Dokumenterade egentligen detta test av slutsteg till ett HiFiforum, men tänkte att det kunde passa här också. Så jag kopierar in lyssningsreportaget hit. Tänk vad fantastiskt mycket information som vi kanske inte ens hör, just för att vi sitter inne på ett inte helt optimalt slutsteg.
Sen är det i och för sig inte säkert att alla vill särskåda inspelningen med klinisk millimeterprecition...
Håll tillgodo!
Slutsteg:
Meridian 557 Stereo 2x200W
Inter-M R500+ Stereo 2x170W
2st Inter-M R500+ i Bridge Mode 2x500W
2st Inter-M R500+ i Bridge Mode 2x500W (Modifierade)
Integrerad förstärkare: Bladelius Tyr II Novitas 2 x 110W
Musik:
Låt: Jenny Wren
Album: Chaos And Creation In The Backyard
Artist: Paul McCartney
Låt: Lill-Ossian
Album: So Very Mats
Artist: Mats Öberg Trio
Låt: Ravel: Daphnis Et Chloë - Part 1: Introduction
Album: Ravel: Bolero, Daphis Et Chloë, Alborada
Artist: Claudio Abbado: London Symphony Orchestra & Chorus
Låt: Ravel: Daphnis Et Chloë - Part 1: Modéré
Album: Ravel: Bolero, Daphis Et Chloë, Alborada
Artist: Claudio Abbado: London Symphony Orchestra & Chorus
Låt: Don't Stop 'Til You Get Enough
Album: Off The Wall
Artist: Michael Jackson
Låt: Unison
Album: Vespertine
Artist: Björk
Upprinnelsen
till detta test är att jag för ett par år sedan tog hem mina två Inter-M R500+ från min inspelningsstudio för att jämföra dem mot mitt Meridian 557 stereoslutsteg som jag har i anläggningen hemma.
Jag kommer ihåg att jag tyckte att det lät bättre med de två bryggkopplade slutstegen som monoblock.
Mina två Inter-M R500+ åkte i alla fall tillbaka till studion, delvis för att jag inte ville spräcka min Meridianrigg,
delvis för att de, hur löjligt det än låter, enligt min smak är fruktansvärt fula.
Lyssningspanel:
Har två yrkesmusiker med mig i lyssningssoffan. En saxofonist och en pianist. Elin Larsson och Adam Forkelid.
Själv är jag slagverkare till yrket. Så sex st erfarna öron ska komma fram till det ultimata ljudet idag.
TEST Del 1:
Här skall avgöras vilken Inter-M set up som spelar bäst.
Inter-M spelade bra back then, men kan de bli bättre?
Har lånat hem två modifierade Inter-M R500+ av Intelligent Sound i Kungsängen/Stockholm.
Har inte full koll på vad de gjort med dem, men jag vet att de är dämpade med små gummigrejer
här och var. Ström, signal och högtalarkabel är fastlödda direkt på korten, bridge mode knappen är borta.
Eventuellt är mer gjort med dem, t.ex. utbytt internkablage.
Jag kör med samma typ av signal- och högtalarkabel i alla kombinationer.
Högtalare: Magnepan MG 1.6
Det här är min referens-set-up, som jag spelat på ett antal år:
CD: Meridian 507
Förförstärkare: Meridian 507
Slutsteg: Meridian 557
Nu kör vi!
CD: Meridian 507
Förförstärkare: Meridian 507
Slutsteg: Inter-M R500+ Stereo 2x170W
Ok, det här låter faktiskt bätttre än Meridiansteget. Lite lustigt att ett slutsteg för dryga 5000kr låter
bättre än ett med nypris 24000kr. Sammanfattningsvis låter det lite klarare, man kan säga att man har
städat bort lite damm mellan tonerna i musiken. Det låter klarare, renare och lite mer utkristalliserat än
med Meridian 557. En smula tystare bakgrund. Mer svärta i fonden.
CD: Meridian 507
Förförstärkare: Meridian 507
Slutsteg: 2st Inter-M R500+ i Bridge Mode 2x500W
Herre jösses!
Allt som förbättrades vid bytet från Meridian 557 till Inter-M R500+ blir det nu väldigt mycket mer av.
Mer av det goda. Det är en väldigt stor skillnad på ett och två Inter-M. 2st i bridge mode ger ett vansinnigt lyft
till musiken.
