zagabar Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 Hejsan. Jag har suttit och spelat random massor med kyrkotonarterna och jag kom pÄ att det blev ganska intressant om man blandade dem lite. Jag undrar om de nya blandningarna har anvÀnts förr och om de har nÄgra namn. Dessa skalor Àr det det handlar om: Lydisk + Mixolydisk. AlltsÄ i C: C D E F# G A A# C Frygisk + Dorisk. AlltsÄ i E: E F G A B C# D E Aeolisk + Jonisk. AlltsÄ i A: A B C D E F# G# A (Detta Àr vÀl melodisk moll om jag inte har fel?) OcksÄ blev det ganska kul om man gjorde om frygiska skalan till dur.
Desecrated Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 Jag har för mig att det sÄ trÄkigt kallas "sammansatta skalor".
IDF Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 Hejsan. Jag har suttit och spelat random massor med kyrkotonarterna och jag kom pĂ„ att det blev ganska intressant om man blandade dem lite. Jag undrar om de nya blandningarna har anvĂ€nts förr och om de har nĂ„gra namn. Dessa skalor Ă€r det det handlar om: Lydisk + Mixolydisk. AlltsĂ„ i C: C D E F# G A A# C Frygisk + Dorisk. AlltsĂ„ i E: E F G A B C# D E Aeolisk + Jonisk. AlltsĂ„ i A: A B C D E F# G# A (Detta Ă€r vĂ€l melodisk moll om jag inte har fel?) OcksĂ„ blev det ganska kul om man gjorde om frygiska skalan till dur. den första Ă€r en g-durskala som börjar pĂ„ c den andra Ă€r en d-durskala som börjar pĂ„ e den sista kĂ€nns lite dalarna-aktig folkmusik.. pĂ„ ngt sĂ€tt.. jag har fö. glömt bort allt som heter skalor.. đČ
schopin Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 (redigerat) den första Ă€r en g-durskala som börjar pĂ„ cden andra Ă€r en d-durskala som börjar pĂ„ e den sista kĂ€nns lite dalarna-aktig folkmusik.. pĂ„ ngt sĂ€tt.. jag har fö. glömt bort allt som heter skalor.. đ Den sista Ă€r melodisk moll ja (ev. superlokrisk (altererad), lydisk dominantskala eller övertonsskala, med andra starttoner. Det finns Ă€ven fler namn pĂ„ den hehe), men jag sĂ€ger inte sĂ„ mycket mer Ă€n att IDF's samtliga Ă€r fel đ Min gissning Ă€r dĂ„ att första Ă€r lydisk b7 (lydisk dominant igen) och andra frygisk #6. Redigerat 13 februari 2008 av schopin
VacUm Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 den första Ă€r en g-durskala som börjar pĂ„ cden andra Ă€r en d-durskala som börjar pĂ„ e den sista kĂ€nns lite dalarna-aktig folkmusik.. pĂ„ ngt sĂ€tt.. jag har fö. glömt bort allt som heter skalor.. đ Den sista Ă€r melodisk moll ja (ev. superlokrisk (altererad), lydisk dominantskala eller övertonsskala, med andra starttoner. Det finns Ă€ven fler namn pĂ„ den hehe), men jag sĂ€ger inte sĂ„ mycket mer Ă€n att IDF's samtliga Ă€r fel đ Min gissning Ă€r dĂ„ att första Ă€r lydisk b7 (lydisk dominant igen) och andra frygisk #6. Alldeles riktigt. Den petige tycker det ska vara Bb och inte A# i C lydisk b7 dock.. Frygisk #6 Ă€r lite ovanlig men spĂ€nnande.
