desvaenger

Jag vet en som säljer en C nu om du är intresserad.

Inte för mig heller.

Jag ställer mig också bakom detta.

AKG C414 i någon variant tex:

http://www.thomann.de/se/akg_c414_b_xlii.htm

Den skulle jag vilja säga är ganska färgad?

Hej allihopa,

Nu har jag sparat ihop en del pengar som jag ska köpa en riktigt bra mikrofon för.

Men skulle behöva lite hjälp med vilken jag ska välja 🙂

Så jag skulle vilja ha lite förslag på bra mikrofoner i 9000 kronors klassen.

Jag ska använda mikrofonen till sång och är ute efter så rent ljud som möjligt!!

Har funderat på bland annat Neumann TLM 103 MT, kan det vara något för mig?

http://www.thomann.de/se/neumann_tlm103mt.htm

Vore jätte tacksam för er hjälp 🙂

Well då har du redan hittat en bra modell. Men annars kan du ju kolla på lite Milab-mickar. Jag rekommenderar DC-96B så skarpt jag kan. Oehört bra mick för allround med hög upplösning genom hela registret. http://www.milabmic.com/showproduct.asp?id=1108

EDIT: Personligen ställer jag den över 103:an på flera sätt. Framför allt att den lyckas vara snorigt detaljerad, transientsnabb och "glittrig" men ändå mjuk och snäll. Ingen skärande diskant här inte.

Elementen från Electro-Voice tex DL18MT har en konstant effekttålighet på 400W medan peakeffekttåligheten är 1600W.

Där snackar vi kvalité. 🙂

Hihi. Det är så det ska se ut. Har ett subbaselement från infinity som tar 350 Wrms och 1400 peak. Så ser det ut när dynamiken är i första rummet 🙂

För dom riktigt tunga killarna har vi EVX-180B 🙂

http://www.electrovoice.com/products/307.html

Woh. Klös i det elementet!

Med bryggkoppling menar du då parallellkoppling?

/Hedlund

Ja precis. Det var det jag menade.

Bryggkoppling och parallellkoppling är helt olika saker.

/Jocke

Du har så rätt. minnet svek lite när jag skrev inlägget. Tänkte att det var bryggning tråden handlade om. Men i vilket fall som helst lider dämpfaktorn av ökad belastning. Sen kan den ökade belastningen komma från både parallelkoppling och bryggning.

Men generellt sett, vid parallelkoppling av två 4 ohms-högtalare, jämfört med att köra en singel 4-ohms högtalare:

Fördubblad distorsion vid samma effektuttag (vet ej om det gäller alla slutstegsklasser, A, A/B, B, D osv..). Halverad dämpfaktor. Dämpfaktorn är dock inte lika kritisk om steget är av god kvalitet. En god dämpfaktor är till exempel 200. Vid en halvering av lastens impedans halveras även dämpfaktorn, och blir således 100. Gränsen där låg dämpfaktor och dess negativa verkan på ljudet blir uppenbar ligger nånstans runt 60 (enligt sägen). Billigare steg har ofta lägre dämpfaktor och då hamnar man i riskzonen.

Sen vid bryggning/parallelkoppling av billiga steg är det ofta nätdelen som sviktar och ger upphov till dåligt ljud då det går väldigt mycket mer ström vid bryggning och låga laster. De underdimensionerade kondensatorbankarna dräneras helt enkelt.

Läste precis följande i en manual till en högtalare (dock inte dom som jag har).

"4.2 Slutstegseffekt

Valet av korrekt slutsteg kan visa sig vara väldigt svårt. Följ därför helt enkelt följande tumregel: Effekten på slutsteget ska vara ungefär dubbelt så hög som högtalarnas belastbarhet. En högtalare som anges med 200 W permanent belastbarhet kan utan problem styras av till exempel ett slutsteg med 400 W utgångseffekt."

Belastbarhet är inte samma som max watt?

Jag tolkar den permanenta belastbarheten som RMS-watt. Så ett 400 Wrms steg till en 200 Wrms högtalare. Och det låter ju logiskt. Det skadar aldrig att ha överdimensionerade steg om man vill utnyttja högtalarnas fulla dynamikomfång i alla lägen. Det är det som ger ljudet pondus.

