Egghuvud

Jag dansar inom mig själv.... 😄

körde hon med sitt magiska pulver? 😄

Om inte de stora aktörerna har den så kanske Amazon: http://www.amazon.com/gp/offer-listing/B00...;condition=used Fast det är ett begnagat ex 🥰

Mig tarzan säga nej! Jag har inte laddat ned filer

Jag kör med Roland td3 fungerar utmärkt och börjar dyka upp på begagnatmarkanden runt sex sju tusen. 🙂

Både Ad och ezdrummer ligger väl i ekonomiklassen. Fördelen med Ez är väl att det finns fler expanisoner även om säkert AD cycklar ikapp snart. Finessen med dessa båda trumpluggar var väl att man skulle kunna enkelt bara koppla in ett kit som låter hyfsat och spela. Inlärningskurvorna är lika med noll och det finns lite möjligheter att ratta ljudet åt det håll man vill ha. Superior är väl snäppet över, liksom BFD, kostar lite mer är lite större och kräver mycket mer av den som mixar och programmerar/spelar. Jag tycker det blir lite konstigt att jämföra ovanstående två kategorier med varandra eftersom de skiljer sig väsentligen åt. Frågan är vad man letar efter. Vill man ha enkelheten så är de förstnämnda hyfsat likvärdiga. Förresten så låter metalexpanisonen till Superiror två enligt min mening mycket bättre än vad DFH någonsin gjorde. Mycket mer möjligeheter också men så kostar den också lite mer. 🙂

Fast muzak är väl ämnad att öka shoppingupplevelsen? 😛

EinstÜrzende Neubaten... någon? 😆

Njaee jag menade inte att det inte skulle få förekomma alls. Men man kanske kunde anordna något slags körkort. Typ Du måste kunna House of the rising sun och Mrs robinsson samt minst en Evert Taube vals och du måste kunna stämma ditt instrument alternativt ha ett instrument som fungerar... 😆 edit; förresten var man inte tvungen att ha tillstånd förr i tiden?

Jag kan nog ha en viss förståelse för att det finns folk som tycker det är jobbigt. En del av kvalitén på vissa "gatumusikanter" är under all kritik. I min lilla hemsatd står det ibland en snubbe och "spelar" jag sätter citationstecken för att det låter inte som musik han frambringar okordiernade toner på ett dragspel. Inga melodier inget komp utan bara lite toner som låter otäcka. Tänk att höra det i sex timmar nonstop. Inte konstigt att folk blir galna.

Jag har också opererat bort mandlarna. Jag tyckte nog att rösten blev klarare eftersom jag hade stora mandlar. Det har inte påverkat mig alls. Fast det var jobbigt en tid efter själva operationen så du får nog räkna med några veckors konvalescens innan du kan vråla som vanligt. 😕

Man blir ju onekligen nyfiken på vilket slags musik ni skall spela. Rockmusik utan bastrumma låter lite exprimentellt. Tänker ni er traditionell rock så blir det nog svårt, men ni kanske är mer experimentella? Varför vill ni inte använda digitala lösningar? Det finns ju moderna mjukvarutrummor som låter väldigt mycket som riktiga trummor. Spelar man efter klicktrack med t e x en bärbar dator så kan det bli riktigt bra. 🙂

Jo tyvärr så funkar de flesta enklare versioner nte så bra. All mjukvara jag har testat har inte funkta i realtid. Det är väl antingen terratec eller Rolands hårdvara. Widi verkade lovande men jag fick inte den att funka så bra heller. http://www.widisoft.com/ Men förr eller senare så kommer det väl en fungerande mjukvaruplugg. 🙁

Fast jag kan hålla med när det gäller Dylan. Jag har aldrig fattat honom. Texter bidrar väl till stämmningen. Vänster och högerhalvan av hjärnan tolkar ju olika intryck och vi är olika när det gäller vad vi föredrar. Det fina med musi är väl att hela hjärnan påverkas och inte bara en del. Folk som har olika former av skador i tal och språkcentra förlorar t e x inte möjligheten att uppleva musik. http://cogweb.ucla.edu/Abstracts/Music_00.html om ni orkar läsa. Så jag tror att en bra tex bidrar till en upplevelse och kan vara lika viktig som själva musiken. Jag skulle tro att problemet som du besrkvier är att det finns både bra och dåliga textförtfattare och alla dras ersättningsmässigt över en kam. Pling klanske borde ha mindre % än t e x Bowie. 😳

Fast man drog ju paraleller till "idol" istället. Hmm vi slipper nog inte ändå. På något sätt så måste guldkalven kunna gödas. 🙂

Jag tänker nog så här, med risk för att gå lite offtopic. Melodifestivalen är en kombination av ett barnprogram och en nostalgisk längtan tillbaka till teves guldålder då vi samlades runt teven hela familjen med chips och coca cola. Musiken och dansen riktar sig till åldern 7-16 år. Hela familjen kan samlas och bänka sig tillsammans, något vi saknar sedan Hylands hörna. Vi som var barn då och har egna ungar nu vill återuppleva den där känslan av familjeliv och gemenskap samtidigt som barnen tycker att musiken är bra och att tjejerna dansat fint. På den nivån ligger hela evenemanget. Folk kan plötsligen slå igenom vilket också var möjligt om man fick uppträda i Hylands Hörna. Det enda som ter sig märkligt är att man väljer programledare som har som mål at göra denna "folkfest" ironisk och anspela på sex. Hmm förmodar att det är ett utslag av någon form av motstånd som hänger ihop med sextiotalistgenerationen där man måste visa att det inte riktigt är okej att verkligen gilla evenemanget. Hur någon skulle tro att det rör sig om en opartisk tävling i vilken låt som är bäst; det fattar jag inte alls. Fast barnen tycker det är kul.... och chips är faktiskt fortfarande gott. 🙂