CD: Meridian 507
Förförstärkare: Meridian 507
Slutsteg: 2st Inter-M R500+ i Bridge Mode 2x500W (Modifierade)
Till en början gillar vi inte de modifierade stegen alls. Favorit är två st omodifierade Inter-M i bridge mode.
Vi lyssnar vidare runt runt på de tre olika Inter-M-alternativen och kommer till en annan insikt. Ska strax
förklara varför.
De modifierade stegen är faktiskt överlägsna. Det största "steget" (ha ha) sker när vi går över från ett steg i stereo
mode till två i bridge mode, nästa steg upp till de modifierade stegen är inte lika stort, men när kvällen är över har
vi insett att det inte finns någon återvändo är även det steget är taget. Med några få undantag.
Nedan kommer en mer utförlig beskrivning av vad som händer på olika låtar:
Jag räknar nu bort första alternativet och koncentrerar mig på Inter-M i original i bridge mode samt Modifierade Inter-M i bridge mode.
Låt: Jenny Wren
Album: Chaos And Creation In The Backyard
Artist: Paul McCartney
Genom lyssnade via mitt Meridian 557 har jag inte förstått hur den här låten faktiskt är mastrad.
Det här har verkligen varit en favoritlåt genom åren, jag har hört den säkert 100 gånger.
Har haft den som en av mina "bästa ljud låtar".
Genom de modifierade Inter-M stegen hör jag att toppen är väldigt hissad. Allt glitter är liksom framlyft alldeles för mycket.
Det ligger en massa kompression på gitarrerna och sången. Låten är alldeles för tillspetsad i mastringen, eller till och med i mixen.
Uppenbarligen behöves detta för att få musiken att tränga ut ut mitt Meridian 557. I de moddande Inter-M stegen finns inga hinder,
de spelar allt som finns på skivan, AVSLÖJADE! De här stegen tar fram ALLT. Plötsligt låter inte skivan bra längre.
Här låter Inter-M i original bäst. Vi tänkte att vi inte gillade de modifierade, men insåg snart att det var inspelningen det var fel på.
Golvpukan som kommer in efter ett tag hörs väldigt mycket bättre med de modifierade stegen. Den kommer liksom inte ut ur högtalarna
med de omodifierade stegen.
Låt: Lill-Ossian
Album: So Very Mats
Artist: Mats Öberg Trio
Adam kände till vilken studio den här skivan är inspelad i och till och med vilken flygel Mats Öberg spelar på. Adam är själv
inte alls förtjust i varken modellen eller just det exemplaret. Jag kan själv inte bedöma olika flyglar, men Adam menade att
med Inter-M i original så slipper han höra mer av det han inte gillar. Så därför gillade han Inter-M i original på den här låten.
Med de modifierade så gick det inte att gömma sig för någonting.
Låt: Ravel: Daphnis Et Chloë - Part 1: Introduction
Album: Ravel: Bolero, Daphis Et Chloë, Alborada
Artist: Claudio Abbado: London Symphony Orchestra & Chorus
Låt: Ravel: Daphnis Et Chloë - Part 1: Modéré
Album: Ravel: Bolero, Daphis Et Chloë, Alborada
Artist: Claudio Abbado: London Symphony Orchestra & Chorus
Nu snackar vi bra inspelning. Också med en extrem dynamik. I de flesta ljudanläggningarna hörs de första 30 sekunderna inte alls.
Det är så sjukt tyst spelat, under 3-4min stiger dynamiken till extrem nivå. Säkert över 100pers i orkestern. Ett fantastiskt stycke.
De modifierade Inter-M stegen lyfter fram kören långt innan vi ens kunde höra den med Inter-M i original. Det blir ett helt nytt musikstycke
med de modifierade stegen. Och det är alltså inte en generell dB nivå jag pratar om. Den här musiken innehåller så otroligt mycket detaljer. Visst,
det är fortfarande 16bit/44,1kHz på en CD, men den här musiken har en sån sanslös upplösning. Nu förstår jag vad modifieringen gör med stegen.
Låt: Don't Stop 'Til You Get Enough
Album: Off The Wall
Artist: Michael Jackson
Här är det lika tydligt. Instrument som man knappt hört ser nu dagens ljus genom de modifierade stegen. Speciellt får hela percussionpaketet en
helt annan karaktär. Klart, brilliant och tydligt med massa luft mellan instrumenten.