Funderar nu på att köpa ett slutsteg som levererar 900W när den driver högtalare på 4ohm.

Om man drar ner slutsteget så det bara kör på ungefär hälften av effekten, borde högtalarna spela ungefär lika stark med det slutsteget kontra det med mindre effekt men behöver inte jobba lika hårt och därmed blir ljudet bättre?

Är jag fortfarande på rätt spår?

Är du ute efter ljudkvalitet ska du inte bryggkoppla. Bryggkopplingen i detta fallet leder till att stegets dämpfaktor halveras vilket ger upphov till mindre kontrollerat ljud och utöver det får du mer distorsion pga att steget belastas hårdare.

Ett slutsteg på 900Watt spelar endast 3dB (precis så att man hör det) högre än ett slutsteg på 450watt. Frågan är vad du vill åstadkomma och till vad!

/Jocke

Ett starkare steg låter dock bättre då steget inte belastas lika hårt vid samma relativa volym. Kondensatorbankar och annat är större dimensionerade vilket ger steget möjlighet att uttala effektpeakarna på ett bättre sätt.

EDIT: Ja givetvis går det att brygga riktigt bra slutsteg med bra resultat men billigare steg bör man låta bli att brygga.

Exakt så, man får anpassa sig.

Personligen tycker jag att 250 spänn i timmen för en Cubasemix låter aningens saftigt, men wah-wah har kanske massa dyr hårdvara att finansiera?

Ja det kan jag nog hålla med om. Sitter man enbart i Cubase och mixar så skulle inte jag ge många kronor för det.

Men är det inte resultatet man betalar för då, oavsett om det är uppnått med hårdvara eller mjukvara?

Jag beställde nyligen B&S ER och fick ingen fråga om hur långa dom skulle vara.

Så lågt är helt meningslöst att dela. Dela vid 100-150hz istället.

Skämtar du? Suben ska delas så lågt som bara möjligt. Man får bättre sammanhållning i ljudet om man låter monitorerna spela så brett som möjligt. Suben är ju enbart till för att förlänga registret. Det optimala enligt mig ligger på 50 Hz delning rent ljudmässigt. Ju lägre man delar, desto mindre fasfel.

genom att lägga LP-frekvensen där monitorerna börjar rulla av kan man få det sömlöst. Dela vid 40 eller så om det är 6-8"... ja generellt alltså.

Jag gick Ljud & Studioteknik i Bjärnum förra året och kan inte annat är skarpt rekommendera det! Det är antagligen en av de bättre skolorna i landet. Klassen är 12 pers stor, det finns gott om mickar och utrustning av alla slag och lokalerna är riktigt vettiga. Speciellt den stora akustikbehandlade studion där alla medel att nå proffessionell kvalitet på inspelningar finns. Eleverna får tillgång till lokalerna dygnet runt från början till slut. Man samarbetar med två olika musikalklasser och delar lokaler med en av klasserna vilket är underbart, behöver man sångare finns det 40 st att välja bland. Men framför allt är läraren brutal! Kudos Jörgen!

Kolla under "våra kurser": http://www.markarydsfolkhogskola.se/markaryd/index.htm

Sen la jag märke till att så fort jag scrollar med musen så drar cpu fläkten på max, sen går den ner... scrollar igen, då drar den på fullt direkt.

Jag kan reglera min cpufläkt med min mus 😕, kan ju inte vara normalt?

Vad är det för dator? Vilken processor? Moderkort? Nätdel?

Du kan ju köpa en Noctua-kylfläns till CPU:n och köra den fläktlöst. Om du har ett hyfsat moderkort kan du ofta ställa in hur fläktar ska bete sig i BIOS. Stäng av automatisk varvtalsstyrning, funktionen heter olika hos olika tillverkare. Och sist av allt kan det vara så att nätdelen är av låg kvalitet och att ström läcker ut i jorden pga det.

