Njaa både jag och nej, det är inte nedkomsten som är hela grejen, det är faktiskt mest det här med morsan 😑 Hälsade på henne häromdagen och då var hon förbannat slirig. Hon frågade farsan hur farmor och farfar mådde (de har varit döda i över 15 år 😮 ), kom inte ihåg att jag bott i Västervik i snart 2 år och bommade på vad min sambo heter. Sedan är det tämligen segt att höra hur farsan decay:ar lite undan för undan pga av morsan sjukdom. Det är nästan värst...
Så barnet (och min sambo) är jag inte speciellt orolig över/för. Det har varit, utan konkurrens, en jävligt jobbig tid nu och jag har liksom inte hunnit att koncentrera mig...på någonting egentligen. Saker och ting håller så sakta att falla på plats though 🙂 och jag/vi håller på att balansera upp oss.