CHAE

Det kommer snart upp ett gäng Avant-mickar på testsiten. Ska bara få tiden att räcka till också (inspelningarna blev klara för länge sedan...). Helt klart trevliga mickar - och jag blev dessutom försvånad över hur robust shockmounten är till dem - bara en sådan sak. 😄

Ooooh, spännande! Ser fram mot det där miktestet hörru 🙁 Har nämligen funderat på den där CK-1:an och CK-7:an. Nåväl. Spännande var ordet, sa Bull 🙂

/CHAE

Allas åsikter är värda att beakta och alla har sin poäng, men jag måste nog sälla mig till dem (Gilbert m fl) som säger "T E S T A !"

Så om du kan, försök låna hem ett gäng mikar och prova i din specifika hemmiljö. Det är då man hör vilken mik som passar (inte bara för rösten som är givet), utan även för olika miljöer.

Sedan måste jag ändå slå ett litet soft krocketslag för Studio Projects. Det är en bra "första"mik att lattja runt med. Nu vet jag inte om det bara är tur men de (både B1:an och B3:an) har visat sig passa både för min OCH andras röster. Men som sagt var; testa själv hemma. Dina öron ljuger aldrig.

Lycka till med mikletandet!

/CHAE

Håller på med ett halvtaskigt liveljud från en videoupptagning med en digtalvideokamera, har inporterat ljudfilen i Cubase. Vad man man göra för att få det så bra som möjligt? Finns det nån plugg eller likande att rensa upp ljudet på nåt sätt? Har nu använd eq och komprimerat lite och det blev ju bättre. Några tips på hur man kan göra för att få det så bra som möjligt.

iZotope RX kanske kan vara något (att börja med menar jag)?

Lycka till och hoppas att du får rätsida på det där projektet 😉

/CHAE

Ja, detta kan ju om man tittar på rubriken tänkas ligga under OT. Men jag tror detta är musikrelaterat/konstnärsrelaterat.

I natt va en av många andra nätter som jag har samma problem med att sova. Grejen är att jag somnade till, vaknade till efter ca 15 min och sen va det kört. Det som kommer upp i min skalle är musik helt enkelt. Det kan vara att jag börjar göra en analys av något sound jag hört under dagen, funderar kring produktioner, nynnar melodier och gör arr i skallen. osv. Jag har läst att man ska ha svalt och i god tid släcka ner i rummet. Och det har jag testat, det underlättar men hjälper inte alltid.

Vad har ni för knep för att koppla ifrån? Misstänker att jag inte är ensam.

MVH

Anders

Mors!

Jah är ju nu iofs nattmänniska men när ja verkligen behöver sova (inte nu) så brukar jag köra igång valfri ljudbok på iPoden. Det funkar jämt och jag slocknar inom 5-10 minuter. Det är något sövande över en röst som läser någonting (tänk barndom och när någon läste en gonatt-saga. Det är samma princip).

/CHAE

Jag spelar Diablo 2, det funkar för mig. Som DieHard säger måste man sluta med musiken en bra stund innan man går och lägger sig, annars ligger man där...

EDIT: Just den här perioden ska tilläggas. Jag är stenhård periodare så snart tröttnar jag väl på Diablo och hittar nån dålig tv-serie på bra tid istället... 🙂

Typ "Kvinnofängelset"?

/CHAE

har de höjt priset på mickarna??

Hmm, samma pris på emusic i alla fall (1495 kr). 1552 SEK hos tüsken ser jag nu. Men det står inget om träcase.

/CHAE

har du höjt priset på mickarna??

Va? 😕

Inte jag heller 😕

Köpte med min för 2 år sen ingefär.

Jag köpte min B3: för..få se här nu... I juni '09 och då var det minsann ingen inget träcase inkl. Så det måste vara ngt nytt.

/CHAE

trälåda för en B1...det fick inte jag när jag köpte min för 2 år sen!?!??!

Inte jag heller! 🙂

Trälåda minsann... Där ser man.

/CHAE

Tänkte berätta hur jag gick från 20k+ till pank på en dag, i slutet av förra året... Vill någon att jag absolut ska länka till allt så får ni väl tjata lite så gör jag det.

Trumset PDP 805 White on white Shellpack m. virvel (24", 14", 10", 13", 16", 18")

Hardwarepack PDP 800

Cymbalset Mehmet Samatya (Istanbul) (14"/14", 16", 18", 20" + väska)

Trumpall Bigbeat

Slagskinn Remo Pinstripe (10", 13", 16", 18") och Remo Ambassador (14")

"Trum-hörlurar" Vic Firth

Ljudkort Presonus FP10

Mikrofonset JJlabs DK7S (trumpaket, de röda mickarna)

Mikrofonkablar Peavey

Har hittills hunnit byta alla skinn, stämt dem (försökt i alla fall...skitsvårt. Fast det blir väl lättare med träning) och satt upp allt. Så jag har ju kunnat lira en del, dock väntar jag fortfarande på 10" pukan som var en sidobeställning. Mikrofonerna har inte kommit än, så ljudkortet och kablarna har jag inte heller packat upp.

