetskap i sig?

    --

    Något jag då ser som ett större problem är att åsikter ibland kan uppfattas som tvetydiga då en text ena gången kan säga "vi föredrar torra ljud" och nästa gång säga "vi gillar när det är mycket reverb". Detta till följd av att tidningen är en kollektiv samling av åsikter från samtliga skribenter där åsikter sällan uttrycks från individen utan istället räknas som tidningens åsikt. Något som samtidigt fyller en viktig funktion då enskilda skribenter inte hängs ut för att de tycker fel, tidningen tar istället fullt ansvar för allt som skrivs i den.

    Bra på det stora hela tycker jag, men stundvis lite förvirrande.

  10. Genom åren så har jag, och många fler klagat på saker, haft åsikter om saker och kommt med kreativa ideer. Samma personer som på ett eller annat sätt arbetar för tidningen går direkt in och försvarar, sig själva! "Jag gjorde minsann så,," "Vi på redakitonen har minsann lyssnat..."
    '

    Du kan inte säga att "samma personer" går in och "försvarar" för att sedan påpeka att du inte är ute efter någon specifik person. För det är ju trots allt specifika personer du pratar om. Om kritik ska kunnat tas på allvar och kunna användas för att förbättra något så krävs det specifika exempel. Det är förresten en av punkterna i forumreglerna.

    Som kanske någon förstått så är jag inte ute efter någon enskilds huvud eller ett specifikt nummer, det är en ständigt återkommande situation.
    Men det fungerar ju inte så, utan tydliga exempel så finns det ingen substans i kritiken. Det blir kritik för kritikens skull, inte kritik som faktiskt går att ta lärdom av.

    Och åter igen, när har någon på Studio inte tagit kritik på allvar? Jag är jätteintresserad av att veta. Inte för att jag inte tror att det finns någon substans i uttalandet utan därför att jag tror att Studio och dess medarbetare mer än gärna skulle ta lärdom av specifika fall om de fick chansen.

  11. Antalet ljudkort som använder sig av USB2-gränssnittet är fortfarande försvinnande litet. Däremot nämns det ofta i ljudkortsbeskrivningar eftersom USB-standarden är bakåtkompatibel.

    Enligt de tester jag själv gjort och det jag läst om USB 1, USB 2, FireWire och PCI så tycks USB 2 vara det sämsta valet sett till processorbelastning vid en specifik latency. Näst sämst är USB 1 och mellan FireWire och PCI tycks det inte vara någon märkbar skillnad.

    Vad gäller Mbox2 så pratade en av utvecklarna av ljudkortet om valet av USB1 vid tiden det släpptes och gav en förklaring till varför man valde att inte sikta in sig på FireWire eller USB2:

    Nevertheless, why not make it FireWire? This was driven by our desire to make it work as a portable peripheral with the widest possible range of laptop and desktop PC and Macintosh machines. As many of you know, FireWire is much less common on PC’s, and on PC laptops the standard which has evolved is to use 4-pin FireWire connections, which don’t provide power. This means you would have to use a line-lump/wall-wart adapter to power the unit from an AC socket – a bit of a drag for a portable device!

    On the USB1.1 vs. 2.0 issue, many older machines are USB1.1 only, and we didn’t want to make an inexpensive peripheral, but have users feel like they had to buy a new machine just to work with it. While it’s true that USB2.0 is faster than 1.1 (480Mbps vs. 12Mbps), it’s latency is actually worse in most cases, and for the requirements of a 2-channel device 1.1 is just fine. In fact we even managed to improve the simultaneous channel-count over USB1.1, and improve the latency compared to the Mbox 1, which was already one of the best in it’s class. USB2.0 is really not capable of streaming audio efficiently yet (hence the lack of USB2.0 devices in the audio space), and it would have increased the cost considerably, as would FireWire.

    Av de ljudkort jag själv har testat under åren så var det också just ett USB2-ljudkort som hade högst processorbelastning. Jag skulle också ranka Mbox2 som ett av de bästa USB-ljudkorten någonsin om inte det bästa. Däremot vill jag påpeka att antalet USB2-ljudkort jag testat jämfört med övriga gränssnitt är försvinnande litet och det kan även ha varit slumpen i form av riktigt dåligt skrivna drivrutiner som gjorde den riktiga skillanden snarare än gränssnittet.

  12. Jag har förvisso inget med tidningen att göra längre, men jag var med och utformade betygssystemet. Den slutgiltiga betygssiffran i procent och "Studio Rekommenderar" har i grund och botten inget med varandra att göra även om ett högt betyg ofta ger den utmärkelsen. Istället handlar det om att produkten på något plan utmärker sig som extra intressant, vilket den kan göra trots eventuella brister som drar ned det totala betyget.

    Vad gäller att sticka ut hakan och rekommendera specifika produkter så är det väl ändå något tidningen gör konstant? Bläddra exempelvis till slutet och ta en titt på köpguiden, om den fortfarande finns kvar. Däremot bör man ju inte sticka ut hakan för utstickandets skull. Om det inte finns en monitorhögtalare som generellt sett är bäst utan det finns alternativ som blir olika intressant beroende på vilka önskemål och förutsättningar man har så finns det väl en poäng att det kommer fram tydligt i testet? Eller bör man istället iskallt utse en generell vinnare bara för att visa att man kan och vågar?