tubiux Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 Skalorna du nÀmner kommer frÄn Melodisk moll. Lydian dominant brukar man kalla den ena och den andra du talar om brukar man kalla Dorian (b2) men Phrygian (natural 6) funkar ocksÄ. Det Àr INTE Phrygian #6. #6 i en skala Àr samma ton som b7. Man sÀger "Natural" (pÄ engelska) om dessa, dvs ÄterstÀlld sext. Jag Àr lite av en nörd pÄ omrÄdet och skrev min C-uppsats pÄ ett nÀra relaterat omrÄde. Under Äret hoppas jag att den boken jag skriver om detta och mycket annat relaterat Àr klar. Det finns mÄnga som hÄller pÄ med elektroniskmusik och arpeggiatorer som kanske hade kunnat dra nytta av lite djupare kunskaper inom skal- och ackordkonstruktion. NÄgra fakta: Det finns totalt 462 möjliga skalor med 7 toner. Av dessa Àr det endast 42 st. som inte har mer Àn tvÄ stycken intillliggande smÄ sekunder (dvs att de Àr nÀra relaterade till dur-skalan). I nÀsta steg ser man att dessa 42 skalor Àr relaterade till varandra pÄ ett modalt vis. Slutligen ser man dÄ att det endast finns 6 unika "parent scales" som liknar dur-skalan. Detta Àr en vÀldigt kort och dÄlig genomgÄng men Àr ni intresserade sÄ har jag en hel del info pÄ Àmnet. En mycket spÀnnande "parent scale" Àr: Harmonic Major (i C): C D E F G Ab B. mvh Tobias
4Trax Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 La ner flera Är och pluggade skalor för sedan ÄtergÄ mer till pentan. Pentatoniskt rules. kom pÄ att jag ville att alla ska kunna lyssna pÄ min musik och inte bara musiker. Dock bra att lÀra sig sÄ man ha mer förstÄelse för harmonilÀran.
tubiux Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 đ Din instĂ€llning pĂ„minner om dem pĂ„ 1200-talet som var emot homofoni och senare Ă€ven polyfoni. Det handlar mycket om varför man gör musik och till vem man vĂ€nder sig. Vi har kommit dit vi Ă€r idag pga att en massa framstĂ„ende musiker och kompositörer INTE har varit konservativa och enbart följt gamla konventioner. Med det sagt mĂ„ste jag understryka att det absolut inte Ă€r nĂ„got fel pĂ„ varken dur-skalan eller diverse pentatoniska skalor (finns 330 stycken). Det finns fortfarande mycket bra musik kvar att skriva i C-dur.
zagabar Postat 13 februari 2008 TrÄdstartare Postat 13 februari 2008 Mycket intressanta svar, alla! Tubiux, jag vill gÀrna veta mer om det du snackar om, lÄter intressant.^^
IDF Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 La ner flera Är och pluggade skalor för sedan ÄtergÄ mer till pentan. Pentatoniskt rules. kom pÄ att jag ville att alla ska kunna lyssna pÄ min musik och inte bara musiker. Dock bra att lÀra sig sÄ man ha mer förstÄelse för harmonilÀran. samma hÀr. frÄn att ha kunnat mycket och spelat mycket till att spela mycket och kunna lite. men jag sysslar ju med annat, sÄ det tar ut sig i det lÄnga loppet.
4Trax Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 đ Din instĂ€llning pĂ„minner om dem pĂ„ 1200-talet som var emot homofoni och senare Ă€ven polyfoni. Det handlar mycket om varför man gör musik och till vem man vĂ€nder sig. Vi har kommit dit vi Ă€r idag pga att en massa framstĂ„ende musiker och kompositörer INTE har varit konservativa och enbart följt gamla konventioner. Med det sagt mĂ„ste jag understryka att det absolut inte Ă€r nĂ„got fel pĂ„ varken dur-skalan eller diverse pentatoniska skalor (finns 330 stycken). Det finns fortfarande mycket bra musik kvar att skriva i C-dur. Vad menar du med 330 pentatoniska skalor? Att de kan börja pĂ„ C D E G eller A och sen transponera fram och tillbaka (en liten sekund fram C# D# E# G# A# ytterligare en D E F#osv....)? Det Ă€r i grunden fortfarande bara 5st . Och som du skriver det finns mycket kvar att göra i detta omrĂ„de och det Ă€r det jag gĂ„tt tillbaka till. Och konservativ? ja du, det har inte kommit till nĂ„gra nya skalor de senaste 100 Ă„ren. Jag gillar Jazz och spelat det i mĂ„nga Ă„r men fan va kul det Ă€r med rockÂŽn roll. Benda skiten ur gitarren trycka pĂ„ en massa roliga pedaler spela högt som fan det Ă€r grejen för mig!
