Det är väl ok med genomtänkta samlingsboxar av det större slaget
att ha på hyllan hemma. Dessvärre är dessa ingen dussinvara direkt man
springer och köper flera av. Dom kostar ju ett par spänn.
Däremot har jag numera mera ögonen på DVD utgåvor istället för vanliga
CD. Hittar man något så ger det klart mervärde.
Generellt tycker jag mycket mer om en bra platta som bär helt igenom.
De artister/grupper som är spännande och som hela tiden utvecklar sig platta
efter platta, med en och annan mindre bra, är klart bäst.
Det kan snabbt bli ett hopkok av tidsepoker, ljudbilder, produktion, producenter
när skivbolaget ska ta det bästa även av en bra grupp(er)/artist(er) och göra en
samlingsplatta av det hela. Sedan när man köpt samlingsplattan, så saknas
givetvis låten som kanske inte var en hit, men som man själv gillade allra
mest...
Numera med pressade skivbolag så verkar det som man kör på lite hur som helst
när det gäller produktionskostnader för att göra riktiga plattor.
Läste en intevjuv med Bernard Löhr på Mono Music i senaste MM, där han berättade när Niklas Strömstedt hade en budget på en halvmille 1989-90 för att spela in plattan Om. Det var mycket pengar då för den plattan, medans nuförtiden
ligger budget mycket mycket lägre.
Man kan snabbt räkna ut vad det kostar att göra en samlingsplatta som släpps
i parti och minut hela tiden och hoppas att det trillar in lite stålar. Gör
det inte det så glömms det snabbt och så börjar man om på nästa samlingsplatta.
Lite som att spela på Triss.
Man mår illa av all TV reklam hela tiden för allt skräp och man undrar när
botten är nådd. Om den nu någonsin når botten, det är ju buisness as usual nuförtiden.