Halkbi

1M = 1 megaohm (= 1 000 000 ohm.) Bör tilläggas att poten ska vara linjär. Angående värdets betydelse så överlämnar jag det till någon mer kunnig, annars blir det bara att jag pratar skit om nåt jag inte har 100% koll på.

Jag ska försöka att bygga in volym poten i pedalen om jag kan klura ut var jag ska löda på den, när jag trampar av pedalen, så får ju inte volymen vara nedskruvad längre, och om jag inte kan klura ut det så får jag väll köpa en boss line selector och lägga det i en loop, men poten ska väll va på 250k precis som i stratocastern eller?

Det bör väl bara vara att sätta den direkt efter omkopplaren, så kopplas den ur när du trycker av pedalen. Angående värdet på poten så är det klart att det är ett safe bet att köra samma värde som den i gitarren du använder, men tydligen kan det påverka humbuckers negativt om man inte ökar resistansen ett snäpp. Kan dock inte ge någon teknisk förklaring på detta, så någon får gärna fylla i här. Ska bli kul att höra vad utfallet blir!

Gjorde ett framasteg för detta igår. Fann till min stora förvåning ett schema till förstärkaren på nätet (varför någon skulle vilja serva denna är helt och hållet bortom mitt förstånd.) I alla fall, här man det avläsas: http://www.tremolo.pl/Firmowe/LANEY/HCM65R.pdf

Reverbkretsen inkluderar alltså alla komponenter mellan U3A och VR10 (eventuellt även R52.) Det jag inte får ihop i detta är hur man med bara denna krets ska kunna blanda in originalsignalen. Sedan ser jag bara en opamp märkt U3 på kortet (står varken A eller B på den), betyder det att den driver både senden och returen?

Japp tanken är att få till fuzz ljudet snabbt live utan att behöva skruva på gittarvolymen samtidigt som man ska trycka på fuzzfacen.

Så det är altså bara att köpa en volympot till en strata och koppla som på bilden då? isåfall är ju hela problemet löst.

Man skulle ju kuna sätta in volymratten i fuzzfacen på in- kablarna så kommer ju pedalen att funka kanonbra live

Absolut enklast i din situation är ju att bygga in "kretsen" i din fuzzface, då behövs ju bara en pot. Vill du inte göra åverkan på din redan befintliga pedal så löses det enklast genom att bygga din volymburk och sedan använda en A/B-looppedal för att kunna så igång det i ett stamp. Enligt den där varianten så ska ju poten ha ett värde på 1M, men har för mig att man brukar justera värdet på volympotar beroende på om man använder singlecoil eller humbucker.

Edit: Nu när jag tänker på det, varför har inte alla pedaler en inputvolymkontroll innan dess aktiva komponenter? Detta är ju något som skulle kunna öka mångsidigheten rätt rejält.. Värt att spåna vidare på.

Tanken med det hela är nog att få tillgång till fuzzens mer naturliga dist utan att behöva fippla med volympotarna live (många fuzzpedaler kan låta riktigt snyggt om man matar dem med svag insignal, det blir rätt långt ifrån det klassiskta fuzzsoundet), och vill man inte pedalfunktionen i en volympedal så blir det en rätt dyr prislapp för en monopot.) Har själv tänkt tanken att en attenuator i pedalform inte vore så tokigt. Kanske blir ett projekt framöver, hittade denna:

Verkar ju skitkul. Men jag hänger inte riktigt med på användningsområdet.

Diskreta ljudinstallationer? Skulle vara kul att höra hur dessa kan låta kompletterat med en sub.

Okej, en idiotfråga då för att reda ut eventuell begreppsförvirring. Saxat från specbladet:

Driftspänning: 6 V to 36 V, +/- 3 V to +/- 18 V

[...]

Maximal dubbel matningsspänning: +/- 18 V

Minimal dubbel spänningstillförsel: +/- 3 V

Vad är skillnaden mellan drift- och matningsspänning, och vilken betydelse får dessa värdena i detta sammanhang?

Hela förstegskretsen sitter på samma kort. Jag tänkte att man kanske kunde använda det befintliga kretskortet för att vara extra smidig, men det kanske inte är praktiskt genomförbart?

Angående opamparna så gick jag nog in med fel förväntningar; efter att ha skummat igenom en del trådar så trodde att bara returen behövde förstärkning och drog slutsatsen att den rent fysiskt närmsta opampen var den enda som förstärkte reverbet. Det sitter dock fler TL072:or på kortet, så det får bli lite detektivarbete där för att hitta dem rätta.

Vidare så har jag nu monterat bort hela kretskortet för försteget och kikat litegrann. Har ju som sagt begränsad erfarenhet av sånt som detta, men såhär långt antar jag att själva utgången för reverbsteget bör vara någon av reverbpotens terminaler (eventuellt någon komponent efteråt), och ingången bör i mitt huvud vara sendens opamp. Om man sedan kan identifiera om man då bara kan identifiera signalens plus- och minuspunkter på de ställena så får jag det till att det bara är att löda telejack från de punkterna för att sedan mata in en spänning (förslagsvis 9v?) parallellt till opamparna, vilka ju är de enda aktiva komponenterna i kretsen.