Allt för att slippa sitta och klicka in trummor när jag skriver låtar! (är egentligen keyboardist...)

Har du testat JJLabsmikstet ännu?

Går lite i köp-tankar här och skulle vara kul att höra åsikter. Någon sa att bl a kondingarna låter kalas till overhead.

/CHAE

Det är ju inte de enskilda ljuden som måste låta "perfekt" vart och ett för sig, utan det är helheten som ska bli bra.

+1!

Pluggar till undersköterska, jobbar ibland nattschema, knäcker extra som livetekniker åt kyrkokören, (spontan)proddar eget/andras material, hobbyfilantrop/filosof och stormtrivs med livet 🥰

Välkommen!

Mors och välkommen!

Välkommen hit!

Ouch!

Att ifrågasätta religion (och, i förlängningen, andra saker som t ex psykologi) är bara nyttig. Det behövs. Jag menar att det är på det sättet som vi förblir progressiva. Å andra sidan bör man kanske ha i åtanke att det även kan vara nyttigt att ha en religion; en/flera "gudar"/en livsåskådning/artister (ja, jag misstänker att fler än vad jag anar har just artister som "gudar" även om det är ganska så puckat)/whatever. Varför?

Jo för att det ofta är en ganska bra grej att ha någonting att tro på. Vad det än månde vara, liksom. Men jag vill påstå att det inte är så vansinnigt bra att hela tiden vända sig till någon annan/annat och liksom hänga upp hela sig själv på en enda idé.

Folk får tro på vad tusan de vill, så länge att de skänker dem trygghet/tro/annat men det är segt när andra ska försöka överbevisa mig hela tiden: "Jomen Jesus fanns. På riktigt. Promise. Allt står i den här fräsiga boken! Läs den, ta två oblater och ring mig på måndag så pratar vi vidare."

Äh.

/CHAE

Personligen har varit ett väldigt svagt skivköparår för mig men jag köpte visserligen Kent's "Röd"(och den var helt OK fastän jag håller Hagnesta Hill och Du & jag Döden på delad första plats). Men någonting som var riktigt jäkla kalaskoanonbra var Carolina Wallin Pérez' Kent-cover-skiva "Pärlor & Svin". Den är helt otroligt och alla inblandade har gjort ett helt galet bra jobb. Helt kalrt värt att kikas in,

Simma lugnt och ha ett fortsatt bra 2010!

/CHAE

Följdfråga till er som kan; hur lång tid tog det innan ni blev såpass bra att ni kunde sätta er och spela ett okänt stycke hyfsat efter noter?

/Andreas

Det tog c:a 6 mån (men då var det tämligen taffligt men det flöt på).

CHAE

Kul nick och ett väldans bra namn 🙂

Har kläckt några bandnamn i mina dar, Här är ett nytt: Bobby Peru

Hämtat ur filmen "Wild at hart" med Nicolas Cage.

Bobby Peru är ingen svärmorsdröm direkt...

men man minns honom just därför att han är ett äckel och har en vidrig käft.

Filmen är en klassiker och en kanonrulle!!

/Alexandria

Ord på det hörru!

Hej!

När jag sätter stämmor (både för blandad kör och mans/damkör) blir det så här:

50% gehör och logisk tänkande

50% notskrift (analogt d v s för hand)

/CHAE

Ah, det här ska bli kul! *puffar på pipan, lutar sig tillbaka i fotöljen och försvinner bort i nostalgins land*

Såklart har man dabbat sig duktigt genom åren. Ibland har det berott på yttre omständigheter (strulande Cubase som stängt ner är en jobbig grej. Framförallt om man inte sparat som man ska) men skrämmande ofta har det varit inre omständigheter såsom stress, fylla, trötthet etc). Nåväl, listan kan göras lång i mitt fall och ur den saxar jag dessa tabbar;

#1 Många år sedan. Kanske var det '02-'03. Jag skulle spela in en kör (live) på konsert med skolans KM84:or i AB-läge. M a o sitter mikarna rätt högt upp (kanske 2,5-3 meter) och kablarna ligger tvärsöver en liten trappa precis framför "scenen". Allt går kalas, soundcheck går finfint och allting är frid och fröjd.

Kören går upp och jag sitter nere vid bordet och pratar lite tyst med någon kompis. Det här är alltså livesammanhang, kören ska köra ett gäng feta arr och publiken består till största delen av personer modell äldre. Lokalen är ett stort kapell. Kompisen påpekar att kablarna "ligger farligt till" där kören ska vandra ner efter sista låten. Och mycket riktigt; de ligger lurigt till och risken för att någon ska snava kommer att vara överhängande. Jag beslutar mig för att, någon minut innan gig, åtgärda "så att ingenting dumt händer". Jag medelst smygande/hukande gång tar mig fram längs med mittgången och ska fixa till det där.

