hammagrella

Sen Wonderboy tipsade mig om Malmöbandet A.C.T har jag varit helt sålt på det här otroliga metal/prog/pop-bandet som kör tungt, tajt men också lekfullt, kul och med knäckande refränger och körer. Influenserna typ Saga/10cc/Queen/ELO/Dream Theater/Genesis/Jellyfish/City Boy, ja det är faktiskt möjligt. Var på deras premiärgig på KB i Malmö igår där dom oxå lanserade fjärde plattan "Silence". Bästa konserten jag sett på år och dar. Fantastiskt tryck, välrepat och bra ljud. Kul mingel med bandet i baren efteråt oxå. Tack igen WB för ditt initiala tips om A.C.T och härmed varmast rekommenderar jag det här bandet till alla er som tjatar er trötta om Dream Theater 😄 - vill ni ha modern progressive rock med bättre melodier, mer musikalisk lekfullhet - och redan hört allt med Spock's Beard - skaffa A.C.Ts plattor!

Tack för lyssningar och synpunkter, tar den ett varv till i studion helt klart. Och OK Max, ska köra ett skott på en rimlös låt nästa gång så får vi se var vi hamnar...

"Dying to be loved" med Electric Boys

Tack för bra feedback, Musik! > "ExprESSEN"...hmm, ja kanske... > Uppehållen är absolut för många och i vissa fall långa, håller med om det nu när jag hör igenom smörjan. Ska ta fram saxen. > "Åh ha-ha"....det är inte jag, det är Gurun som småwailar lite... 😱 > Luddig bas, jag får skruva på EQn då för det är en sw-bas Igen, tack för lyssningen M.

* LÅTNAMN: Venusexpressen * ARTIST/GRUPP: Hammagrella * GENRE: Rymdpop * LÅTLÄNGD: 5:20 * KOMPOSITÖR / PROD / MEDV: Hammagrella * INSPELNINGSÅR: 2006 * FORMAT: mp3 * STORLEK: 6,1 MB * STATUS: Första versionen Okej, nu har jag gjort allt jag kan göra här på Jorden. Drar till Venus en stund. Kommentarer mottages tacksamt! Ny version uppladdad nu (20/7) Venusexpressen.mp3

Jag gör något så radikalt som knyter tillbaka till orginalpostningen i den här tråden; "Georgy Porgy" onekligen en av Totos bästa, från den första svängiga plattan, sen.. nä, jag går inte vidare där. Men kul videoklipp! När Lukather lirar solo och Jeff P smackar på i breaket är jag glad. Men allra gladast över Steve Porcaro och hans otroliga frilla där vid 2:17!! Ser ut som Joey Ramones frikyrkliga kusin från Utah!

Det här är ju skitbra!!! Naturligtvis är det nödvändigt att du sparkar den där "Tjuven" ur bandet som skriver texterna för att det ska funka. För bra för att vara plojmusik. 120 kg rockar jävligt bra, gör den instrumental! "Monstret" har talang. "Tjuven" kanske..eh borde kolla med Tunnan och Moroten..?

