Tokai

Sällan - no way - dansband med dessa temposkiftningar. Tack och lov. Allvarligt tycker jag du krånglar till det med rytmerna. Kan inte hjälpa att jag får Elvis feeling över detta. T.ex. Surrender. Visst basprylen i början är väl kass. Statiska trummor. Mest för hjälp med sången förstås. Låten känns mycket 50-tal och då menar jag inte soundet utan de otroliga låtar som gjordes då, vilket din låt får mig att tänka på. Alltså det här en sån låt som kan bli hur bra som helst om man är lite nostagisk lagd och jobbar på det. Kolla in t.ex" poptjuven" Nick Lowe

Svante: Har tänkt på det här med att sjunga på svenska. Att skriva svenska är ju mycket lättare, men också svårare. Får väl se. Har fått lite självförtroende tillbaka, så nu jävlar!... Har dessutom nyss fått Focusrite Liquid Mix 😛 Brasset är Chris Hein Horns

Den där rubriken med 60-tals soul var väl inte så lyckat, borde inte ha skrivit nåt alls egentligen Vad gäller svengelskan så är jag lite undrande över vad det kan vara? Är det refrängen? "It came to nothing" är ett engelskt idiom och betyder "Det rann ut i sanden". "It should have been something" = "Det borde ha blitt nåt" Ja, det kanske är svengelska? Ja du Svante, kalkon alltså. Idealen finns kvar, men ibland hamnar man lite fel, tar en desperat genväg till gammal skåpmat när idéerna tryter. Tack och lov finns detta forum så att man kan få sig en tillrättavisning. 😄

Om det inte är ganska tung kompression på detta så är jag Elvis Presley. 😆 Fråga. Använder du kompression? Om inte. så är det nåt mysko med mp3-filen. Eller så är det nåt skumt med mig, kanske borde gå till öromläkare...😉 Ang. stråkar. Det finns rätt många bibliotek att välja mellan. Inte så billiga dock. Miroslav - vad han nu heter i efternam - finns numera som vst-i och är grymt sköna. Tycker att du i först hand ska eq:a dina stråkar från Sampletank så att de får lite bättre bett.

Alltså vad gäller sticket så menar jag solot (trumpetsolot) Vid ca 2.35 börjar trumpetsolot. Vid ca 3.00 kommer sången in. Med andra ord trodde jag att sången/refrängen skulle fortsätta lite tidigare. Misslyssnade lite. Sen fattar jag inte hur man lägga upp en låt utan sång i första versen??

Introt är för långt. Trodde först det var en låt utan sång. Och sen är sticket efter solot för långt utan sång. Alltså, effektivisera mera och du har en perfekt poplåt!! Vad gäller det andra du frågar om - det kommer svar.

Lite hippiefeeling över det hela. Tyvärr är det lite si och så i rytmiken mellan sång och bakgrund eller tvärtom. Men det är en cool låt. Kunde vart nåt från ett Stonesalbum. Spontant låter mixen bra men det finns säkert andra här som bra öron för kritik.

Sången låter som den här gjord av tetrapak. "I´m not perfect" och så också låten. Tänker lite på Lennons Julia. Taskig jämförelse. Måste erkänna att det finns en viss empati i utförandet.

Kompressorn pumpar rätt så häftigt, som det ibland kunde höras förr i tiden, rätt kul ändå. Jag gillar skarpt partiet som kommer efter det sk S Wonder lånet/inspirationen. Alltså, här är en låtskrivartalang, inget snack om det. Önskar ibland lite pauser mellan vissa delar. Som det är nu går allt i ett, sas. Stråkarna är väl inget att hänga i julgran precis, lite mesiga, men det funkar. Annars är jag väldigt glad över att höra detta!

Tack för kommentarerna. Lite sen i svaret pga att jag ändrat lite i låten enligt Yllets förslag + fixat lite småsaker. DåligtGehör: Det här med originalitet är ju nåt som jag själv tjatar om, men i det här fallet ville jag göra lite mer av en pastisch på 60-tals soul men även lite annan 60-tals schlager. Yllet: har fixat med kompression och reverb. Hoppas det blev bättre.

