DåligtGehör

Jovisst men, att man är sig själv är ingen ursäkt. Det var/är säkert Stalin och George W Bush också.

Jag tror att deras största talang ligger i att vara lagom. Lite poppigt, lite rockigt, aldrig farligt, lite fiffi-finurligt, lite halvt om halvt i tiden fast aldrig före, vardagliga - så att var och en kan känna igen som en kär gammal vän - dina kumpisar helt enkelt, kan bjudas in till allsköns trevliga tv-program osv.

Riktigt skön laidback känsla! Sköna sound på keyboarden. Gillar mellanspelen! Gillar inte det gamla trummaskinpercussionljudet till höger. Ta in något "riktigt" ljud istället! Låten tenderar att "låta likadan" hela tiden. Samma instrument och sound pågår utan några påtagliga förändringar. Upplever att det skulle vara lite störra skiften.

Javisst låter det överlag bättre! Tycker att munspel och sång fungerar klart bättre nu. Dock kan jag tycka att sången göms lite bakom kompet. Jag vet inte hur man skall göra (om man skall göra) men upplever det som att antingen sången upp (mer utrymme) eller ner lite med bas och även kanske lite ak.git. Hmm... vad det gäller trummorna så har jag redan sagt mitt. Fast du är en sådan där hopplös EZ-kille 😏

Oj vad mycket gitarr och vad klena trummor! Det känns som att gitarrerna är huvudsaken vilket det kanske är? Jag hade nog önskat höra mer av sången. Potential? Hehe, jag lyssnar nästan aldrig på sådant här även sällan här på demoavdelningen. Låter ganska snällt så man kan tänka sig att det kan passa en hel del... på något sätt tycker jag ni får ihop olika atmosfärer till någon slags enhet även om det inte är för just mig.

Och längst ner då: Jahapp... Vad bra. Vi som satt och undrade vars man tar vägen om man vill ha ett scoop om decimerade julskinkor. Strängnäs rules! Jag får tanken att hon redan ätit av den 😕

Det är ju två helt olika gitarrer. Personligen gillar jag Love Rock II mycket mer, tycker den låter bättre och har fler möjligheter ljudmässigt. Har du en II:a själv?

1975 (76?) hade min klasskamrat och spelkompis en Greco les paul som lät så förbannat mycket bättre än min något billigare Aria stratocasterkopia. Med hans gitarr kunde man nästan tro att man var Peter Green.

Och för att göra det ännu mer intressant (förvirrat) Tokai love rock vs Tokai love rock II?

Mycket är bra, mycket är bra, det är mycket bra 😏 Många härliga finesser, sköna slingor och ömt hanterat slagverk. Du gör ofta riktigt bra slagverk - i min smak som Margret Thatcher sa. Jo angående den här oktaverade sången. Ibland lät lite som en kvinna som sjöng. Kan du inte ta in en kvinnlig vocalist på denna låten för att göra den stämman? Jag tror det hade varit perfekt - om du nu kan hitta den rätta rösten att komplettera dig förstås.

Hur fan kan du få så höga värden? Har du allt på hela tiden och äter som Gundeman?

He's teh Phat! 😄 Justin Timbaland är inte bra! Det bestämmer jag 😄

"Sen har du ett motslag med virveln, som fungerar bra som effekt, men då den går på genom hela låten så blir det lite maskinellt." Absolut! Sen tycker jag det känns som trummisen är lite väl på. Tröttnar på "honom". "Han" spelar inte med i gunget utan jobbar i ett eget race - mycket slag men får lite sagt. Skulle vilja ha ett det lite enklare och mustigare. Men det är också en ljudfråga. Trummorna har ingen kraft, must, perkele. Bara hög frekvens. Bitvis för mycket munspel som konkurerar under för långa passager med sången vilket redan har påpekats. Kanske skulle munspelet panoreras annorlunda? Den akustiska gitarren låter varm, men nästan för basig och mjuk. Skulle vilja ha den aningen tydligare. SAmtidigt tycker jag det saknas värme och lite botten på rösten. Känns aningen tunnt och litet för att vara din röst. Men jag har ingen bra lyssning så ta det med en nypa salt. Hmmm förlåt men är den inte lite väl lång? Behövs avslutningssolo? Börja tona ut/ta ner vid 3:10-3:20?

