Overkill

Bra poäng. För att förtydliga syftade jag då på låtskrivandet, inte inspelandet. Där håller jag med dig att utgångspunkten bör vara att det ska vara lika.

😄 För mig har grundläggande musikteori varit ett stort hjälpmedel. Är från början trummis och har ett ruskigt dåligt gehör (som dock börjar bli bättre) så det underlättar mycket när man vet vart de vanliga gränserna går. Kan ingen musikteori gällande trummor eller rytmer (vet knappt vad synkop betyder men skulle någon spela det vet jag ju precis vad det är), utan bara då det allra mest grundläggande som skalor, hur vanliga ackord är uppbyggda och liknande. Numera håller jag mest på med elektronisk musik och där är det inte riktigt lika viktigt med skalor och sånt, men tycker ändå det är ett bra hjälpmedel när man gör låtar. Vet man reglerna vet man också hur man kan bryta dom och göra det kontrollerat och snyggt.

Billie Joe & Green Day låter ju dock mindre vettigt. 😛 Men då är det väl som du sa, att han skriver det mesta och detta framhäver ju hans position som den drivande personen i låtskrivandet när hans namn står explicit och inte bara bandets namn.

Men det är väl precis det här som diskuterats i tråden? Man kan ju se det som att bandet gör låtarna tillsammans och då ge bandet credit för det man skapat. Förmodligen då för att man ser det hela som en produkt som bandet som enhet skapat, inte som att sångaren gjorde melodin och basisten ackordgången. Vad gäller texterna så är dom ofta så viktiga att dels den som faktiskt skrivit texten vill att det ska framgå att just han gjort det, samtidigt som lyssnarna säkert är intresserade av att veta vem som skrev just den här texten (säkerligen med tanke på det känslomässiga värdet). Så jag tycker inte det är något konstigt med hur dom valt att skriva det, och det stämmer ganska väl överens med vad som diskuterats i tråden tidigare. Det kan ju vara så att Billie Joe är den som driver på och faktiskt skriver låtarna, men väljer att "dela med sig" för att han tycker att bandet är så pass viktigt i utvecklandet av låtarna. I Dr Franks fall är det förmodligen tvärtom – där skriver han text och musik och inget mer med det. I Rancids fall har Freeman/Armstrong skrivit text till alla låtar förutom låt nummer 2 där även Fredericksen bidrog.

Dom skriver om Kanye hela tiden och har väl hajpat hans nya skiva mer än någon annan.

Definitivt, och det är anledningen till att jag tycker att bandmedlemmar som inte komponerar låtarna i ett band men i replokalen är med och utvecklar dom till färdiga produkter bör ha någon procentsats i slutändan.

Skulle nog säga att jag håller med dig. Det är svårt att vara fyra-fem stycken, som många band är, och skriva låtar helt tillsammans. Läser man intervjuer och reportage känns det som att det oftast är att någon kommer med ett gäng demos som bandet sedan anpassar till sitt sound och sin sättning. Alltså i princip att bandet arrar snarare än skriver låten. Det är ju ganska bökigt skriva låttexter på fem personer dessutom. Sen tycker jag inte att man ska hymla om att vissa medlemmar i ett band är mer utbytbara än andra. Sångare och gitarrister är ofta, beroende på typ av musik och band så klart, mer profilerande för hur just det bandet låter än trummisen eller basisten. Finns undantag förstås. Nu ska man ju inte dela upp låtskrivarrättigheter baserat på det, men att en medlem som dels inte skriver någonting och inte är särskilt betydande för soundet bör inte få en fjärde/femtedel av låtskrivarrättigheterna heller. 5-10-15-20 beroende på sammanhang och hur viktig replokalsutvecklandet av en låt är, tycker jag.

Men jämlikhet är ju ganska så intetsägande i sammanhanget. Det är ju jämlikt att dela precis lika, men samtidigt är det ju ojämlikt om man tänker på andelen man får i förhållande till insatsen. Man kan ju inte bara babbla om jämlikhet och sätta det högst för beroende på vem man frågar betyder det olika.

Kanyes nya skiva fick 10.0 på pitchfork. Ganska väntat.

Nu gjorde jag! Syrien.

Cool! Men hittar inte sverige.

sufjan stevens

stockholms filmfestival

Faktiskt ganska intressant när du säger det. Han står ju som låtskrivare på vissa låtar (Communication Breakdown, Whole Lotta Love, Rock and Roll, etc), hade varit intressant veta vad han gjorde annorlunda då jämfört med de låtarna han inte står som låtskrivare på.

Mäh! är ju idag slejnard fyller år! i alla fall enligt forumet 😄

😆

Men du har ju Pixies och Placebo. Det är ju coolare.

I princip håller jag med dig, men man bör ju även vara lite pragmatisk. I mitt band pratade vi aldrig om det, men det var ändå underförstått att den som hade grundidén och skrev texten skulle få credits (vilket två av fyra medlemmar gjorde). Ofta var det något riff, ackordgång eller liknande som utvecklades till en låt i replokalen. På EP:n står det dock att dom två som hade idéerna och skrev texterna är ensamma upphovsmän. Det var liksom aldrig ens uppe för diskussion utan det var ganska självklart.

Senaste skivan eller någon annan? Jag lyssnar på Guns N' Roses. Mest för nostalgifaktorn, men sen är ju Appetite for Destruction bästa hårdrocksplattan också.

Det tråkiga med ojämn fördelning av låtcredits, vilket säkert kan få konsekvenser på lång sikt, är ju att man på något sätt får på pränt hur stor del av bandet varje person är. Som i fallet med Adler så får ju han det på pappret att han är mindre värd. Sen å andra sidan gick det ju relativt smärtfritt att ersätta honom, så det kanske var rättvist. Men det är ju inte så kul att känna den där känslan att man egentligen inte är så viktig. EDIT: Fast tänker man på det så kanske man som ensam låtskrivare i ett band också känner sig permanent underskattad (i relation till vad man faktiskt gör) om det är lika fördelning. Slutsatsen i mitt inlägg blir alltså ingen alls.

Lagt brevet i brevlådan nu. Även lämnat in en bok i ekonometri, fast jag hann bli avstängd från biblioteket först. Rätt dåligt att inte lämna in boken förrän 11 dagar efter att lånetiden gått ut när man bor typ två minuter från biblioteket.

blöja

blä

Nä, men dom är ju del av hela grejen.

Seinfeld är också kul.