Jag är en "SOMMAR"-sucker. Och då menar jag inte främst årstiden, utan jag tänker nu på det geniala radioprogrammet med sommarpratare som gick i P3 förr och numera något förkortat i P1. Lagom till skolavslutningarna presenterar Sveriges Radio fortfarande vördnadsfullt listan med årets sommarpratare, stort än i dag även om programmet var större förr, när mediautbudet var snålare och sommarpratarnamnen i allmänhet med några kilo mer starquality. Men det är fortfarande bra. I år har jag kört ner alla podcasts av programmet i Ipoden så man kan lyssna på dom man missar. För er som inte vet vad jag pratar om, kan jag tala om att konceptet med sommarpratare började redan i slutet av 50-talet och går helt enkelt ut på att varje dag mellan 13 o 14.30 håller en mer eller mindre känd person låda och lirar sina favoritlåtar. Låter simpelt och det är det, men det kan oxå bli komplext, beroende på vem som sitter där och beroende på vad han eller hon väljer för approach. Variationen är stor, pratarna kan vara alla möjliga från Jarl Kulle till Backyard Dregen, från Gunde Svan till Lars Norén, från Schyffert till Carl Bildt. Och ämnena kan var ytliga, som när Martin Stenmarck pratar om sitt favoritpålägg eller mer djupsinnigt som idag när Klas Östergren pratar om det skrivna ordet. Stor variation som sagt, Åke Ortmark pratar journalistik, Susanna Rapaport talar om döden och Greger Hagelin snackar skatepunk. En del har angreppssättet att prata om en förteelse dom känner till; lite allmänt kåseri kanske om att fiska, medan andra blir väldigt personliga och gräver upp sin barndom, sina demoner och hur dom utvecklats till det dom är idag.... Kul också med musikvalen, en del är fega och väljer lite favvolåtar och lite som dom hoppas lyssnarna ska gilla, medan andra andra rotar i sig själva och lirar sånt dom vuxit upp och formats av. Det sistnämnda kan vara jäkligt kul om man känner till personen och gärna vill bli överraskad av deras musikrötter. Ibland får man kämpa sig igenom programmen, t ex när någon riktigt mossig person man aldrig hört talas om sitter och läser innantill och spelar Owe Törnqvist-låtar, men jag tar det ändå med mig som en erfarenhet och insikt. För även om det nu handlar om bomullsodlingar eller frimärkssamling så brukar det alltid finnas något man tar med sig. Och det kan vara både intressant, skitkul och gripande. Har både skrattat högt och grinat på riktigt redan under årets omgång. Flera av dom man lyssnar på, känns det nästan som man känner efter 90 minuter och vissa har man glömt när programmet är slut. Det gäller oxå att öppna sina sinnen, för här fladdrar åsikterna fritt; en del går in och förespråkar reclaim the street, en del hyllar sossarna, en del fördömer skattetrycket, någon talar sig varm om EU och någon är Hammarbyare. Öppna sinnen var det, man behöver inte hålla med folk för att njuta av det här. Och som sagt, musikvalet är en av kärnorna i programmet. Om man har tur får man höra en jäkligt inspirerande person berätta om något intressant med ett personligt soundtrack, inte bara "bra låtar" på rad utan ett gäng låtar som hänger i hop med personen och det han/hon berättar. Lite unik i det avseendet var vår käre DiLeva när han körde ett program 1987, det var på den tiden han hade tejpad lock i pannan och ännu inte stuckit från Jorden. Han drog igång programmet med lite snack om Gävle och lirade ett par gamla Bowielåtar, sen drog han på sina egna plattor och körde BARA DiLeva resten av programmet. Och då ska man tänka på att det här var innan han släppte "Vem ska jag tro på" och slog igenom. Prpgrammet gör en också varje dag sugen på att sätta ihop sitt eget Soundtrack Of my Life. Nå. Rekommenderas varmt. http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artike...&Artikel=869911

Apropå vita tangenter, vår moderna Elton-pop-pajas-pianovirtuos Ben Folds, när han llirade in sin "Rockin' the suburbs"-CD bestämde han sig för att bara använda dom vita tangenterna. Bara för att det går...

Måste akut laga en gitarrsladd. Har varken lödkolv eller isoleringsband, men väl musikerns bästa vän: några rullar gaffatejp. Borde väl funka utan att man riskerar eldöden när man slår på stärkaren och samtidigt står och tar ett fotbad i en balja vatten och håller i diskbäken med andra handen, eller?

Lite svensk Lindley/tidig ZZTop här. Schysst känsla, hög motivation och mycket levande! Snyggt jobbat!

Skulle inte vara så dumt med lite laidback jazz-vispar när låten går igång, istället för bara den envetna riden. Men jag kapitulerar hur som helst för det här. Lite tyngre än vanligt Max, bra dramatiska gitarrfills och som alltid makalös voice och körer. Bra och kul utveckling!

"Once in a lifetime" med David Byrne och Babbelskallarna

Börjar bli smått desperat efter några schyssta trumsound till min primitiva studio. Kör ju bara Sampletank och i sällsynta fall akustiska idag. Lyssnar och känner att Drumkit From Hell nog skulle passa mig, men idiot som man är - funkar det bra tillsammans med Cubase??? Alltså hur lirar det - lägger man in dom som ett VST instrument eller är det bara ett paket med trumljud så att man behöver typ en sampleplayer eller nåt, eller ingår det - eller är det självspelande? Känner att jag behöver upplysas...

Håller med! Micke B Tretow! Även nr 2 "Moonraker" håller samma klass.