Stämningen är tyst, tät och förväntansfull. Någon hostar. Någon andas ett par dB för högt. En fluga kanske lyfter från flygeln och susar iväg mot främmande land. Det är m a o jäkligt tyst.

Vad tror du händer när jag väl är framme?

Japp rätt gissat, jag lyckas böka in foten bland alla två (2) kablar med resultatet att båda mikstativen går i stengolvet med ett härligt brak. Jag hasplar ur mig, i ett tämligen högt tonläge, "fan jävlars helvetes skit" samt ett könsord eller två.

Aldrig förr har jag råddat upp två mikstativ så snabbt och måttat in mikarna ungefär som de stod från början.

Två tankar formligen flyger genom huvudet:

Pro primo: Höll kondingarna? Annars sitter jag brunt till och får betala det här.

Pro sekundo: Det här med att svära urskillningslöst är ingen vidare bra grej. Framförallt inte när det sitter ett stort gäng pensionärer och förväntar sig en skönsjungnade kör och inte en vilt svärande yngling som trasslar in sig i ett par mik-kablar.

KM84:orna höll och inspelningen gick bra. Men jag fick några osköna blickar när allting var över och alal skulle avlägsna sig från lokalen. Då kom skammen. Jag hade mest lust att gömma mig under mina egna fötter.

#2 Det där med REC-knappen verkar vara en klassiker.

2007 skulle jag spela in några låtar tillsammans med en god vän. Det här var ett utav mina första riktiga prod.jobb f ö.

Klockan är mycket, kanske halv tre på morgonen och vi är skapligt trötta men inte värre än att vi kan spela musik. På en utav låtarna skulle han lira nylongtr och kom fram till att enda sättet att få den där känslan var att lira rakt igenom utan klipp och pauser. I 7 minuter! Nåväl, sagt och gjort; han repar några gånger medan jag rattar in ljudet. Det låter kalasfint och allt det där. Ett antal tagningar (en sisådär 10-15 stycken) misslyckas men efter det känner han sig redo för mastertagningen. Han påpekar att han efter halva låten nästan alltid får kramp. Jag säger säkerligen något i stil med att "det är sådant man får räkna med. Lid för konsten eller brinn, baby".

Han vandrar in vid miken och sätter igång. Under tiden smiter jag ut och tar en cigg. Står där och funderar på livets mysterier. Efter ett tag hör jag ett glädjetjut. Han satte det! Hela låten. På en tagning. Och vad som är ännu bättre; han hade den där exakta känslan hela tiden. Han har, dessutom, fått galet mycket kramp i handen men men... "vad gör man inte?"

Glädjesprudlande frågar han hur det lät hos mig och vill såklart höra alltihopa.

Kaos och katastrof!!! Det finns inget spår med hans superbraiga tagning. Hans tagning med stort T existerar helt enkelt inte. Ljudspåret lyser med sin frånvaro och den bittra sanningen går upp för mig. Jag har helt enkelt (p g a trötthet) glömt att trycka på rec-knappen.

Han och jag har känt varandra i över 10 år. Vi har vandrat genom det mesta; skilsmässor, separationer, dödsfall m m. Vi har stampat samma grus och allt sådant där. Men jag har aldrig sett honom bli så förtvivlad. Jag trodde ta mig fan att han skulle sätta sig ner och gråta. Jag hade nästan lust med det i alla fall. Jag liksom led med honom.

Dagen därpå så går vi på den där låten igen och precis innan han ska gå in och sätta sig och spela så ger han mig en outgrundlig blick och säger "jag vill se dig trycka på rec-knappen nu, Andreas".

Nåväl, jag har lärt mig massor och de här grejerna lär aldrig inträffa igen. Hoppas jag 😛

Det här vart ett långt inlägg men jag är helt OK med det.

/CHAE

EZ drummer skulle jag valt vilken dag som helst veckan. Provade AD men vart inte riktigt nöjd. Inte alls faktiskt. Det var någonting med...nej, det höll inte helt enkelt. Inte för mig i alla fall.

Anledningen till att jag gillar EZ är att det dels är

a) lätt/snabbjobbat

😛 jäkligt bra samplingar (framförallt Nashville-setet

c) svenskt 😛

På minussidan finns såklart att inställningsmöjligheterna är något begränsade så att man kanke tröttnar efter ett slag.

Men kiten är väldigt trevliga.

/CHAE

Skulle vilja, precis som tordA, rekommendera Miroslav Philharmonic. Duktigt bra cellos där. Även med ferla funktioner som du efterlyste.

/CHAE

fulis: Jo, jag funderade på det också och provade med en sprillans ny, men fortfarande är det samma problem. Tack ändå 🙂

/CHAE