tubiux Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 Med hjĂ€lp av elementĂ€r kombinatorik kommer man fram till att det finns 330 unika 5-tonsskalor att finna i vĂ„rt 12-tonssystem. NĂ€r du skriver att de i grunden bara Ă€r fem stycken sĂ„ tror jag att du syftar till de fem permutationerna (eller modes/kyrkotonarter eller vad du nu vill kalla det) som varje pentatonisk skala innehĂ„ller. Dessa 330 pentatoniskaskalor har förstĂ„s Ă€ven fem permutationer var vilket innebĂ€r att för att fĂ„ fram antalet unika pentatoniskaskalor mĂ„ste vi dividera 330 med 5 och dĂ„ fĂ„r vi fram att det totalt finns 66st unika skalor med endast fem toner i. Var och en av dessa 66 har ett unikt intervallförĂ„d och var och en av dem har fem modes. Transpositionerna du talar om Ă€r helt ointressant ur ett kombinatoriskt perspektiv dĂ„ de i grunden Ă€r samma skala eftersom intervallen Ă€r identiska. Jag Ă€r sjĂ€lv gitarrist och pentaskalan var den första jag lĂ€rde mig men vad jag inte visste dĂ„ var att den blott Ă€r en av 66 möjliga skalor med fem toner i. NĂ€r man i början av 1600-talet började anvĂ€nda 12-tonssystemet fullt ut sĂ„ fanns alla 462 heptatoniskaskalor förstĂ„s. Att man sedan inte anvĂ€nde dem Ă€r en helt annan sak. Det har inte tillkommit nĂ„gra nya skalor och det kan först tillkomma om man Ă€ndrar vĂ„rt tonsystem. Vad jag tror du syftar till Ă€r anvĂ€ndningen av skalor och isf anser jag att du har fel. Melodic minor Ă€r ingen ny skala men anvĂ€ndningsomrĂ„det för skalan (ex: Locrian natural 2) har utvecklats mycket sedan Bach levde. Ăr det för mycket matematik? Hör inte matematik hemma i musiken? MĂ„nga tycker inte det men ser man till nĂ„gra av de största innovatörerna vi har haft sĂ„ Ă€r det klart och tydligt att det inte Ă€r nonsens - Coltrane, Bach, Bartok, Debussy, Schönberg osv. listan kan göras vĂ€ldigt lĂ„ng. Jag Ă€r vĂ€ldigt intresserad av detta men jag Ă€r vĂ€ldigt medveten om att inte alla tycker som jag och sĂ„ ska det vara. VĂ„ra vĂ€gar till att skapa musik Ă€r olika och tack för det. I en radiointervju sĂ„ sade John Coltrane sĂ„ hĂ€r ang. matematiska experiment: "... to help me acclamatize my ears". Fundera pĂ„ det dĂ„ det ligger vĂ€ldigt mycket i det.
Desecrated Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 Dom senaste hundra Ă„ren har vi i vĂ€sterlĂ€ndsk musik gĂ„tt nĂ€rmare och nĂ€rmare mot microtonalitet och en hel del av oss anvĂ€nder numera en 24-tonsystem eller partch 43 tons skala. SĂ„ det har tillkommit rĂ€tt mĂ„nga nya skalor, ackord och annat dom senaste hundra Ă„ren. đ
zagabar Postat 13 februari 2008 TrĂ„dstartare Postat 13 februari 2008 Wow! Kombinera matte + musik fasen vad skoj. đ Vad kallas detta? Var kan jag lĂ€sa mer osv...
Desecrated Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 Wow! Kombinera matte + musik fasen vad skoj. đ Vad kallas detta? Var kan jag lĂ€sa mer osv... http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=030680106X http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0802714099 http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0486619648
4Trax Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 (redigerat) sĂ€ger bara lycka till med er musik och hoppas skalor och matte kommer till anvĂ€ndning. (menar det) Ăr absolut ingen motstĂ„ndare till musik utveckling. Men jag trivs bĂ€st i kyrkotonarter ( som 99% av vĂ€rlden) Edit: förlĂ„t menar 99% av den vĂ€sterlĂ€ndska musiken. Redigerat 13 februari 2008 av 4Trax
4Trax Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 (redigerat) Dom senaste hundra Ă„ren har vi i vĂ€sterlĂ€ndsk musik gĂ„tt nĂ€rmare och nĂ€rmare mot microtonalitet och en hel del av oss anvĂ€nder numera en 24-tonsystem eller partch 43 tons skala. SĂ„ det har tillkommit rĂ€tt mĂ„nga nya skalor, ackord och annat dom senaste hundra Ă„ren. đ Som om jag inte visste att det hĂ€r skulle komma đ Man kan skriva vad som helst men det finns alltid bĂ€ttre vetande. Lycka till med 43 tonsskalan. Ladda upp en lĂ„t sĂ„ man fĂ„r höra. Redigerat 13 februari 2008 av 4Trax