Har jag någon som helst koll på vad jag sysslar med eller är jag totalt ute och cyklar i mina funderingar? Tack för dina svar hittills!

Du kan använda t.ex. 2st LM386 el. TL072 till en enkel driverkrets. En som driver fjädern och en för returen.

Det bästa är att ta till lite marginal när det gäller uteffekt och justera (volympot) i förhållande till fjädern. Det kan variera väldigt mycket mellan olika fjädrar. I databladet för LM386 finns bra exempel.

Googla 'spring reverb driver'. Jag byggde i forntiden ngt liknande denna : http://sound.westhos...m/project34.htm

Tack för svar! Vidare så kollade jag närmre på kretsen och kan konstatera att det är just TL072 som driver reverbetkretsen i förstärkaren (dock bara en?). Borde det inte då helt enkelt vara att göra en reversed-engineering på kretsen och plocka ut vad som är signalens och driftspänningens +/- och sedan tuta och köra?

Hej!

Slaktade just en gräslig gammal transistorgitarrcombo (modell Laney HardCoreMAX, ni kan ju gissa hur den lät 😉 ) Rev ut förstärkardelen så att jag kan ha den som låda i replokalen och bespara mig lite släpande.

Men så när jag hade förstärkarens inälvor blottade så blev jag påmind om att det faktiskt sitter ett litet fjäderreverb i den. Intressant i sammanhanget är att jag länge suktat efter en okej fjäderliknande reverbpedal till mitt progpsykedeliaband. Så tanken slog mig att på något vis bygga in detta i en pedal (vilket ju även får fördelen att man kan stampa hutlöst på pedalen för att skapa oljud.) Här är mina frågeställningar:

Tanken är att jag helt enkelt använder mig at Moody Sounds mixerkit för att kunna blanda in signalen från reverbet. Dock antar jag att man behöver någon sorts förstärkning av signalen in i reverbtanken? Hur löser man isåfall detta? För att få ytterliggare options i reverbets sound så tänkte jag även sätta Moodys tonkit innan reverbsignalen går in i returen på mixerkretsen.

Jag har byggt en del byggsatser själv, men att bygga ett eget koncept såhär är nytt för mig (även om det såklart är lite fegt att ändå ugå ifrån kit.) Vore dock skitkul att få ihop detta, så all input uppskattas!

/Erik

Edit: Eller vafan, kanske det enklaste är att studera kretsen och bara bryta lös hela reverbkretsen?

Testa om problemet kvarstår i en annan DAW. Isåfall får du konsultera pluggens manual angående stämning. Jag har aldrig varit med om att Reaper stämt om mina instrument.

Ja, då har gamla Mackie Tracktion återupplivats. Vad jag förstått så lade Mackie själva ner utvecklingen pga svagt intresse, men nu har utvecklaren fört produkten till ett nytt bolag och uppdaterat det till version 4. Mer info: http://www.tracktion.com/

Någon med erfarenhet av Tracktion? Jag har jobbat en del med det, och måste säga att routing går mycket smidigt om man vill mixa på analogbord. Men jobbar man helt ITB vet jag inte hur smidigt det känns när det inte finns någon traditionell mixer. Måste dock säga att det är kul att ett DAW alternativ som inte går att jämföra med något annat får fortsatt liv.

Finaste upptäckten jag gjorde 2012:

Känns som att en akustikmätningsguide/FAQ skulle vara på sin plats här på forumet. Någon kunnig som har lust att skriva en?

Tänkte väl att det var det som var problemet. Det är det enda tillkortakommandet jag funnit hos REW; ingångsväljningen är otydlig och det inte stöder bara de första två ingångarna. Måttligt roande att koppla på externa preamps varje gång jag ska mäta bara för att kanal 1 och 2 i mitt interface saknar fantommatning, hade varit skönt att bara kunna välja någon av ingång 3-8 istället. Men det är väl helt enkelt inte utvecklat för folk med mer avancerade ljudkort. Nu vill vi se graferna! 😉

Vad är det som inte blir rätt?

Att få det att funka ihop borde inte vara längre bort än en installation. Något som kan förvirra en nybörjare när man installerar samplingsbibliotek är att man behöver installera det på två ställen; 1 - där själva samplingarna lagras och 2 - där ens DAW hämtar plug ins (Reaper\Plugins\VSTi om jag inte missminner mig.)

Angående det intuiviteten i musikmjukvaror så är det oftast inte så svårt som man kan tro. Det handlar egentligen enbart om att applicera samma tänk som om man skulle försökt göra detsamma på ett mixerbord. Just Reaper är dock inte lika tungt förankrat i analogbordstänket som tex Cubase (något som jag ser som en fördel), och till och med jag som inbiten Reaperanvändare kan tycka att det är lite bökigt att routa flera kanaler ut från ett virtuellt instrument. Men det kan vara så att jag inte hittat bästa möjliga tillvägagångssätt för detta, och har man en gång gjort en setup på tex ett trumset med separata spår för varje trumma så kan man spara det som en template så att man kan komma åt det med bara ett klick i framtida projekt.

