Personligen har jag fått ett skivkontrakt med ett amerikansk bolag genom Facebook och ett par riktigt bra
kontakter som kan leda till lite spelningar i USA och Tyskland genom MySapce. Det tycker jag var värt...
Det är ju ingen som tvingar någon att vara med.
Sen behöver man ju inte sitta och snacka blaj eller skicka videos på apor som petar sig i rumpan.
Man kan ju lägga upp sin musik, om man nu är intresserad av att fler ska hitta den. De flesta som hört av sig till oss
och frågat om skivor, spelningar och liknande har varit från USA. De hade ju aldrig hört vår musik om vi inte lagt upp den på nätet.
Personligen är jag riktigt trött på bruset, men jag reglerar det genom att inte se på TV och har ingen mobiltelefon.
På nätet däremot kan jag i lugn och ro upptäcka ny musik och spännande samarbeten.
Men jag tror alla dessa snabba sekundära möten gör folk otåliga. Jag har sedan 10 år tillbaka varit nästan onåbar via telefon.
Det har sällan varit några större problem. Men de sista två åren har jag märkt att om jag inte svarat på ett mail eller ett telefonsvararmeddelande
inom ett par dagar så blir många riktigt irriterade och flera har skällt ut mig för det. Så var det inte för några år sedan. Men nu är man kanske van vid
att man svarar på SMS, Facebook, Myspace, mail osv, direkt. Nån slags realtidsbrevväxling.
Tycker Nattvaktarens inlägg säger mycket om mångas internetanvändande. Troligtvis mest hans eget.
Får man hybris blir man bränd.
Allt har ju baksidor. Mina vänner stör sig på att jag inte går att nå via mobiltelefon.
Jag stör mig på att de samtal jag har med mina vänner, när vi ses, så ofta avbryts av att de svarar i sin mobil.