Radiogossen

Gamla frågor och inga svar. Tråkigt för dig. Även om det kanske är försent för dig kan jag resonera lite eftersom jag tycker det är intressant. 1a. Visst blir det avrundningsfel. Öppna ett excelark och skriv in ett antal slumpvisa tal mellan 0 och 255 i en kolumn. I kolumnen till höger skriver du en enkel formel där du tar cellen till vänster och multiplicerar med exempelvis 1,5. I den högra kolumnen kommer du att se dina "normaliserade" värden. Många av dem har en eller flera decimaler som måste tas bort. Därmed blir det fel amplitud på just det samplet. Felet blir dock aldrig större än ett, som i detta exemplet (8 bitar) är 0,4 procent av totala dynamiken. 1b. Samma resonemang här som ovan. Allt du gör med nivåerna i ljudfilen kommer att resultera i ett avrundningsfel. Storleken på felet är kopplat till vilken "upplösning" (bitdjup) du har på ljudfilen, när du använder 24 bitar blir felet 256 gånger mindre, jämfört med 16 bitar. Detta gäller alltså även om du har en 16 bitars originalfil som du konverterar till 24 bitar vid din behandling i ljudprogrammet och sedan konverterar tillbaka. Eventuellt jobbar redan ditt ljudprogram internt med högre upplösning. MEN, frågan är om det hörs i praktiken. 2. Som vid all inspelning gäller att du tar tillvara på mediets dynamiska område så mycket som möjligt. Att styra ut till noll är målet, men inte alltid praktiskt möjligt. Din fråga kanske gällde distributionsmediet och där gäller väl att balansera innehållet mot varandra, men finns där bara tal gäller samma princip här också, styr ut till kanten. Alltså normalisera. Du kan ju låna hem talböcker på CD och spela upp i din CD-spelare och jämföra med dina inspelningar för att få ett hum om utstyrningen. 3. Vet inte vad bounce selection är. Låter som du flyttar delar av en fil och då är det inga problem enligt ovanstående. 4. Samma här, låna några talböcker och lyssna och jämför. Det du tycker låter bra använder du i ditt koncept. Kompression är bra i liten mängd.

Hmm. Är inte säker på att jag förstår vad du pratar om. De uteblivna svaren avslöjar nog att fler på forumet delar den åsikten. Jag kastar mig ut med mitt första inlägg på detta forumet med ett försök till svar: Angående mikrofontypernas funktion är jag ingen expert, men den dynamiska mikens spole genererar en spänning som driver strömmen genom kabeln till mikförstärkarens ingångssteg där den återigen bildar en spänning som förstärks. Allt propotionellt (i stort sett och i varierande grad beroende på mikens kvalitet) mot det ljudtryck som membranet utsätts för. Kondensatormikens princip är att membranet är en vital komponent i en variabel kondensator. När kondensatorn varierar i kapacitans ändras också strömmen genom den. Det kan liknas vid en växelströmsresistor. Denna strömvariation är MYCKET liten så redan i miken behövs en känslig förstärkare. Så till själva frågan. Dynamiken. Det är nog inga större problem att bygga en mik som klarar stora ljudtryck, MEN att samtidigt registrera små ljudtryck är svårare. Du kan ju själv prova att spela in explosioner och jetmotorer på nära håll med en högtalare! Det är nog här fysikens lagar kommer in. Spolen som är kopplad till membranet i en dynamisk mik är betydligt tyngre än membranet i en kondensatormik vilket gör att den dynamiska inte klarar små ljudtryck, speciellt inte vid ökande frekvens. Din andra fråga svarar jag nej på. Visst, i teorin (reflexfritt rum) minskar ljudtrycket (lufttrycksförändringen) med kvadraten på avståndet med utgångspunkt från LJUDKÄLLAN. Vid lyssningsplatsen är ljudtrycket likadant oavsett om det registreras av dina öron eller mikrofoner av skilda slag. Signalstyrkan, eller din uppfattning om ljudstyrkan, beror sedan på mikarnas (örats) känslighet och riktning om de är riktningskänsliga.