henkeH2

Egnater Tweaker + overdrivepedal kanske? Är själv lite sugen på ett sånt upplägg. Fast det hamnar kanske utanför din budget.

Tack för det, Hastalavista. Uttömmande.

Tack för alla intressanta svar, jag antar att jag helt enkelt får pröva fler gitarrer. Då. Hm, jag kan ju faktiskt stega in på Musikbörsen och berätta min historia. De kanske förstår. De är ju också människor.

Ungefär så jag känner det. Men finnes det månne en gitarr som känns som strata men som är mer metal då? Nån som vet? Om jag nu inte väljer att köpa en strata och slänga i en argsint humbucker.

Ja att soundet och mickarna skiljer sig kan vi vara helt överens om. Men spelkänslan var helt annorlunda?

Har inte spelat på så många olika gitarrmodeller och behöver därför er hjälp med att pinpointa vad som får olika modeller att ticka. Har levt länge med en Ibbe RG Nånting och trivts bra, uppgraderade härom året till en ESP Eclipse för att det var metal och EMG och dyrt och därmed bra. Omedelbart saknade jag Ibbens hals, mindre bandstavar? och spelkänsla men det det förträngde jag. ESP:ns utseende, kvalitetskänsla och feta ljud gjorde saknaden mindre. Var nyligen på en förfest hos en kompis kompis som visade sig vara Fenderstratasamlare och Yngwiefan och efter några öl började han dra fram gura efter gura ur garderoben. Han hade massor, och de flesta var fantasidyra som han bara lagrade som investeringar. Grabben har pengar. Nå. Vi började så klart plonka, han berättade frenetiskt om alla autentiska detaljer som signaturmodellerna hade medan jag snorkigt sniffande åt avsaknaden av humbuckers. Men shit vad sköna de var att spela på! Det liksom bara flöt på, det var som att släppas ut på grönbete, öppna dammluckorna, släppa kopplet! Mitt ansikte förvreds till en guttural karikatyr av Janne Schaffer i takt med att omvärlden försvann. Det var fint. Och detta trots hans Marshall MG, trots Yngwies scalloperade band, tillbockade mickväljare, autentiska repor som mätts med mikrometer (Jodå, det fick jag veta via den medföljande DVD:n där man visade allt autentiskt trams man besudlat instrumentet med), cigarettbrännmärken och "Play Loud"-dekaler. Vad har då strator som inte min ESP Eclipse har? You tell me. Jag vill inte gilla strator, jag tycker de är gamla, gubbiga och inte metal alls. Men de plonkade så fint, där var ett plonk. Och strängarna kändes så sköna mot halsen. Varför är de skönare än min ESP? Ska jag kanske skaffa en Strata med en humbucker och kalla det metal? För de var så sköna att de nästan hade fått se ut som en Billybokhylla och det hade inte spelat nån roll. Rock on.

^Detta. Det kan säkert också hjälpa med bra gitarrkabel, tex Planet Waves med inbyggd avstängningsknapp som jag har. Min Eclipse II är väldigt tyst. 😄

"Finskor" 😆 Den var fin. Självklart menar jag låga band. Omslipning och liknande ingrepp är överkurs för en hobbygitarrist som jag. Det visar sig att min Ibanez är en RT och inget annat. Nåja, det låter värst när jag tar ett D-ackord. Får väl lära mig att leva med det. 😉 Cheers.

Hej allihop. Jag lärde mig spela på en Ibanez RG-nånting som jag köpte på 90-talet. Banden på den är ganska (?) tunna och när jag nyligen bytte upp mig till en ESP Eclipse så tenderar jag att trycka för hårt med vänsterhanden eftersom Eclipsen har högre band. Det låter ostämt med andra ord. Hur jag än vrider och vänder på det och försöker att greppa mjukare så känns alltid Ibanezen som ett par väl ingångna sneakers och Eclipsen som ett par snygga men smått obekväma finskor. Men det verkar som om alla gitarrer nuförtiden som är lämpade för och ser ut som metal har jumbo frets. Eller? Mina ytliga undersökningar på gitarrtillverkares hemsidor har mest hittat single coil-strator med band som inte är jumbos och såna intresserar mig inte. Så, ska jag bara gilla läget och slappna av i grepphanden?

Tackar!

Ang den "nya trenden av lågwattare" Är inget ljudproffs men har läst på andra forum att folk som vill spela metal stirrar sig blinda på att stärkare ska ha mycket rörspräck/slutstegsdist. Sånt som uppstår på hög mastervolym när "rören får jobba". Tydligen är det mycket förstegsdist som gäller för metal. Ergo - då är det bättre med mycket watt om man vill spela metal??? Ni som vet nåt - är det så?

Med risk för att avvika från tråden, varför är det så att aktiva mickar ger ett mindre nyanserat ljud?

Har definitivt övervägt både den och LC30. Men den lilla har bara en kanal och inget övrigt. Har klarat mig i många år med min Marshall 8240 Valvestate med två kanaler med separata EQ, reverb, chorus och effektloop. Det har varit väldigt smidigt och har nästan aldrig känt behov att köpa pedaler eller liknande. Så sånt vill jag gärna ha.

Intressant om attenuators, och även om sk förstärkarmyter. Rent krasst verkar det ju som om transistorstärkare passar bättre för hemmaljudnivåer. Kan hända att jag snöat in mig på rör bara för att rör ´är the shit´. Men örat vet vad örat gillar, och örat älskade 6505-combon. Även om jag aldrig gick över 2 i mastervolym. So what om det är overkill med 60 watt hemma. Nu är det jag som snokar upp en beggad sådan. Fast först ska jag pröva en TT med en boost. JAM har säääkert fått in en nu. Yeah, right! Tack för tipsen, rock on!