tubiux Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 Det Ă€r bra att Desecrated tog upp det hĂ€r med nya och alternativa vis att dela upp oktaven (och större intervall) i mindre bitar. Att sĂ€ga att "en hel del av oss" hĂ„ller pĂ„ med detta Ă€r förstĂ„s en otroligt grov överdrift. Som vi har sett sĂ„ finns det sĂ„dana som inte tycker matematik och siffror Ă€r intressant och det Ă€r helt ok. Jag stĂ€ller mig till den skaran som inte tycker det Ă€r sĂ„ intressant med nya tonsystem dĂ„ jag tycker det finns pĂ„ tok för mycket kvar att upptĂ€cka i vĂ„rt "vanliga" 12-tonssystem. Jag Ă€r inte intresserad av olika tempereringar osv. Personligen tycker jag i dagslĂ€get att det Ă€r en dead end mest pga all den musiken jag har hört i olika tempereringar av nya skalsystem har varit vĂ€ldigt svag. Jag Ă€r en harmoniskt orienterad person och jag Ă€r ledsen men ackord och progressioner i skalor med 15, 24 osv. toner har jag aldrig hört fungera sĂ„ bra. Jag har förstĂ„s sĂ€kert fel och jag vill dĂ€rför gĂ€rna att nĂ„gon laddar upp lite schyst musik med nĂ„got eller nĂ„gra av de flera olika system som har utvecklats. I vĂ„r egen folkmusik förkommer en hel del microtonalitet. Lyssna pĂ„ valfri platta med Ulrika BodĂ©n/Ranarim sĂ„ kommer ni höra hur hon bl.a ligger mellan dur- och molltersen. Jag skulle dock vara vĂ€ldigt försiktig med att kalla detta för tonalt system eller liknande. Det Ă€r snarare en fĂ€rgning. Indierna spelar vĂ€ldigt mycket microtonalt MEN de utgĂ„r frĂ„n lĂ„ngt simplare skalor. Ăr ni intresserad av matematik och musik kan jag rek. Joseph Schillinger - The Schillinger System of Musical Composition. Jag har studerat detta sedan jag var 15 eller nĂ„got och Ă€ven om en hel del Ă€r ganska tungt och svĂ„rfĂ„ngat sĂ„ finns det en hel del intressant tankar och koncept. Boken om rytmik Ă€r otroligt bra och den har hjĂ€lpt mig att spela motrytmer sĂ„ som 5 över 4, 3 över 5 osv. utan problem.
Desecrated Postat 13 februari 2008 Postat 13 februari 2008 Som om jag inte visste att det hĂ€r skulle komma đMan kan skriva vad som helst men det finns alltid bĂ€ttre vetande. Lycka till med 43 tonsskalan. Ladda upp en lĂ„t sĂ„ man fĂ„r höra. HĂ€r har du en dokumentĂ€r i 6 delar som förklarar det; http://www.youtube.com/watch?v=4cKnTj2cyNQ Det Ă€r bra att Desecrated tog upp det hĂ€r med nya och alternativa vis att dela upp oktaven (och större intervall) i mindre bitar. Att sĂ€ga att "en hel del av oss" hĂ„ller pĂ„ med detta Ă€r förstĂ„s en otroligt grov överdrift. Personligen tycker jag i dagslĂ€get att det Ă€r en dead end mest pga all den musiken jag har hört i olika tempereringar av nya skalsystem har varit vĂ€ldigt svag. Jag Ă€r en harmoniskt orienterad person och jag Ă€r ledsen men ackord och progressioner i skalor med 15, 24 osv. toner har jag aldrig hört fungera sĂ„ bra. Jag har förstĂ„s sĂ€kert fel och jag vill dĂ€rför gĂ€rna att nĂ„gon laddar upp lite schyst musik med nĂ„got eller nĂ„gra av de flera olika system som har utvecklats. I vĂ„r egen folkmusik förkommer en hel del microtonalitet. Lyssna pĂ„ valfri platta med Ulrika BodĂ©n/Ranarim sĂ„ kommer ni höra hur hon bl.a ligger mellan dur- och molltersen. Jag skulle dock vara vĂ€ldigt försiktig med att kalla detta för tonalt system eller liknande. Det Ă€r snarare en fĂ€rgning. Indierna spelar vĂ€ldigt mycket microtonalt MEN de utgĂ„r frĂ„n lĂ„ngt simplare skalor. UrsĂ€kta, jag syftade sĂ„klart pĂ„ dom som sysslar med konstmusik och filmmusik. En vĂ€ldigt stor del av dom sysslar med microtonalitet av nĂ„gon form ibland. Det Ă€r för att du inte har vant dina öron, det tar nĂ€stan ett helt Ă„r innan du kan uppfatta harmoni i kvartstoner. Vi blandar ocksĂ„ fritt med dur och moll i svensk folkmusik, om man delar upp en melodi i A,B,C,D del sĂ„ kan del A och D vara i dur och del B,C vara i moll.