Låt: Unison
Album: Vespertine
Artist: Björk
Här har vi en av Elins absoluta favoritlåtar. Hon säger att med Inter-M stegen i original så drabbade låten henne inte. Men med de modifierade stegen
så blev hon helt omsluten av musiken. Det fanns ingen som helst möjlighet att inte totalt översköljas av den. Jag håller med. Den totala närvaro som
de modifierade stegen gav till musiken var förbluffande. Det här en verkligen en underbar inspelning. Väldigt fint producerad också. Mängder av
detaljer i en perfekt avvägd balans. De modifierade stegen lyfter fram verkligen alla detaljer i exakt den blend som det med största sannorlikhet är tänkt.
Nu finns ingen återvändo längre. Har man hört den här musiken så här så bara måste man helt enkelt fortsätta med det.
Slutsats TEST Del 1:
Jag hade verkligen ingen aning om att det skulle vara en sån här otrolig skillnad på olika slutsteg. Jag är också mäkta impad av modifieringen måste jag säga.
Mina elektriska kunskaper är verkligen minimala. Jag kan verkligen ingenting om sånt. Jag kan som sagt inte förklara vad som skett med dem, men jag, och mina
lyssningskollegor kan verkligen höra. Jag är övertygad om att de här stegen utklassar väääldigt dyra saker.
Men en dålig inspelning avslöjas tyvärr. Det är väl det enda minus jag kan komma på. Ett annat minus är att Inter-M stegen fortfarande är vldigt fula. Men det
bryr jag mig inte om längre.
TEST Del 2a:
CD: Meridian 507
Integrerad förstärkare: Bladelius Tyr II Novitas 2 x 110W
I denna del av testet jämförs dels slutsteget Bladelius Tyr II Novitas (Topprankad i HiFi&Musik Maj 2011)
mot alla tre Inter-M varianter, och som bonus "TEST Del 2b" även Bladelius Tyr II Novitas DA-omvandlare (Hämtad från CD-spelaren
Bladelius Freja III) mot DA-omvandlaren i CD-spelaren Meridian 507 (Topptestad i HiFi&Musik April 2003)
Upp till bevis. Äntligen!!! Jag läste topprecensionen av Bladelius Tyr II Novitas i HiFi&Musik majnummer många gånger om. Den fick högsta betyg
på allt. 10, 10, 10 ,10! Svensktillverkad produkt dessutom. Jag tog hem ett exemplar på öppet köp från Reference Audio i Stockholm. Här hade vi
förstärkaren som skulle byta ut hela min anläggning. Till och med en bra RIAA hade denna multimaskin. Min idé var att sälja allt utom vinylspelaren,
koppla in den i Bladelius fina RIAA och köra CD-skivorna i min MacBook Pro och spela genom USB-kabel till Bladelius D/A-omvandlare.
Inte en enda traditionell signalkabel skulle behövas.
Men.
Vilket totalt magplask.
Väldigt väldigt tråkigt. Jag hoppas verkligen att den här förstärkaren och samtliga andra förstärkare i testet i majnumret av HiFi&Musik spelar i en helt
annan division. Annars har jag fullstädndigt tappat förtroendet för allt vad denna tidning har att skriva framöver. Jag lät enligt instruktion Bladelius Tyr
II Novitas stå inkopplad i inte en timme som var sagt, utan för att vara på den säkra sidan ca tre timmar innan användning.
Låt: Jenny Wren
Album: Chaos And Creation In The Backyard
Artist: Paul McCartney
Ludd ludd ludd. Den överdrivna briljans som blev aldeles för påtaglig med de modifierade stegen är fullständigt bortblåst. Den här nedgraderingen är
skrattretande. Pinsam, jag saknar ord. Fast å andra sidan, som bakgrundsmusikl låter det inte alls illla. Men någon ljudupplevelse tror jag inte vi kommer
kunna tala om med detta steg.
Låt: Lill-Ossian
Album: So Very Mats
Artist: Mats Öberg Trio
Den ej tillfredställande flygeln är ett minne blott. Visserligen till den här inspelningens fördel. Det låter mjukt och instrumenten limmar ihop bra.
Men allt låter nu som bakgrundsmusik med resultat att man slutar lyssna.