Jag måste tipsa om ASIO player. Primitiv, javisst.. men den bypassar windows ljudförstörande drivrutiner och kräver ingen installation. Jag brukar använda den när jag ska finlyssna på WAV-bouncar och annat i windows.

http://www.tropicalcoder.com/MStreamPlayer.htm

Nu har jag lyssnat på YAMAHA730 och en Furch som kostade 8600. Furchen lät mycket bättre i mina öron (mer bas) men den var å andra sidan nästan dubbelt så dyr som YAMAHAN. Det fanns en Martin också men en sådan proffsgitarr är inte nåt för mig inte prisklassen och inte hållbarhetende spricker tydligen lättare än billigare varianter (men jag förstår att de kan låta bättre ändå). Nu ska jag invänta på Furch Durango som kommer in nästa vecka. Är rätt säker på att det inte blir en Yamaha . Det känns faktiskt som att en Furch Durango är min gitarr fast jag inte sett eller hört den än. Hoppas jag hinner träna in nån låt så att jag kan provspela. Inte kul att knäppa på "igelkottaskinnet" i musikaffären. Tack för alla tips, det känns tryggare med era synpunkter.

Kul att du gillade furchen. Jag har en durango D-40 och den är kanon! Fick den för 6000 inkl. mjuk gigbag på 4sound. Då låg det en påse med extraband och stallpinnar i fickan på bagen.

EDIT: Durangon är också riktigt basrik. Väldigt öppen i ljudet, stor. Man fyller ett rum med gitarr på ett sätt som andra märken inte klarar 😳

Är det inte någon now these days, som inte dubbar allt en massa gånger? Min enkla åsikt är att dubbning är skit. Lika bra då att köpa ett program där man skriver ner texten i datorn, sen sjunger en mångdubbad robotröst.

Föreställ er att tvåhundra ljudtekniksexperter säger åt Elvis; "jamen du fattar väl att du måste dubba åtminstone 15 ggr, annars låter det fan". Eller åt Frank Sinatra. Uttrycket och känslan i rösten går ju förlorad redan efter första dubben.

Plast, plast, plast.

Lite är man beredd att hålla med. Men på sina ställen är det jäkligt effektivt. På utvalda ord till exempel. Eller på hela stycket om man ska ha en lite flytande mellow känsla. Men ska man trycka upp sångaren i ansiktet på lyssnaren är det inte rätt val alla gånger.

Ta en titt på Fursch (eller hur det nu stavas).

Ja gör det. Det stavas Furch

Vi har en vinnare.

http://www.youtube.com/watch?v=NQEJh3kqZN0...feature=related

Nu kan alla lägga ner kriget för det är ÖVER.

EDIT: Kanske borde lägga en varning föresten. Akta era öron/högtalare.

Radiomixar är alltid skurna hårt i basen eftersom det inte måste låta bra i en diskorigg, det viktigaste är ju att pressa upp volymen till max.

Kolla dom här två klubblåtarna:

Okej. Ja det var lite mer sub där.

Jag var tvungen att snabbt göra en liten låt för att testa min 70 Hz-teori, så jag inte ljuger. Här är den. 12 dB/oct HP på basen och inget på kicken då kicken hade sin naturliga botten vid 50 Hz. Mixad i lurar så det kan vara åt helvete.

http://www.2shared.com/file/7934622/d937c2fa/asdasd.html

EDIT: Antagligen är den för tjock runt 100 Hz.

Men du skrev ju att man kan högpassa basen vid 70 hz? Jag måste vara dum i huvudet men på dina bilder så får man ju lite intryck av att dom där radiomixarna innehåller rätt mycket där under?

Du tror inte, möjligen, att det kan vara en genrefråga?

Klart det är en genrefråga. Radiomixarna? Jag kan inte kriterierna rent ljudmässigt för en radiomix, men är det inte samma mixar som spelas på klubbar?

I nyare dasmusik är det uppenbarligen populärt att låta basen spela djupare än så men många gånger funkar det med ett 12 dB HP-filter vid 70 hz. Poängen är ändå att det går att skära mer än många tror. Poängen är även att djup bas käkar mycket energi och att den är din värsta fiende när du vill lyckas komprimera mastern hårt.

