Jag spelar in 6 gitarrer, eller egentligen 3 st, som sedan dubbas. 3 olika (men liknande) ljud, måttligt med dist (mindre än 5 på en ratt till 10). Ingen jävla reverb 😉 .
Jag pannar 2 st extremt h-v, osså en i mitten. Jag tänker lite så här; när jag lagt två gitarrer (en höger och en vänster), så är bara halva jobbet gjort, det är sen "dubbningen" börjar, när jag lägger en identisk gitarr på samma pan-läge som tidigare. Det är då det blir fett. Mittengitarren läggs lägre i nivå, så den inte hörs men känns.
Det blir väl min variant på "Addics princip" som jag läst mig till här på forumet.
Sen spelar jag inte alltid identiska komp på de 3 gurorna; ett vanligt "Fiss-tugg" kan jag spela t ex kvintintervallet Fiss-Ciss (E- och A-sträng) på vänstergitarren och kvartintervallet Ciss-Fiss (A- och D-sträng) på högergitarren. Mittengitarren kan man sedan spela som vänsterguran fast en oktav upp. Inget konstigt man det ökar fetman i mina öron.
Jag stämmer inte ner nånting; men det säger jag inte för att jag tror att det är bättre utan för att jag aldrig orkat pröva.
***
Det finns flera sätt fsts, Studio Fredman lägger 4 gitarrer (läste jag just i inspelningspecialnumret av Studio), och det soundet gnäller man ju inte över. Djonas variant med 5 guror låter ju oxå intressant.
tjing
Bengan