Låt: Ravel: Daphnis Et Chloë - Part 1: Introduction
Album: Ravel: Bolero, Daphis Et Chloë, Alborada
Artist: Claudio Abbado: London Symphony Orchestra & Chorus
Låt: Ravel: Daphnis Et Chloë - Part 1: Modéré
Album: Ravel: Bolero, Daphis Et Chloë, Alborada
Artist: Claudio Abbado: London Symphony Orchestra & Chorus
Den är ingen mening att lyssna på den här musiken med den här förstärkaren.
Låt: Don't Stop 'Til You Get Enough
Album: Off The Wall
Artist: Michael Jackson
Enligt Reference Audio ska den här förstärkaren inte ha några som helst problem att driva ett par Magnepan MG 1.6. Det kanske den inte har heller,
ändå låter det verkligen som Tyr II Novitas inte orkar över huvud taget. Var är punchen? Var är svänget? Var är dynamiken?
Slagverken låter som helt andra instrument, man kan höra rytmerna men inte höra klangen i de olika slagverksinstrumeneten. Dynamiken är också
borta. Luften mellan instrumenten likaså. Det blir en enda sås av allt.
Låt: Unison
Album: Vespertine
Artist: Björk
Visst visst, det "låter bra". Men någon musikupplevelse kan man inte tala om.
Slutsats TEST Del 2a:
Den här förstärkaren låter som den ser ut. En väldigt snygg polerad perfekt yta. En möbel som man gärna vill ha framme. Den är snygg. Slick.
Men hur är det innanför en perfekt yta? Finns där något innehåll? Vi var väldigt överens alla tre. I det här fallet gör det inte det. I alla fall inget intressant innehåll. Vill man ha en snygg pryl som får allt att "låta bra" så är det här förstärkaren som man ska köpa. Mjukt, luddigt, behagligt.
Har du middag eller mingel hemma och slår på stereon så kommer musiken du spelar inte irritera någon, alla kanter är borta, all dynamik, allt liv. Kvar är något som faktiskt alla gillar. Och då menar jag vanligt folk, människor som inte är det minsta intresserade av att få en ljudupplevelse.
Människor som bara vill att det ska "låta bra" d.v.s inte störa, inte sticka ut. Musikintresserade människor som har ett liveband som spelar mingelmusik på sin fest, hellre än bjuder sina gäster på en konsert där man verkligen lyssnar på musiken och bryr sig.
Ha ha. Läste just igenom vad jag skrivit om "andra människor". Ta det med en nypa salt. Men vad som kvarstår är att den här förstärkaren verkligen inte låter bra varken i mina eller mina medlyssnares öron.
Slutsats TEST Del 1 och 2a:
Jag kommer att köpa de modifierade Inter-M slutstegen. Jag frågar mig själv varför inte butikerna i stan säljer Inter-M stegen. Jag vet bara att de går att
köpa på www.svalander.se av www.intelligentsound.se Men jag listar ut svaret på frågan ganska snabbt. Det skule stjälpa marknaden. Punkt slut.
Och hur står sig egentligen Bladelius mot övriga produkter? Jag vill verkligen också att våra inhemska produkter ska stå sig bra. Vid närmare eftertanke, är inte Bladelius lite väl representerade i tidningen HiFi&Musik? Känner att något är lite uppenbart att man hyllar sina egna...
TEST Del 2b:
USB: MacBook Pro
Integrerad förstärkare: Bladelius Tyr II Novitas 2 x 110W
CD: Meridian 507
Integrerad förstärkare: Bladelius Tyr II Novitas 2 x 110W
Nu ska vi se vad som hänt på åtta år:
DA-omvandlaren i Bladelius Tyr II Novitas från CD-spelaren Bladelius Freja III (Topprankad i HiFi&Musik Maj 2011)
vs.
DA-omvandlaren i CD-spelaren Meridian 507 (Topptestad i HiFi&Musik April 2003)
Ok. Man hör vad som gäller direkt. Klarare, öppnare, tydligare, renare upplösning. Inte så extrem skillnad som på stegen, men ändå verkligen hörbar.Jag blev faktiskt lite besviken igen. Jag ville så gärna byta ut min Meridian 507. Mest för jag haft den länge och att det hade varit roligt med något nytt.
Men den låter uppenbarligen fortfarande bra.
Slutsats TEST Del 2b:
Jag behåller mina grejer.
Summering
Japp det var allt. Hoppas fler än jag, Elin och Adam kan glädjas åt detta.
Bifogar lite text ur recensionen av Meridian 507