LÅTNAMN: It came to nothing ARTIST/GRUPP: Staffan Widmark GENRE: Soulpop LÅTLÄNGD: 3:00 KOMPOSITÖR: Staffan Widmark PRODUCENT: Staffan Widmark EV. MEDVERKANDE: Staffan Widmark INSPELNINGSÅR: 2006 FORMAT: mp3 STORLEK: 5,1 mb STATUS: demo Vill ha kritik på låten och mixningen. Vad gäller själva mixen finns där förstås en hel del att fixa med, detta är endast en grovmix. Några förslag på andra mixningar? För att lyssna på låten (om du inte vet det än): högerklicka och välj Spara som + tillägget .mp3 (i Firefox är det nog Spara länk som) it_came_to_nothing.mp3

Rätt trevlig liten låt. Känns bekant på nåt sätt, men hur många demos gör inte det. Bra sång tycker jag. Första halvan av låten upprepas i den andra halvan = lite för upprepande mao. Variation önskas Lite för mycket eko/reverb på solotgitarren är min synpunkt. Det grötar ihop med den andra gitarren. Sen vore det väl önskvärt med nåt inslag av rytminstrument nånstans i låten. Eller skit i det och lägg in några trevliga stråkar kanske. Brummet från stärkaren hörs men stör inte så mycket, känns bra egentligen.

Hördu kinesiska är det 😉 Låter INTE alls som japanska 😳 Din andra kritik har vi tagit till oss 😛 Ursäkta min okunskap i asiatiska språk, men fräckt va det!

Texten är bättre än melodin. Texten är jättebra Handlar om religion, fattar jag jag. Kanke om sekter och dess läskiga metoder. Alltså väldigt bra text, lite Kafka över det hela. Rent allmänt är sången för låg förutom i dom lugna partierna. Det verkar som om du medvetet lagt sång låg i volum i början för att öka på den allteftersom. Vet inte om det funkar. Borde vara mer konstant hela tiden? Vad gäller musiken ligger jag lugnt. Det var mest texten jag ville kommentera, det lilla jag gjorde

Har svårt att tänka mig andra än barn kan gilla detta. Det känns som att det här typen av musik måste kombineras med bilder / video. Rent ljudmässigt tycker jag det låter lite torrt om det hela. Alltså lite mer efterklang, reverb osv. Vill inte påstå som oakleaf säger att det är genialt. Det är nog att missbruka ordet. Det är få unnade att få ett sådant epitet. Gillar dock virveln som jag antar är gjord i midi. Inte helt lätt att få till dom där virvlarna. Melankoli är ok. Det är en del av livet, döden osv. Den här typen av musik har lite av medeltiden över sig, med gycklare osv

Först hörde jag inte vilket språk det var på, kunde vatt arabiska men det va väl kanske meningen, för sen kommer japanska. Coolt Fräcka stråkar, lite som 70-talets The Temptations, men hur många hihoppare och andra har inte planka den, skit samma Lite kritisk till basfrekvensen. Alltså basen hörs men borde kanske köra mer distinkt, mindre suddig. Äh... har inte riktig kontroll på sån här musik. Mot slutet blir det lite för rörigt. Snygg ljudbild annars, luftigt å så. Men blir man så här flummig av snus kanske jag borde minska mina intag.

Rätt så unket faktiskt. Inspelat 1977? Refrängen platsar nånstans på barn-tv Jag bjuderrrrrrrrrrrr upp på dans. Jissus!

Vet inte vad andra skrivit, ganska mycket tydligen. Gratulerar. Det är inte alla som får så mycket gensvar hur bra dom än är. Men jag tycker till ändå: Ganska typisk singer/writer låt. Och då menar jag också sånt jag hört på cd. Rätt så opersonligt. Det känns inte nytt, fräscht. Jag gillar det här trots allt. Sången är bra, alltså.

