vortex

Hmm... Jag hajar till bums när du säger "lite billigt". Vad är det för sax? tillverkare och stämma, d.v.s tenor, alt eller sopransax?

Men snälla nån...!

I detta forum där _alla_ är intresserade av att spela in musik, hur är det över huvud taget att ens nämna något annat än Sgt Pepper's Lonely Hearts Club Band som förstaval?!

😉

Denna platta är rena historialektionen i vad lite kreativitet kan åstadkomma i en 4-kanalsstudio. Och av många ansedd som en av pophistoriens största milstolpar...

Jag är dum.

Du är smart.

Tack för hjälpen!

😉

Skall köpa Cubase och har konstaterat att det är stor prisskillnad mellan SX3 och SL3. Jag har dock förgäves letat efter information om _exakt_ vad som skiljer programmen. Överallt (inkl. Steinberg) står det ju bara beskrivet i ganska generella ordalag.

Det jag har konstaterat är, att surround-mixning saknas i SL-versionen. Men är detta det _enda_ som skiljer?

Någon som vet var man kan se detaljerade specar över funktionerna?

Tycker att texten är mindre lyckad - även om själva grundbudskapet är viktigt.

1. Det är ett väldigt explicit uttryck i texten och svulstiga metaforer ("Ojojoj, här pratar vi svart på vitt!")...

2. ...vilka sammantaget blir ett slags retorik i sig. En retorik som ofta används av tillnyktrade alkoholister.

3. Sedan upprepas ett synnerligen enkelt grundbudskap i ett antal (onödiga) varianter ("Sluta, jag fattade grejen redan efter första versen!").

4. Denna svulstiga text serveras med ett återhållsamt komp vilket nästan är en anomali i sig. Sammantaget kan det hela uppfattas som antingen ironi eller ett pekoral, vilket är synd eftersom budskap och musik var för sig är jättebra. De skulle bara söka sig varsin ny partner för att funka bättre...

Hmm, då har jag problem. Jag har bara ett M-audio FW 410 och känner ingen annan som sysslar med musik på det här sättet, alltså kan jag inte ta portan under armen och gå hem till nån.

Men FW410 har två mic/inst-ingångar och två line-ingångar. Dock, om jag har förstått det hela rätt, kan jag inte använda alla fyra på en gång, utan måste välja mic/inst ELLER line-ingångarna. Är det så? Om så är fallet, är det någon som har någon väg "runt" problemet?

Tänkte spela in bas i datorn. Finns det något helt mjukvarubaserat förstärkarsimulator/effektprogram för bas, av typen NI Guitar Rig? Eller funkar det att använda Guitar Rig för bas också?

Önskar annars tips på bra, inte alltför dyra (max 1500:-), program som går att köra både bas och gitarr genom.

Tänkte starta megaprojektet att flytta över alla mina gamla inspelningar som jag gjorde på en kassettporta på 80-talet till datorn och skruva vidare på gamla halvfärdiga låtar. Men nu inser jag att det kan bli problem:

Jag har spelat in på en Tascam 246:a och tänkte tappa ut de fyra kanalerna till varsitt spår i Cubase. Men om ljudkortet i datorn bara har två kanaler in, hur gör jag då? Tar jag två kanaler i taget? Och hur får jag i så fall synk mellan dem?

Om jag använder ett M-audio FW 410, kan jag i så fall använda fyra ingångar samtidigt (det verkar finnas lite olika uppgifter om hur många ingångar det finns på det kortet. 2+2, men går de att använda samtidigt)?

/Vortex

Hittar inte låten!

Vilka begränsningar är det i demo-versionen?

Är själv lite sugen på Melodyne, men det är ju inte billigt precis...

Någon som har erfarenheter och/eller tips om någon bra harmonizer (VST)?

Det jag tänker mig är någon plugg till Cubase som skall kunna lägga på sångstämmor och som inte är alltför komplicerad att programmera.

Då jag har begränsad budget får det heller inte vara alltför dyra grejer.

Den enda jag hört något om är AKAI DecaBuddy. Är tacksam för andra idéer och förslag.

Hmm...

Blir nog tvungen att lägga en röst på Ziggy Stardust...

Vad är en "ozubukko"?

För mig låter det mest som en felstavad italiensk kalvgryta (osso bucco)...

Du har rätt när du säger att det var Jesus som dog för oss och inte Gud, Samtidigt kan man disskutera om Jesus var ETT med Gud.

Och är det inte Gud Fadern vi ska upphöja? Jesus sa själv att vi skulle be till Fadern i Hans (Jesu) namn. Jag förstår problematiken i låten, frågan är ska man ändra eller ska man låta vara...

//AEM

Jo, men utan att föra upp treenighetsresonemanget till diskussionsämne (det var ju detta jag menade att Konstantin redan avhandlat i Nicea år 325), det jag åsyftade var, att om man rent *språkligt* granskar din text, så står det att det var Gud som dog, vilket blir något märkligt. Visserligen är ju treenigheten *ett* enda gudomligt väsen, men med tre helt olika entiteter!

Sett ur detta perspektiv hade en arianistisk teologi underlättat betydligt... ;-)

Men, OK, detta kanske inte är rätt forum. Men, ni övriga, visst är det väl rätt skojigt att man kan tycka till om varandras låtar med de mest skiftande utgångspunkter?! Så länge en låt består av både text och musik, kan man väl kosta på sig att tycka till om båda?!

:-)

Är inte heller någon expert på denna genre, men tycker följande:

1. Kanonbra låt! Den satte sig direkt och jag kan inte sluta nynna på refrängen.

2. Trummorna låter grötiga. Ligger det för mycket reverb på kanske?

3. Stråkarna är i mitt tycke alltför dominerande och grötar till hela arret.

4. Du sjunger bra, men sången är för lågt mixad. Eftersom du har ett budskap i texten borde det ju ligga i ditt intresse att tydliggöra detta så mycket som möjligt!

Själva texten avstår jag från att nagelfara ur metrisk och annan synvinkel. Dock undrar jag (återigen utan att vara expert) om du inte gör en teologisk kullerbytta:

"Abba! Fader!" är ju åkallan av Gud *Fader*. Utan att blanda in det nicenska kyrkomötet år 325 dristar jag mig att påstå, att du kan inte göra referensen "Abba, fader - du som dog för min skull/mina synder".

Det var ju *Kristus* som dog - och inte Gud Fader.

Idén är utmärkt tycker jag, men vad menas med "klassisk" musik? Skulle det vara klassisk musik bara för att den spelas på piano och stråkar? Näppeligen!

Eller menar vi att kompositionen skall följa klassiskt mönster, baseras på klassisk harmonilära (dags att damma av gamle Söderholm igen kanske...). Eller skall vi till och med nagalfara varandras alster med avseende på kontrapunkt, orkestrering, programmatiskt genomförande och andra excesser som vidlåder vad många uppfattar som definitionen av "klassisk" musik.

Borde vi inte spika en form först för att inte ramarna skall flyta ut över alla bräddar. Sonatformen kanske? Eller varför inte en konsert för den ambitiöse. Någon kanske till och med har en hel symfoni liggande i den digitala byrålådan ...

Hmm... Det kanske är bäst trots allt att låta det kallas "klassisk" musik om vi bara använder piano och stråkar. Nu skall jag se om jag inte kan värka fram en stråkkvartett i nyklassicistisk stil över lunch.

😄

Tja, den länken fungerade ju bra ...

(d.v.s. inte alls)