Om någon skulle vara instresserad så är det här den allra mest grundläggande teorin som jag har lärt mig den.
Det finns två ackord som är "mest intressanta" och det är Tonkian och Dominanten (Doinanten är ofta ett 7 ackord). Tonikan är alltid grundtonen i skalan och dominanten är kvarten (5 tonen i skalan). I C-dur är alltså C tonika och G dominant. Nästan alla låtar slutar på tonika och innan sista tonikan är det nästan alltid en dominant. Oftast börjar låten även på tonikan.
Ett tredje ackord är Sub-dominanten. Detta är ackordet innan dominanten (alltså F i C-dur). Jag har inte lärt mig några regler för när man ska använda detta ackord, utan man lägger in det där det är snyggt och tonerna passar.
Alla ackorden har paralleller. Mollparallellackordet ligger en liten ters (1,5 tonsteg) ner från durackordet. Tonikaparallallen (Tp) i C-dur är alltså Am. Teoretiskt kan man alltid byta ut ett ackord mot sitt parallellackord, men i praktiken får man lyssna efter vad som låter bra och vad som passar.
I moll är dominanten oftast dur. I A-moll borde ju dominanten vara Em, men ofta är den istället i dur. Sub-dominanten kan vara både dur och moll beroende på vilken mollskala som används (ren, harmonisk eller melodisk).
Slutligen: Det viktigaste är om det låter bra, inte om det stämmer med teorin. Vill man sluta på dominanten så kan man göra det, men med terorin vet man varför det då låter som om det inte riktigt är slut...