Tack för infot Tokai. Trodde att låten lät som nåt av honom..antar att du menar stilen? Känner mig hedrad,om det är så. Mvh Micael Nej, jag menar nog mest sången. Det var en association jag fick. Lyssnar jag en gång till kanske det inte stämmer. Gillar att gå på första intryck. Newmans spelstil är lite annorlunda. Om du kombinerar Ray Davies med en entertainer kanske?

Ang. Randy Newman Så här står det i Bonniers rocklexikon: "Am sångare, låtskrivare, pianist, f 28 nov 43 i New Orleans men uppvuxen i Los Angeles." En grymt bra låtskrivare tycker jag.

Alla har väl sagt allt om denna låt, men kunde inte låta bli att slänga in vad jag tycker: B-temat är nyckeln till instrumenteringen. Mindre är bra. För ju mindre desto mer. Alltså gitarr/piano prylarna stör sången ibland. Mums för sången. Jag vet inte om du känner till Randy Newman (Alone at the top, osv) Lite igenkännande där.

Kanonbra! Mixen är väldigt spännande med pianot i vänster och det märkliga ljudet i höger. Suggestivt. Sången är kalas. Vad gäller låten som sådan är jag lite kluven, känns väl inte så originell. Gitarrsolot tycker jag inte, kanske för att jag är allergisk mot tvåstämmiga gitarrsolon. Flöjten på slutet sisådär. Slutet kan bli bättre. Har tjatat om detta förut att avsluta en en låt lika bra som man börjar den. Men som helhet en proffsig produktion!

Obs jag har inte läst andras kommentarer när jag skriver detta och kanske upprepar vad andra sagt. stoppade efter ca 20 sekunder. Inte för att det var dåligt utan tvärtom, för att fånga upp intrycket snabbt. Märkte direkt att melodin bet sig fast i mig. Den känns bekant men ändå inte. Stråkarna mycket till höger - tveksamt. Men sen till vänster, ok tack. Varför sladdrar kompet? Är det hihaten? Kör igång igen... Det här träblocksljudet är lite för skarpt. Tänker lite Boomtown Rats (Monday nånting) vad gäller låt och sång. Att sången vinglar något vet du nog om, men som jag sagt nångång tidigare är detta bara positivt, känns sårbart på nåt sätt. Nu kör jag om låten för att höra helheten... Tycker först att solopartiet är för långt + då den här marimban eller vad det är Ibland försvinner sången lite . Du borde automatisera sången, om du har möjlighet till det. Personligen gillar jag melodin i versen bättre än refrängen. Tycker därför att du inte borde upprepa den så mycket. Hela låten framförs nästan med en livekänsla, tempot är lite ojämt. Med alltså själva feelingen är där. Och känslan, kanske lite för känslosamt ibland. Oj, såg inte att du gjort en ny version. Detta är ett svar på den första. Ok, får lyssna

Hård men rättvis, det blir tillbaks till ritbordet för mig /And Alltså detta är vad jag tycker rent personligt. Skulle gärna få höra lite mothögg. Typ att att du kritiserar min kritik. Jag menar, vill du att det ska låta så ihopträngt som jag tycker att det låter? Det kan ju vara ett ideal? Å andra sidan kanske det är bara jag som just för tillfället snöat in på nåt som är väldigt öppen musik?

Tillbaka i Gabrielland hör jag. Första intryck: Lite för hög gitarr. Det allmänna soundet låter lite för diskantigt. Sen saknar jag nog lite mer variation i låten. Mer break, andningspauser. Kanske halvera tempot (det kommer dock nåt dylikt i slutet tror jag). Kanske inte en av dina bästa stunder. Men rätt bra ändå. Kul att höra nåt tufft. Den mesta kritiken har nog med dynamiken att göra. Den gäller nog det mesta jag hört från dig. Det låter rätt så hopträngt. Kanske för komprimerat. Vill ha mer luft mellan instrumenten. Kanske inte köra allt på en gång. Allltså jag hör försök till variationer men det måste nog till mer seperation mellan de olika delarna. Och så fram med rösten! Som är ditt främsta verktyg.