Intressant diskussion detta då det är något jag själv funderat på en del. Gjorde ett praktiskt test där jag kollade monokompabiliteten hos några moderna rockskivor jag gillar.

Först ut var husfavoriterna Monster Magnet, och där kunde jag på några spår finna att högre monokompabilitet uppnåtts genom att istället för att råpanorera ut kompgitarrerna så låg det en rejält gainad huvudkompgitarr i mitten, varpå två relativt svaga men helt utpanorerade crunchgitarrdubbar står för stereoeffekten. Trots den metoden har jag aldrig reagerat på att gitarrerna skulle kännas smala där.

När jag däremot lyssnade på Black Country Communion så är det tydligt att det inte finns en tanke på monokompabilitet. Joe Bonamasssas riff försvinner nästan helt emellanåt. Och då har producenten Kevin Shirley i övrigt jobbat med band som Aerosmith, Dream Theater, Black Country Communion, Journey, The Black Crowes, Iron Maiden, Rush och Slayer. Det antyder ju något, i alla fall i ett rocksammanhang.

Ljudkort, mätmjukvara och mätmikrofon. Om man kör mac så vet jag inte vilken mjukvara som finns tillgänglig, men till PC är gratisprogrammet Room EQ Wizard nästan en allmänt vedertagen standard för hemmapulare.

Bump! Någon med input?

Alla har vi våra egna tillvägagångssätt, men brukligt är ju att man ser lurarna som ett annorlunda komplement till monitorer. Om du vill få ljudet så likt som möjligt i bäggedera och det känns bra så finns det ju ingen anledning att inte köra på det - däremot skulle det vara intressant att se en mätning på hur dina monitorer låter när du ställt dem för att matcha lurarna. Med sådana fakta på papper så kan man nog räta ut vissa frågetecken.

Personligen så skulle jag se till att få möjlighet att mäta rummets akustik. Där får du på papper vilken inställning av högtalarna som ger rakast frekvenssvar, vilket ju alltid är vad man eftersträvar.

Tjo!

Spelade in en kompis rockband nu i helgen. De 8 ingångarna i min Zoom R24 fylldes tämligen fort när vi skulle sätta livegrunderna, så för att få mer att jobba med så satte jag upp min Zoom H2 för att få en rumsmik i stereo. Men i och med att startpunkterna blir olika så måste jag ju H2:ans spår i min DAW (Reaper.) Hur skulle ni göra detta för bästa möjliga resultat?

/Halkbi

Tråkigt med din gamla gitarr, det är ju värsta som kan hända när ett inspelat instrument kastar in handduken. Men nu kan du ju få tillfälle att få tag i något ännu bättre som du vet kommer att hålla i framtiden. Lita inte blint på det jag skriver nedan, det är ju trots allt bara en 21-årings forumempiristiska kunskaper som redovisas.

Jag får för mig att det tar ett tag för ett idag nytt instrument att börja öka i värde (15, 20 år kanske?) just i och med att det tillverkats så mycket bra under i stort sett hela 1900-talet och att äldre alltid går först.

Det man kan säga om vintagegitarrer är att äldre gitarrer ofta tillverkades av trä som fått torka ordentligt, vilket gav ett finare ljud. När man sedan började massproducera instrument så räckte inte det torkade träet till och man började använda trä som inte var lika vältorkat, varpå instrumenten lät sämre (och i värsta fall fick en kortare livslängd då träet inte rört klart på sig före tillverkningen och kunde spricka vid förändrad luftfuktighet osv.) Akustiska instrument låter även bättre med tiden, men kan vara döda i tonen om de inte spelats regelbundet över en tid (har jag hört av en fiolbyggare.)

När det gäller gitarrer i den prisklass du tänker dig så är det nog dock ingen fara med vilket trä som använts vid tillverkningen. Vidare har jag hört gitarrister som snackar om att en gitarr som har 10 år på nacken är ett säkrare köp än en ny i och med att träet med största sannolikhet rört klart sig och ger därmed instrumentet en mycket lång livslängd om det bara konstruerats rätt (vilket jag antar att de flesta hi-end instrument sedan 90-talet har, vi har bättre grejer än någonsin idag.)

Roligt detta med texter. Jag har alltid haft det rätt svårt att höra vad folk sjunger (ofta även när det gäller svenska texter), så texten har aldrig varit det som intresserat mig. Tex så finns det skivor som jag lyssnat på sedan mellanstadiet där jag än idag (vid 21 års ålder) är osäker på hur texterna går. Däremot så kan jag tycka att det hörs när en text är genomtänkt för musikstilen, och då förstärker den helhetsintrycket på något knepigt sätt. Jag hör ju ändå inget annat än ett fåtal ord.