Nu tror jag du är ute och cyklar. 😕😕 Har du satellitspaning på mig eller 😕 Visst var jag ute och cyklade!

Jo, det är en aspekt som kanske avgör till integrerad ändå. Jag vill nog kunna koppla in dig-pianot för att öva utan att använda hörlurar eller alltid starta datorn. Någon särskild Denon?

Med slutsteg menar du då i en integrerad förstärkare eller separat effektförstärkare /förförstärkare? Förförstärkare har du i ljudkortet (du får ju ut linenivå), så det räcker med ett rent slutsteg. Ok. Det tänkte jag inte på eller var snarare inte medveten om.

Med slutsteg menar du då i en integrerad förstärkare eller separat effektförstärkare /förförstärkare?

Har köpt men ej byggt ihop Pip. Nu behöver jag en förstärkare för att driva dem. Vet inte så mycket vilka förstärkare som kan vara lämpliga. Vet inte heller riktigt vad det skall få kosta. Men jag tänker mig i nuläget hålla mig under 5 tusen. En tanke är att hålla det ganska billigt för att senare byta upp mig - om det nu behövs. Vilka skall jag gå och lyssna på? Ge gärna även bra budgetförslag.

... Önskar att jag på ett tidigare stadium kunde rådfråga dig som jag tror är en skicklig slagverkare och har ett kanongehör! Ibland har du fel 😳

Vem har sagt att du inte spelar bra? Inte jag. Jag tyckte, och det är bara ett tyckande som lyssnare, att det är lite väl vanligt sätt att spela pianot i dessa typer av låtar (tror jag). Det här snabba porlande flinka fingrar liret. Det är nog mest att jag inte gillar det nåt vidare. För mig låter det inte "motiverat", inte organiskt (säger jag som älskar Jarretts löpningar och Coltranes 64-dels ös). Men det är ju jag och min smak. Gillar ni det så fortsätt.

Ja varför fixa ett enkelt MIME-problem som irriterar hundratals användare när man ändå ska bygga en helt ny tjänst som kommer... nån gång.... sen.... 😳 Ja det är vÄrkligen mer än underligt.

Låter drivet och klart kompetent. Jag tänker (kan ha fel dock) amerikansk radiorock och för att vara det så låter det riktigt behagligt. Det finns luft hos er trots att det spelas mycket när väl låten kommit en bit. Det som minst tilltalar mig är pianot. Låter det inte alltid på detta sätt i denna typ av låtar. Desto bättre är det inte igång hela tiden. Låten i sig. Ja, det är ju fjärran från vad jag lyssnar på aktivt. Men den låter vanlig. Saker händer så som man förväntar sig. Saknar nog lite våga - inte efterlikna - både hos själva låten och i sound/utförande.

Visst jag kan inte göra annat än att hålla med dig: Miles Davis: In a Silent Way (1969) Charlie Haden: Liberation Music Orchestra (1969) Pharoah Sanders: Karma (1969) Don Cherry: Mu (1969) Eller lite tidigare: Miles Davis: Kind Of Blue (1959) Och där emellan kom: Albert Ayler: Spiritual Unity (1964) Albert Ayler: Witches and Devils (1964) John Coltrane: Ascension (1965) Sun Ra: Atlantis (1967) Chick Corea: Now He Sings Now He Sobs (1967) Peter Broetzmann: Machine Gun (1968)

Vet inte men har gillat en hel del låtar under året. Men av någon underlig anledning så kom jag att tänka på Gert-Geigert:s Kallt. Inte den bästa låten men ett gott stycke diskbänksdrama.

Bukfyllan! Du hugger som en ...................