Jepp, de svarade på det. kommer inte exakt ihåg men det rörde sig om kanske 3-4 veckor. Vart inte i något akutbehov av hjälp utan kände mest att det fanns massor av grejer sedan den början av tonåren (var typ 21 när jag skrev det där brevet) som hade legat och skavt; en hel del mobbing, utanförskap (både självvalt och påtvingat), lite relations-strul (jag var iofs gift då men mycket skit gick, tyvärr, ut över henne), att ha svårt att säga ifrån, stress- och sömnsvårigheter, aggression-issues etc. Typ sådär.
Som sagt; jag var 21 och saker och ting låg så oerhört långt tillbaka i tiden så det var därför det tog typ ett halvår att bena ut tonåren, liksom. Efter det så kunde vi ta itu med hur man skulle gå tillväga för att fixa det.
Håller med. Men om man nu skulle känna att kemin inte stämmer och det blir awkward så är det ju bara att säga det så får man oftast byta psykolog och no hard feelings, liksom.
Woooo...bummer! 🙁
🥰