Jarnis

Just nu: en cover på Too fast for love med Mötley Crüe. Gitarr och bas inspelade i Cubasis och sedan importerade som audioclips. Så brukar jag göra när jag gör rockmusik i FL. Imorgon ska jag göra nåt elektroniskt.

Hey, du behöver inte mer bekräftelse från oss forumnördar nu -- den här låten måste ut i etern. Harmonierna i refrängen påminner förresten lite om Ladytron, fast gladare.

AXL: Tack! Nä, tyvärr bor jag inte i Götet. Saknar att spela i band, fan. Inget slår folköl, replokalsstank och skenande feedback. Roger: Ja, jag ska ta mig i kragen och försöka sjunga nåt till det här när min rethosta har gett sig. Tyvärr har jag ingen riktig hårdrockspipa -- det låter mer åt fylle-karaoke-hållet när jag tar mig ton.

Fan, skön bit det här. Tiden har stått stilla på Västgötaslätten sedan 86, hehe. Jag tycker nog att stoppen i versen är lite störande. Det blir lite stillastående. Sen kunde tempot vara lite högre. Det låter som att det fattas lite krisp i det högre registret, det låter ju inte Def Leppard-knivskarpt, men det kanske beror på att det är mp3. Jag gillar när sångaren sjunger ljust och tar i. Då har han snygg hårdrocksröst. Alltså: en fin bit, men den är lite slö. Högre tempo och lite "ösigare" arr skulle lyfta låten. Den har ingen superrefräng, men som ett mellanbra albumspår skäms den inte för sig. EDIT: Ni menar nog "lose", inte "loose".

Grymt. Gillar nog Sonnerts version bäst, den var ju stenhård. Den slår till som en riktig råsop när man sätter igång den på hög volym. Ta bort rösten på den och på med lite metallisk, aggressiv sång på illa uttalad engelska. Gillar också Mornels smörtranceiga remix, den var snygg. Men bra jobbat allihop. Det enda som sög lite var I am strong-rösten.

Skönt skrammelsound. Låter levande. Kanske lite väl mycket cymbalväs i refrängen, men det visste du ju redan. Lite mer distiskt bastrumma och snärtig virvel kanske vore på sin plats, annars gillar jag trummorna.

Snyggt, jag skulle också vilja göra något sånt här, men jag fattar inte hur vocoders fungerar. Bra låt, fan. Jag skulle vilja ha lite mer driv i arrangemanget bara. Och kanske lite mer in-your-face-ljud på trummorna. Kanske högre tempo? Nej, jag vet inte.

Gillar den lite ruffiga livekänslan, men kanske lutar den lite väl mycket åt porta-demohållet. Refrängen är kanon, borde som sagt dyka upp tidigare. Verserna är lite mer anonyma. Behaglig sång, men jag skulle vilja att du satsade lite hårdare.

Tackar tackar! Nån mer som kan tänka sig att kommentera?

LÅTNAMN: Finns Djävulen? ARTIST/GRUPP: Anders GENRE: Rockenroll LÅTLÄNGD: 3.08 KOMPOSITÖR: Anders INSPELNINGSÅR: 2006 FORMAT: mp3 STORLEK: 2,87 STATUS: Skiss Slängde ihop en rockrökare. Det är lite otajt och rejält slarvigt spelat, men kanske har den här lilla rockskissen viss hitpotential om man får till lite sång? Vad är dåligt/bra? Hur låter gitarrerna, trummorna, mixen osv osv? Vad tycks om låtskissen som låt betraktad? Dj_vulen.mp3

Håller med om panflöjten. Har riktigt svårt för de där panflöjtsindianerna som dyker upp över allt. Eller inte svårt för dem, svårt för musiken. Bob Dylan-munspel, den där blås-in-ut-in-ut-gnissel-grejen. Nyckelharpa som nån nämnde är ingen höjdare. Har aldrig hajat mungiga eller dragspel heller. Gurka eller vad det heter, det där rrrrrrrritsch-ljudet. Ägg låter fult också. Diskantig "vit" funkbas kan vara riktigt vidrigt också. Det där plopp-ljudet man kan göra med fingret i kinden, är väl inget instrument i och för sig, men det låter riktigt äckligt.

Jag ska till Globen.

Jag blir inte klok på den här texten. Är den lånad nånstans ifrån? Är det strofer från flera andra låtar? Kan inte sätta fingret på det, men den låter jävligt bekant. "I get... pleasure from the bass You need... a place to call your own I am... the one and only son You are... someone to call my own I see... the people that you find Wherever... wherever you may be I live... fillin up my soul, my curiousity"

Judas lät bäst på Killing machine.

Jag läste någonstans att tandlossardrömmar ofta hänger samman med sexuell frustration. Mina feberdrömmar är rätt cp:iga. De handlar på något vagt sätt om jordens undergång. Det störda är att jag är orsaken till den. Det är jobbigt.

Jag tycker att innehållet ska styra soundet. Det kan ju inte alltid vara bra med cleant sound. Inte heller passar allt i skitig kostym. Angående hårdrockssoundet på 1970-talet har ju AndyPandy en poäng. En del skivor, typ tidiga Judas P, låter ju sjukt snälla -- det är ju knappt dist på gitarrerna. Samtidigt tycker jag att det låter fan så mycket bättre än mycket av den nyproducerade hårdrocksmögen. Många nu-metal-gitarrer låter ju så kompakta och feta att aggressiviteten helt går förlorad. Det måste nästan vara lite skitigt för att det ska låta riktigt hårt tycker jag. Tomas Skogsberg kunde ratta in brutala gitarrljud han.

Ah, jag gillar det där arpeggiot. Men jag menade inte singeln utan hela skivan med samma namn.

Fan, man kanske skulle testa att ringa till sin egen mobil och ha den på vibrator.

Hur funkar en e-bow? Kan man fuska på nåt sätt och få det att låta som man spelar med e-bow? Finns det nån plugg som simulerar ljudet?

Jag tycker att den är fantastisk. Jävligt skum, men sjukt bra. Har ingen hitlåt av Heartbeats-kaliber, men som helhet slår den den Deep Cuts på fingrarna.

Synthblippet är rätt mysigt. Det låter kanske lite för tv-spels-hurtigt för min smak, men det har nåt visst. Trummorna är rätt lama. Likaså oktavbasen. Gillar inte riktigt halvtempopartierna heller. Men blippet som startar i breaket vid typ 2.45 är gött som fan. Kanske har du dragit ut lite för långt på låtidén. Jag tröttnar lite mot slutet. Bananiel låter tufft.

Jodå, grymt som vanligt. Du har ett rätt personligt leadljud på gitarren tycker jag, sitter väl iofs en del i fingrarna också. Det är schysst, men jag kanske skulle föredra ett "skrikigare" sound. Fan, du matar ju in så många idéer i låten. Det är bara pang, pang, pang med nya grejer hela tiden. Det är jäkligt fräckt, men ibland önskar man att låten skulle få "andas" lite mer. Känns nästan muppigt att sitta och kritisera när man aldrig någonsin i ens liv skulle kunna åstadkomma något liknande själv, inte för att det här är min favvomusik, men ändå.

Tunnan och moroten verkade sympatiska. Jag älskar könsrock.

Coolt, men jag tycker att de har meckat sönder det lite på sina ställen. Gjorde faktiskt själv en liknande Metroidmetalgrej, fast mer basic, i slutet av 90-talet. Grindtrummor och rymdblippblopp. Fan, dom var duktiga, Nintendokompositörerna. Är det Hiro Tanaka som gjort Metroidmusiken eller?

Klart det var!