    Och om testet av studiomonitorer var den första misslyckade artiklen (som förresten redan är långt över ett år gammal) så borde redaktionen snarare geniförklaras än kritiseras eftersom den kom någonstans tre år efter att första numret släpptes. Det är väl förresten också en artikel som tidningen själv kritiserat och tagit åt sig kritik om, vilket för mig till nästa punkt.

    För vad gäller seriös inställning till klagomål så är det väl något som tidningen alltid har haft, eller har jag fel? Jag kan under min tid innan jag jobbade på tidningen, medan jag jobbade på tidningen och efter att jag slutade jobba på tidningen inte minnas ett enda fall där kritik ansetts oviktig. Rätta mig jättegärna om jag har fel - Och du som läser detta och tror att den misslyckade communitylanseringen är ett exempel på att inte ta åt sig kritik kunde antagligen inte vara mer fel ute. Men det är en annan historia...

  13. Periodiska tabellen för Cubase-kompatibilitet, den har inte sett tidigare. Ja djävlar! 🙂

    Börjar kanske vara läge för Steinberg att jobba på ett nytt projektformat med bakåt/framåt-kompatibilitet. Vill minnas att Cakewalk har något liknande i Sonar där den ignorerar nya funktioner som den inte känner igen.

    Den generella regeln för Cubase brukar hur som helst vara att äldre till nyare och mindre till större går bra men aldrig tvärtom.

  14. Ett snabbt förslag skulle vara att kolla så att alla vst-pluggar verkligen ligger i samma mapp. Det kan ju vara så att FM8 och AD ligger i en mapp som Cubase tittar i men inte Live. Om det inte löser problemet så kan det vara läge att skicka ett mail till XLN Audio's support.. öhh.. alltså, jag eller Tore då 🙂

    support[at]xlnaudio.com

  15. Nej - så var det för några år sedan, när Intel låg först i hastighetsligan en vecka, för att bli omsprungna av AMD veckan efter o s v - men efter dubbelkärne-processorernas intåg har AMD fått se sig hopplöst omkörda på alla fronter utom när det gäller priset. Att det sedan ofta används moderkort med t ex nForce4 till AMD-processorerna, är inget som hjälper upp situationen - för det chipsetet är rena döden för en musikburk...

    Jag skulle säga att det var tvärtom. När de dubbelkärniga processorerna kom drog AMD ifrån rejält under en kortare tid. När Athlon X2 släpptes hette motsvarigheten från Intels sida Pentium D som var en dubbel P4'a. Sedan dess har Intel gått om när det gäller att ha de absolut snabbaste processorerna på marknaden, dä'remot vinner AMD ofta när man titta på prestanda/krona.

    Nforce4 är heller inte enbart av ondo. Det finns undantag som exempelvis Nforce 4 chipset'ar för dubbla Opteron-processorer.

    --

    För att vara sådär lagom opartisk så kör jag både Intel Core 2 Duo och Athlon X2. Bägge processorerna fungerar precis lika bra förutsatt att man har ett moderkort med ett bra chipset och en i övrigt välkonfigurerad dator.

  16. Om mitt minne inte sviker mig så tycker Mbox att det är jobbigt att hantera flera ljudkällor samtidigt. Testa att stänga av Windows-ljuden och se om det gör någon skillnad. Testa också att surfa utan några andra program igång så ser ni om jag är inne på rätt spår eller sitter och gissar hej vilt 😛

  17. Hur kommer det sig att folk har så svårt att prata om volymrejset utan att idiotförklara dem som tycker annorlunda?

    Jag, som de flesta andra, uppskattar ett gott mastringsarbete. Däremot finns det många exempel på mindre lyckade mastringar. Idag handlar det ofta om att man pressar nivåerna för mycket. För kunde det handla om att stereobilden var för stor eller att det fanns för mycket information i diskanten.

    Jag håller med Nattvaktaren. Om alla lär sig komprimera på ett bra sätt kommer musiken låta så mycket bättre, även på pressade nivåer.

    Och här har det hänt jättemycket de senaste åren. Tittar man på popmusik från 2000 och på popmusik från i år så är det generellt sett mycket färre klippta toppar. Kompressionen är kompression och inte digital distorsion. Om man tidigare slarvade, inte hade koll riktigt på vad man gjorde eller gillade de nya kripsiga övertonerna från distorsionen vet jag inte. Men det är hur som helst mindre distorsion på nya mastringar, det är åtminstone den uppfattningen jag har.

  18. Det där var väl lågt och onödigt, slätstryka folk och försöka banalisera. Trådstartaren har väl inte talat ett dyft om articifiella effekter överlag heller (?)

    Poängen med tråden är väl att klanka ner på kompression med grundidéen att dynamik är naturligt och bra? På samma sätt kan andra effekter anses onödiga/felaktiga eftersom de heller inte är naturliga och därmed förstör ljudet.

    Att en låt har mer dynamik gör den inte per automatik bättre eller mer välljudande. Problemet är att kompression är ett sound och att den stora massan gillar det, åtminstone just nu. Om några år kanske det är gatereverb som får ett uppsving eller chorus på elbas. I det läget kommer ett nytt grinigt gäng stå längst fram på barriärerna och påpeka hur mycket bättre allting var förut.

    Men det var inte bättre förut, det var bara andra trender, andra ljud och andra mixtekniker. Det är alltid precis lika djävla dåligt hela tiden.

    Seså, välkommen till nutiden, välkommen till 0dB RMS 🙂

    PS. Trådens titel är fan rätt rolig, hur komprimerar man utan bekostnad av dynamiken? Tips emmotages tacksamt!

×
×
  • Skapa ny...