Detta att skriva utifrån perspektivet att vara någon annan är en bra idé. Det behöver inte
vara någon sympatisk person heller. Sjuttiotalets proggartister skrev en del förfärliga texter, till
exempel om strejkande arbetare och deras heroiska kamp mot kapitalet, när samma arbetare i
själva verket bara ville ha ett schyst ackord för att kunna bli bättre kapitalister.
Kolla in texterna som Randy Newman skriver. Han har varit allting från mördare till rasistisk
bondlurk. Många av texterna är humoristiska och allvarliga på samma gång.
Steely Dans texter är ett annat exempel. Bandets låtskrivare Walter Becker och Donald Fagen
iklär sig ofta olika roller som knarklangare eller allmänt suspekta figurer med smak för
alldeles för unga flickor. Ett knep de använder är att lämna luckor i texterna. Man får inte all
information utan det hela ger ett något kryptisk intryck. Det här gör bara att man blir mer
nyfiken på vad de egentligen menar med texterna. Det finns sajter på nätet som bara handlar om
tolkningar och diskussioner av deras texter. Också de använder sig mycket av humor.
En bra synonymordbok är ett måste. Ett rimlexikon är ännu viktigare. Det finns hur många orsaker
som helst till att nästan alla bra sångtexter är skrivna med rim.
SJR