Helt klart, där finns ju inte ett skit under 70!

Ja det är inte lätt när man måste tolka allt ordagrant. Jag tycker principen med ursprungsinlägget har framgått iaf så jag är nöjd.

😠

Duger exemplena?

Oj, VÄLDIGT sällan... Är det så?

Nu är nämnd genre inget jag sysslar med. Men jag har förstått att producenter av klubb-/dansmusik självklart vill ha så låga baser som nattvaktaren nämnde, 30Hz. Inte för att det skulle höras i första hand — snarare kännas. Och att "känna" pulsen gissar jag är något som i allra högsta grad är av vikt på de packade och svettiga klubbarna idag.

Här anmärks det för fulla muggar. Ja, jag vågar lätt påstå att det är så.

---------------------------------

Här kommer grafer då. Tänk på att det inte är ljudet från videoklippen jag analyserat utan mp3:or av bra kvalitet.

Vi börjar med en låt som jag anser är ganska typisk för dagens dansmusik soundmässigt.

http://www.youtube.com/watch?v=dCWUiBn2yXc

Fundament mellan 50-100 Hz, men i princip ingenting under 50 Hz. Detta är alltså peakvärden!

-----

Denna känner alla igen. Denna är lite tunnare. Fundament mellan 55 - 85 Hz och tvärdött direkt under fundamentet. Åter igen peakvärden.

-----

Sen tog jag en låt med betydligt mer djup. Här fanns transienter ända ner till 35 Hz och det får man ju säga är djupt.

För att ge en realistisk syn av hur mycket bas det egentligen finns i låten växlade jag till genomsnitts-analys och då ser samma låt ut såhär istället. Det är snarare snittkurvan än peakvärdena som avgöra om låten är spelbar på sämre anläggningar så trotts transienter ner till 35 går låten förmodligen att spela lite var som helst utan större problem. Några långvariga toner på 35 Hz existerar givetvis inte då låten hade varit ospelbar.

Då kan man ju tänka sig hur snittkurvorna ser ut för de två andra låtarna 😠

😄

För det första är det en 20 år gammal låt - inte techno, inte aktuell, spelas inte på klubbar - och den har gott om information under 70 hz.

För det andra spelar det ingen roll. Min invändning handlade om att den dansmusik, jag pratar om olika former av house och techno, som spelas på klubbarna idag innehåller massor av bas, ända ner till 30 hz. Faktum är att djupbasen i dom stilarna är så viktig att en låt som är lite tunn under 70 hz inte har en chans i konkurrensen.

Som sagt herr saftskalle, en genrefråga.

Jag redigerade under tiden du citerade, eftersom jag insåg att uttrycket var lite väl att ta i, men jag skulle inte väga påstå att den har speciellt mycket under 70. Under 60 börjar det avta ordentligt, och under 50 är den död. Men som du säger är det en gammal låt. Jag ska leta upp lite moderna exempel när jag orkar. Lägger upp grafer här sen.

Jag tycker vi har ett problem i diskussionen. Vi har antagligen olika definitioner på "massor av bas". För mig betyder det att fundamentet ligger där man har basen. Jag håller fast vid att fundamentet brukar ligga mellan 60-90 Hz och sen sträcker sig givetvis responsen neråt i frekvens men inte på ett speciellt dominant sätt. Det är VÄLDIGT sällan det finns mer information under 50 hz än över. Dom låtarna som verkligen har tung bas upplever jag ligger och pumpar lite extra mellan 40-50 hz.

...bara för att understryka det Linus säger - här ser man tydligt hur kicken ligger och boomar på 60 hz, och att det sannerligen inte saknas action därunder.

Hög nördfaktor här inne just nu. 😄

Du kan inte lita på den grafen under 100 hz då den är jävligt lögupplöst där. Som du ser finns det bara två mätpunkter under ca 90 Hz. Öka FFT-size.

Såhär ser det ut egentligen:

Som du ser, inte speciellt mycket djupbas.