Den ursprungliga mollskalan har låg sext och sjua. I traditionell harmonik harmoniserar mon dock dominant ackordet som dur G7-Cm i c.moll. Därför blir sjuan hög. Då får man harmonisk moll med låg sext som (subdominanten Fm använder ) och stor sjua. Bygger man ackord från denna skala får man de tradionella ackorden i moll. Som melodi låter dock kombinationen liten sext stor sjua udda i typisk västerlänsk musik, mer typ arabiskt. Som melodi använder man därför stor sext stor sjua i uppåtgående och liten sjua sext neråt.
I jazz ser man väl skalorna mer som en utgångspunkt för att bilda ackord eller som skalor för att spela över ett visst ackord. Naturlig moll används inte direkt. Dorisk med stor sext och låg sjua ger m7 och jazz melodisk ger m6 och mmaj7.
Moll är en flexibel tonart 😳
Åke