Hmm den här tråden blev en tripp down memory lane om man så säger. Det var säkert inte din avsikt Chris, men du lyckades tydligen trigga något hos oss gamlingar. 🙂

Jag kan tycka att det finns en paradox i det där. En sant originell person anser sig inte själv vara det och ju mer man anstränger sig för att vara originell desto mer krystad och konventionell blir man på något sätt. 😆

Tillbaka ontopic, så kan jag nog förstå dig lite Hellpig. Jag är och har alltid varit ambivalent till Rush. å ena sidan så gör de faktiskt rätt så tuff musik och man kan inte undgå att höra att det är Geddy Lee som sjunger eftersom han har en så säregen röst. Jag kan vara lite svag för det där. Det finns ett par sångare som sjunger så eget att man alltid känner igen dem. Jon Andersson i Yes t e x eller David Bowie för den delen. Samtidigt så kan Geddy bli lite gnällig och deras musik är på gränsen till lite för pretentiös ibland. Ibland funkar det riktigt bra. Jag tykcer det finns ett par bra spår på Spirit of the radio t e x. 😉

Okej så antingen är ni lustiga som tusan eller ultraposers... 😆

Roger Nichols gör bra grejor, men de är dyyyyyra. 🙂 http://www.rndigital.org/splizer.html

Jag borde inte dra mig in i det här igen, men jag kan inte hålla mig... Du menar väl inte det där bokstavligt? Ja det är ju liiite provocerande och hårddraget men ändå lite åt hållet faktiskt. Jag saknar den där vad ska man kalla det "den riktiga känslan" i musik som produceras nu för tiden. Jag kommer ihåg första gången då när man hypade Eva Cassidy hur besviken jag blev när jag fick en av de få "riktiga" CDn som finns med henne i julklapp av min dotter. Skillnaden mot de livetagningarna som man visade i tv programmet om henne var minst sagt total, det fanns inget kvar på nåt sätt det blev bara en produkt. Hennes live tolkning av Over the Rainbow eller vad den heter en låt som jag i normalläget kanske fnissar lite åt och ser på mer som en ljudkuliss till filmen är nog det vackraste jag nånsin hört. Jag tror det händer nåt i livesituationen dvs den kemi som uppstår mellan artist och publik som i sina bästa stunder helt enkelt är näst intill omöjlig att reproducera. Eller när man spelar tillsammans. Det kan ibland uppstå en känsla av något slags ordlös gemensam förståelse som går bortanför det intellektuella. Ibland känns studiopillandet lite som onani. Visst det är kul, men det är ju egentligen roligare att göra det med någon annan. Det är lätt att fastna i ett nörderi som inte drivs framåt av mer än ens egna ambitioner och ens egna krav på perfekta gitarrsolo och kanske... bara kanske, att min låt skulle kunna lyftas av ljudet av ett vårsvin i vånda inspelad genom en 14000 kronors rödemick.... om ni fattar hur jag menar. Samtidigt som det finns en annan sida av myntet också. Hur roligt är det att bråka med folk i bandet om vilka ambitioner man har t e x. Har varit med i massor av band som har havererat på grund av den mänskliga faktorn, dvs bråk och konflikter. Beatles gjorde väl sina bästa grejor när de låste in sig i studion och ägnade sig åt att göra musik. och där är väl nätet räddningen för oss som annars fastnar i nörderiet. Det går att hitta folk som delar lusten att göra musik och man slipper en del av bråken. Men jag fattar vad du menar ibland är det svårt att få den där riktiga magin som bara blir när man spelar ihop. ☺️

Dansbandstexter är ju fåniga i sig, men det finns de som är värre än normen tex: syster Jane du va så söt och fin när du kom in till mig o rulla upp gardin o när du tog min hand då börja pulsen slå och hjärta börja gå att en man kan känna så

Hmm jag kanske är lite trögfattad men om alternativen skulle vara: 1. Streema musiken till datorn 2. Ladda ner musiken och göra vad katten jag själv vill med den så skulle jag nog välja nummer två. Det är väl bl.a därför det finns en massa konstiga pluggar till Youtube som gör att man kan ladda hem "videosarna". Sedan visst det kanske är en generationsfråga. Kidsen idag tycker kanske inte att det är nödvändigt att bära med sig musiken. Cd är väl ett kvitto på att man äger något mer konkret/fysiskt som musikerna har gjort. Så känner jag ifallafall. 🙂

Nänä, jag har ingen aning om vilken nivå att stämma dom ligger på. Men på samma sätt som att man skitar ner gitarren med chokladig dist och basen med ibland, så gör man ju detsamma med trummor i rock: man skitar ner ljudet genom att stämma ganska dåligt. Mindre ton och mera smack. Låter det för rent och snyggt, så blir det ju Carola direkt. Jag menade inte att dom inte kan, utan istället att dom kan det så pass bra att dom kan få fram ett genuint rockljud, ett skitigt sånt 😱 Okej. Jag missuppfattade nog dig inledningsvis. 😉 Styrkan i Suoerior två är väl annars att det finns sådana möjligheter att få det att låta rock. Bla annat genom att det finns olika mikorofonupptagningar. Samtidigt ställer det högra krav på att mixa så att det låter bra. 🙂