4Trax Postat 14 februari 2008 Postat 14 februari 2008 Som om jag inte visste att det hĂ€r skulle komma đMan kan skriva vad som helst men det finns alltid bĂ€ttre vetande. Lycka till med 43 tonsskalan. Ladda upp en lĂ„t sĂ„ man fĂ„r höra. đ HĂ€r har du en dokumentĂ€r i 6 delar som förklarar det; http://www.youtube.com/watch?v=4cKnTj2cyNQ tror han har tĂ€nkt lite för mycket den gubben. Men det lĂ„ter ju dissonant och det Ă€r ju alltid coolt men bra kommer det nog aldrig att lĂ„ta. Att man mĂ„ste vĂ€nja sina öron för sĂ„nt eller utanför vĂ€sterlĂ€nskt musik var typ pĂ„ första lektionen pĂ„ musikutbildningen man fick lĂ€ra sig det.
Desecrated Postat 14 februari 2008 Postat 14 februari 2008 Som om jag inte visste att det hĂ€r skulle komma đMan kan skriva vad som helst men det finns alltid bĂ€ttre vetande. Lycka till med 43 tonsskalan. Ladda upp en lĂ„t sĂ„ man fĂ„r höra. đ HĂ€r har du en dokumentĂ€r i 6 delar som förklarar det; http://www.youtube.com/watch?v=4cKnTj2cyNQ tror han har tĂ€nkt lite för mycket den gubben. Men det lĂ„ter ju dissonant och det Ă€r ju alltid coolt men bra kommer det nog aldrig att lĂ„ta. Att man mĂ„ste vĂ€nja sina öron för sĂ„nt eller utanför vĂ€sterlĂ€nskt musik var typ pĂ„ första lektionen pĂ„ musikutbildningen man fick lĂ€ra sig det. Försök trĂ€na dom lite till, det finns en harmoni i dissonansen. För mig i alla fall, sĂ„ Ă€r det aldrig fel att tĂ€nka. đ
VacUm Postat 14 februari 2008 Postat 14 februari 2008 (redigerat) Jag har extemt svĂ„rt för harmonik som byggs pĂ„ skalor utanför tolvtonssystemet. Tror det krĂ€vs en jĂ€vla massa inlyssning för att man ska börja uppskatta detdĂ€r. DĂ€remot finns det en rad andra poĂ€nger med alternativa stĂ€mningar som kan ge mĂ„nga nya uttryck. Den matematiska ordningen/organisationen Ă€r t ex nĂ„got som jag tror alla uppskattar Ă€ven om det sker pĂ„ ett undermedvetet plan. Ăven om man kan tycka att elektroakustiker Ă€r ett gĂ€ng jĂ€vligt torra och mĂ€rkliga mĂ€nniskor som dessutom verkar totalt kĂ€nslokalla med sitt berĂ€knade och strukturerade sĂ€tt att komponera mĂ„ste jag sĂ€ga att utan den falangen i musikhistorien hade inte dagens musik (inom alla genres i stort sett) lĂ„tit som den gör nu. Alla studiorĂ€var borde ha en plansch med Karl-Heinz Stockhousen pĂ„ vĂ€ggen och tacka honom varje morgon för det mesta dom kan och vet. oj, nu blev det lite OT.. đ edit: felfel Redigerat 14 februari 2008 av VacUm
4Trax Postat 14 februari 2008 Postat 14 februari 2008 (redigerat) Jag har extemt svĂ„rt för harmonik som byggs pĂ„ skalor utanför tolvtonssystemet. Tror det krĂ€vs en jĂ€vla massa inlyssning för att man ska börja uppskatta detdĂ€r. DĂ€remot finns det en rad andra poĂ€nger med alternativa stĂ€mningar som kan ge mĂ„nga nya uttryck. Den matematiska ordningen/organisationen Ă€r t ex nĂ„got som jag tror alla uppskattar Ă€ven om det sker pĂ„ ett undermedvetet plan. Ăven om man kan tycka att elektroakustiker Ă€r ett gĂ€ng jĂ€vligt torra och mĂ€rkliga mĂ€nniskor som dessutom verkar totalt kĂ€nslokalla med sitt berĂ€knade och strukturerade sĂ€tt att