Eller hur? 🙂 Svårt att säga vad som gör en text bra alltså. Jag tror det finns typ 5 slags texter, eller syften med texter: 1) Man vill förmedla en åsikt och därmed förändra världen mer eller mindre. 2) Man vill berätta en story av någon anledning, kanske för att därmed förmedla en åsikt 3) Man vill vara ball och skriver texter som förstärker sin egen självbild 4) Man vill locka fram ett skratt 5) Man har ingenting att säga men måste ha ord till musiken eftersom man har en sångare Nr 1 är ju ofta politik (Dylan, Wiehe...) eller religion/moral (ALL amerikansk smetmusik med Whitney, Mahriahiah), eller andra åsikter som Fight for your right to party, tex, inte sällan kombinerat med 2) som var extremt populärt i början av 70-talet, inte minst i Sverige (Hallå du gamla indian, Gamla 34:an) eller varför inte Smoke on the water, som ju är ren prosa. Kanske vanligast är 3) t ex alla avarter av metalband jobbar med att på ytan förmedla ett budskap (t ex life sucks) eller berätta en läbbig story (1 o 2), men egentligen mest är ute efter att lira allan. Samma gäller många pistol-hiphopare (fast nu får jag väl stryk), som lägger mest vikt på att tjata ner någon konkurrent eller babbla om hur många brudar han har. Många kör det enkla spåret att komma undan med ett garv (4), t ex Du borde köpa dig en tyrolerhatt, Markoolio, Gunther, Dr Boombay och Tomas Ledin (lyssna på senaste - stor humor). Sen har vi då återstående som hamnar under kategori 5). Kärlek å båtar är ju vanliga teman och hamnar oftast under 2) 3) eller 5) Alla som tjötar om You gotta dance, eller Touch my sexy ass faller under 1) 3) och 5), men kanske allra mest 5). Egget, vad JAG får idéer från? Gadämn. Är för dålig på att lira så jag MÅSTE ha texter. Väldigt sällan jag har några textideer från början som 'måste ut'. Snarare sätter jag mig själv under någon form av press; låten SKA handla om Förstoringsglas, Olika typer av korv eller Tyska barn. Sen blir det bara mörkt och associationerna spelar fritt. Försöker ändå hålla någon sorts resonlig tråd i det hela så att det inte blir blaj och efter en stund har jag övertygat mig själv om att jag faktiskt HAR någonting att säga (1) och 2)). Skriver ner skiten. Låter den mogna. Korrigerar. Själva uppslagen kan man få varsomhelst. Skaffa en knäpp textpolare, slå upp en sida i en bok eller nåt. Men det här är bara jag. Bra texter? En kombination av 1-4. Jag tycker t ex David Bowie är en underskattad textförfattare, åtminstone mellan 70' och 80'. Olle Ljungström är en svensk favorit. Båda är galna, men håller sig på banan... Åt det mer skruvade hållet så älskar jag Sparks och - framförallt - 10cc. Lekfullt o genialt.

Jellyfish - "Spilt Milk" Donald Fagen - det mesta Dire Straits - "Love over gold" Allt med Bob Ezrin

Underbart retro. Trippel-Max regerar. Oslagbar ljudatmosfär, mannen, som vanligt...

Känns väldigt mycket 80-tals-Tyskland över denna - inte minst sången 😄 - men Howard Jones-basgångarna är ju helt lysande och hela den kitchiga ljudbilden är skön. Den här kommer Neko att älska!

Tufft! I början känns det som José Gonzalez på LSD...schysst, sen kommer trummorna. Jag skulle nog kört vidare på spåret helt utan drums, men det är väl en smaksak.... Bra gjort!

Tack boys! Ge mig gärna lite förslag på ver. 2.

LÅTNAMN: Oväntat besök hos korvfabrikens ledningsgrupp ARTIST/GRUPP: Hammagrella GENRE: Svensk pop LÅTLÄNGD: 3.29 KOMPOSITÖR / PROD etc: Hammagrella INSPELNINGSÅR: 2006 FORMAT: mp3 STORLEK: 4 MB STATUS: Demo version 1 Det är typ ett år sen man sist postade nåt nytt här. Har tagit ett välbehövligt sabbatsår från hörlurarna och är väl lite utvilad nu då. Ett stapplande försök att smälla ihop något nytt resulterade i den här idiotiska låten. Vet inte riktigt vad det är, men ni kan ju ge lite synpunkter på gurorna. Kräks inte ner skärmen när ni hör trummorna i slutet - jag har fortfarande mina mossiga SampleTank-drums och funderar fortfarande på nåt nytt. Nåväl, håll tillgodo, lite kontors-ångest-pop så här på försommar'n! EDIT: Uppdaterad länk m ny version Oväntat besök hos korvfabrikens ledningsgrupp

Texten till den där "Kalifornien"-låten påminner om en gammal Hammagrellalåt: http://www.hammagrella.se/music/Kalifarnien.mp3

Ha, kul att den här bumpas igen! Helt riktigt Hacke, jobbar hårt för att tjäna ihop lite deg så att man har råd att leva som bohem nåt år i studion igen. Har varit grymt inaktiv både me instrument o med STUDIO surfande senaste året. Känner stor saknad, men tiden har inte direkt varit min kompis.... Ser visst ljus i tunneln nu ändå - förhoppningsvis är man tillbaka med hörlurarna här framåt sommaren. See you friends!

Mina favoritpunkplattor. eller, fan det är inte bara punkplattor, men lite sån ny attitydmusik a la 77,78 iallafall.... "Never mind the bollocks" Sex Pistols "Life on the line" Eddie and the hotrods "Pure mania" Vibrators "Damned damned damned" Damned "Give em enough rope" The Clash "Black and white" Stranglers "In the city" Jam "999" 999 "Hahaha" Utravox