Eller har jag missat dem? Vill ha en rörförstärkare för hårdrock och metal, men den ska vara för hemmabruk. 6505 212 låter kanon, men med sina 60? watt kan jag inte gå över 2 i mastervolym. Känns overkill. För stor. Men den har mitt" ljud. Tiny Terror är nätt och fin, men där tycker jag inte gainen räcker samt riktig EQ saknas. För liten. Laney LC 30 - för högljudd och för lite gain. Line6 SV40 - har rör och effekter vilket är bra, men jag gillade inte hur den lät. Blackheart Little Giant är på rätt spår med sina 5? watt, men att inte ha nån mastervolym? Kom igen. Deras Handsome Devil ska ha både gain och master, men den lär säkert inte låta metal. Då blir det pedal. Dessutom har ingen den hemma så man kan prova den. Jag kunde tänkt mig en 7-10 watts röris, MED EQ, MED tillräckligt med gain, gärna med nån effekt också. Som hemmaspelare känner jag mig diskriminerad. 😉 Är less på att sitta på helspänn när jag vrider på mastervolymen från noll till 1. Det blir ju mer som en on/off-knapp. MINDRE WATT ÅT FOLKET! Rock on....I guess.

Om man vill ha "mördarmetalsound" fast kunna spela hemma, inte i replokal, vad ska man köpa då? Alltså fett sound men inte tinnitushögt. Går det över huvud taget? Vill ha en liten röris som spänner över rock till metal. Tiny terror+boost? Little Giant+boost? Laney LC30+boost? (på gränsen till för mycket effekt enligt mina forskningar) ROCK ON!

När jag själv skaffade "Les Paul" i början av sommaren var jag till att börja med ganska inställd på en Gibson LP Studio. Men det slutade med att jag skaffade en ESP Eclipse II som jag tyckte var helt överlägsen Gibson (LP studio). AMEN! Detta hände mig också.

Originaldelar schmoriginaldelar! Jag har samma förstärkare och har bytt tre pottar som sprakade. Det var inga originalpottar, det var bara...pottar. Nemas problemas. Lite bök att komma åt, men det gick. Nu till pudelns kärna: Jag vet inte vilken sort det var på pottarna för det var en kompis som köpte dem. Och satte i dem. 🙂 Men de inhandlades på en vanlig elektronikaffär/kedja/nånting. Lycka till!

Ok, så hela ackord blir lättare. Men om man vill spela en skala eller allmänt sololir? Det lär väl inte funka som på standardstämning.

Har aldrig provat annorlunda stämningar på gitarr, men såg denna videon och måste bara prova. Så jävla skönt ljud!! ☺️ Det är i drop C. Att stämma gitarren så har jag hittat många instruktioner om, men hur bövlars SPELAR man? Det lär ju vara lite andra fingersättningar, eller? Kanske ska säga att jag är mest intresserad av att spela metal på detta vis. ROCK ON!

Ska kolla Bugeras sortiment då. Är inte rädd för "udda" märken (därav mitt inlägg om Hughes & Kettner). Vad kostar en attenuator då? Och, bozar, har du hört nån transistorstärkare som lät bra på låg volym då?

Synd bara att de är så dyra.

Tack för alla mustiga och olika svar. Än en gång ser man att smaken är oerhört olika. Blackhearten verkar intressant, den verkar idealisk för rörspräck på hemvänlig volym. Till dig som frågade om mina ljudideal så gillar jag Metallica, Queen, AC/DC, Rage Against The Machine, Zakk Wylde, Mustasch. För mitt hemmalir klarar jag mig ganska bra med att ratta på EQ:n på stärkaren. Jag har i princip två settings: För metal - mycket bas och diskant, lite mids. För mer klassisk rock - lägre bas, mer mids och diskant. Nu på senare år uppskattar jag mer det "klassiska" ljudet, med mycket mids. Det låter...brunt på nåt sätt, nyansfullt, honkigt. Det är det jag hoppas kunna finslipa med en rörförstärkare. Så att e... ROCK ON!

Tackar för tipsen. Tiny Terror-combon verkar intressant, men även den vanliga TT:n saknar det sista dist-bettet tycker jag. Stör mig lite att behöva komplettera med en booster. Sen är den ju enkanalig och har bara en enda ton-kontroll. Men jag antar att jag får prova den ordentligt med en pedal. Kanske blir jag förälskad! 🙂 Sen när JAM får in den, det är ju en helt annan historia släpad i sirap i januarikyla. Hm, kanske är transistorförstärkare bättre för hemmaljudnivå? Lättare att bibehålla ljudbild vid lägre volymer? Fast jag är rätt trött på mitt nuvarande Valvestate-surr. Jävla djungel det här. Och handlarna har sällan hemma det jag googlat upp och vill prova. 😆 Nåja. ROCK ON!

Suck. Jag vet att min tråd tangerar hundra liknande, men jag behöver ändå kunnig feedback! Vad rekommenderar ni för rörcombo för hemmabruk som har dist nog för metal? Jag provade Laney LC30 som lät mycket bra, men jag saknade det sista metalbettet. Provade Hughes & Kettner Switchblade 50, vilken var bra, men snäppet för dyr (13.000). Valveking imponerade inte. I´M IN THE DARK HERE!!!