komponera mĂ„ste jag sĂ€ga att utan den falangen i musikhistorien hade inte dagens musik (inom alla genres i stort sett) lĂ„tit som den gör nu. Alla studiorĂ€var borde ha en plansch med Karl-Heinz Stockhousen pĂ„ vĂ€ggen och tacka honom varje morgon för det mesta dom kan och vet. oj, nu blev det lite OT.. đ edit: felfel Bodde typ granne med honom nĂ€r jag var liten i Köln. Stockhausen med A, bitte! Men det finns iof mĂ„nga man mĂ„ste tacka isf. Eller menar du Karl- Heinz Rummenigge? nÀÀ đź Redigerat 14 februari 2008 av 4Trax
4Trax Postat 14 februari 2008 Postat 14 februari 2008 (redigerat) Var tvungen att kolla lite pÄ hans hemsida. HÀr Àr ett underbar stycke dÀr bl.a hela kroppen anvÀnds http://www.stockhausen.org/heavens_door.mov Man undrar hur det ser ut nÀr han trÀnar i replokalen. Jag undrar ocksÄ vad det Àr för slags gigbag han har till instrumentet? Redigerat 14 februari 2008 av 4Trax
VacUm Postat 14 februari 2008 Postat 14 februari 2008 Jag har extemt svĂ„rt för harmonik som byggs pĂ„ skalor utanför tolvtonssystemet. Tror det krĂ€vs en jĂ€vla massa inlyssning för att man ska börja uppskatta detdĂ€r. DĂ€remot finns det en rad andra poĂ€nger med alternativa stĂ€mningar som kan ge mĂ„nga nya uttryck. Den matematiska ordningen/organisationen Ă€r t ex nĂ„got som jag tror alla uppskattar Ă€ven om det sker pĂ„ ett undermedvetet plan. Ăven om man kan tycka att elektroakustiker Ă€r ett gĂ€ng jĂ€vligt torra och mĂ€rkliga mĂ€nniskor som dessutom verkar totalt kĂ€nslokalla med sitt berĂ€knade och strukturerade sĂ€tt att komponera mĂ„ste jag sĂ€ga att utan den falangen i musikhistorien hade inte dagens musik (inom alla genres i stort sett) lĂ„tit som den gör nu. Alla studiorĂ€var borde ha en plansch med Karl-Heinz Stockhousen pĂ„ vĂ€ggen och tacka honom varje morgon för det mesta dom kan och vet. oj, nu blev det lite OT.. đ edit: felfel Bodde typ granne med honom nĂ€r jag var liten i Köln. Stockhausen med A, bitte! Men det finns iof mĂ„nga man mĂ„ste tacka isf. Eller menar du Karl- Heinz Rummenigge? nÀÀ đ Hoppsan. Tyska Ă€r inte min starkaste sida. Jag blir dock bĂ€ttre med nĂ„gra bĂ€rs i kroppen đ Klart det Ă€r mĂ„nga som utvecklat musiken vi hĂ„ller pĂ„ med idag... Men Rummenigge Ă€r nog ingen av dom đ
Interzone Postat 14 februari 2008 Postat 14 februari 2008 Hmm... I ett antal inlÀgg har det sagts att det krÀvs lÄng trÀning (flera Är?) för att uppskatta kvartstonsskalor och mikrotonalitet. Ja, jag vet dÄ rakt inte vad det mÄ vara för fel pÄ mig, för jag upplever musik byggd kring och av detta som oerhört tilltalande. Jag tycker mig ana att man med de typerna av harmoni kan nyansera stÀmningar mycket tydligare Àn med vÄra vanliga tempererade tolv toner. Partch upptÀckte jag i mina tidiga tonÄr, och det var kÀrlek pÄ en gÄng. (Mina förÀldrar undrade faktiskt oroligt varför jag inte lyssnade pÄ vanlig rockmusik, som mina kompisar. NÄgot jag iofs gjorde. LOL) ...but I digress. Visst tror jag man kan "lÀra" sig att uppskatta mikrotonalitet, men i grund och botten tror jag det helt enkelt handlar om smak.
4Trax Postat 14 februari 2008 Postat 14 februari 2008 (redigerat) ...but I digress. Visst tror jag man kan "lĂ€ra" sig att uppskatta mikrotonalitet, men i grund och botten tror jag det helt enkelt handlar om smak. Smaklöst kanske Ă€r ett bĂ€ttre ord i mina öron. đ PS Det var nog mĂ„nga förĂ€ldrar som undrade vad det var för underligt ungarna lyssnade pĂ„ nĂ€r Metallica, Judas, Iron Maiden och fram för allt Venom (herregud ) va pĂ„ modet. Redigerat 14 februari 2008 av 4Trax
tubiux Postat 14 februari 2008 Postat 14 februari 2008 Tveklöst Àr det sÄ att man mÄste vÀnja sina öron vid nya skalor. Det Àr ÀndÄ inte pÄ lÄnga vÀgar sÄ att det inte finns mycket kvar att utforska i vÄrt 12-tonssystem. Att trÀna sina öron att höra b9 pÄ Ma7 ackord eller Ma7 pÄ ett mi7 Àr bara nÄgra enkla exempel pÄ nÄgot som Àr ganska svÄrt. Jag tycker verkligen att det Àr kul att vi har sÄ mÄnga olika Äsikter. En ganska obetydlig trÄd har plötsligt blivit spÀnnande. Jag hoppas att kunna ÄtervÀnda nÀr jag har kommit lÀngre pÄ min bok och fÄ lite input och mothugg. Det kommer att behövas!
4Trax Postat 15 februari 2008 Postat 15 februari 2008 (redigerat) Tveklöst Ă€r det sĂ„ att man mĂ„ste vĂ€nja sina öron vid nya skalor. Det Ă€r Ă€ndĂ„ inte pĂ„ lĂ„nga vĂ€gar sĂ„ att det inte finns mycket kvar att utforska i vĂ„rt 12-tonssystem. Att trĂ€na sina öron att höra b9 pĂ„ Ma7 ackord eller Ma7 pĂ„ ett mi7 Ă€r bara nĂ„gra enkla exempel pĂ„ nĂ„got som Ă€r ganska svĂ„rt. Jag tycker verkligen att det Ă€r kul att vi har sĂ„ mĂ„nga olika Ă„sikter. En ganska obetydlig trĂ„d har plötsligt blivit spĂ€nnande. Jag hoppas att kunna Ă„tervĂ€nda nĂ€r jag har kommit lĂ€ngre pĂ„ min bok och fĂ„ lite input och mothugg. Det kommer att behövas! Coolt. Vad ska den heta? Du verkar ju ha koll pĂ„ bitarna. Gör du ocksĂ„ sĂ„n musik som man kan fĂ„ höra? Ăr absolut ingen motstĂ„ndare till detta. Jobbar med musik och skulle jag exprimentera för mycket skulle jag va arbetslös. đČ Expremiterar heller med genre Ă€n konstiga tonarter kanske mest för tidsbristen. Men lyssnar jĂ€tte gĂ€rna pĂ„ nĂ„t alster du skapat. Ps: Att jag bara anvĂ€nder Pentatoniskt Ă€r vĂ€l inte riktigt sant, ville bara förtydliga Ă€r det enkla Ă€r svĂ„rt nog! Redigerat 15 februari 2008 av 4Trax
Interzone Postat 15 februari 2008 Postat 15 februari 2008 Tveklöst Àr det sÄ att man mÄste vÀnja sina öron vid nya skalor. Det Àr ÀndÄ inte pÄ lÄnga vÀgar sÄ att det inte finns mycket kvar att utforska i vÄrt 12-tonssystem. Att trÀna sina öron att höra b9 pÄ Ma7 ackord eller Ma7 pÄ ett mi7 Àr bara nÄgra enkla exempel pÄ nÄgot som Àr ganska svÄrt. Ahh, jag tror ett missförstÄnd uppstod. Visst - jag hÄller med dig om att det krÀvs trÀning för att identifiera harmonier i en skala, helt klart. Vad jag menade var att det inte behövs nÄgon trÀning för att uppskatta alternativa harmonier. Lessen för missförstÄndet, och hoppas jag Àr lite tydligare nu. /peace
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vÄr community genom att registrera dig. Det Àr enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in hÀr.