Jump to content
Annons

Bo Hansén

Medlem
  • Antal inlägg

    240
  • Gick med

  • Senast inloggad

  • Dagar jag vunnit

    1

Inlägg av Bo Hansén

  1. Hallå på er,

    Kan inte låta bli att göra några inlägg i Neve debatten, (är uppvuxen med dessa bord, både när det gäller att sereva och att spela in på dom)

    "gainreduction"

    Bra samanfattning om Neve konseptet du skrivit, jag skall försöka komplementera den med ytterigare några saker.

    Rupert Neve började faktiskt att tillverka mixerbord med rör i början av 1960 talet, men ganska små consoler till mindre lokala radiostationer m.m.

    Något senare så blev dom halvledarebestyckade (bl.a. broadcast consoler till Radio Luxenburg)

    Mixerborden som folk jagar idag och betalar stora pengar för, kom i slutet på 1960 talet och är bestyckade med dom kända ingångsmodulerna 1064, 1066, 1073, 1076, samt 1071, 1072 line amp moduler.

    Som "gainreduction" nämde här tidigare, så har dessa moduler transformatorer på alla in och utgångar, (samt även i övriga moduler som aux, routing, monitor) så blir det enormt många transformatorer som signalen passerar innan den letar sig ut från mixerbordet.

    Hade Neve använt dåtidens "normala" engelska audiotransformatorer, så hade mixerborden antagligen låtet på ett helt annorlunda sätt, och defenitivt inte haft den karaktären som Neve är uppskattat för.

    Största delan av alla transformatorer i Neve borden tillverkades av "MarinAir Radar Ltd" och senare övergick tillverkningen till S:t Ives Windings som sedan blev Carnhill i slutet på 90 talet.

    Som också sagts tidigare, så är dessa mixerbord "discrete" uppbyggda, d.v.s. transistorbestyckade utan integrerade kretsar "IC" eller "op-amps"

    Kopplingarna var ganska basic och enkla, oftast med 3 transistorer i varje förstärkarsteg.

    En annan viktig del av Neve soundet är att alla förstärkarsteg inklusive utgångsstegen i denna genarationens mixerbord arbetade i äkta "single end class-A" samt att borden hade också extremt låg överhörning "crosstalk" och då speciellt uppe i diskanten.

    Detta uppnådes genom passiva "mixbussar" som var inbyggda i speciella aluminiumprofiler som löpte från ända till ända på mixerns undersida, där alla "routing signaler" från modulerna mixades samman, samt att Neve var extremt noga med jordsystemet, och jordade allt enligt "star ground" principen.

    Jag kan tyvärr inte hålla med om att Neve`s bra överstyrningsreserv "headroom" har med hög matningsspänning att göra, eftersom dessa mixerbord drevs med ganska låg matningsspänning som är +24 volt till bordet och ner till +21 volt internt i modulerna. (gämfört med då tidens konkurenter API, Quad Eight, Cadac, Helios, m.fl. som matade sina med omkring 40-50 volt)

    Neve vann "headroom" kampen med att ha låg signalnivå struktur internt i modulerna, (omkring -15dB) samt att använda rejäla utgångsteg som på slutet hissade upp signalen till +4dB line level. (utgångstransformatorerna hade desutom "step up" omsättning där man får +4dB extra på köpet)

    Nästa genaration Neve mixerbord kom omkring 1972 där ingångsmodulerna kunde heta 1081, 1082, 1084, 1085 och nu hade man förfinat elektroniken en aningens, förstärkar stegen var stadigare i basen, renare i diskanten och lågbrusigare, och enligt min mening lät betydligt bättre än den tidigare generationen som kunde låta en aningens "svampig" i basen och "luddig" i diskanten" men ändå väldigt charmigt.

    Här hade man börjat gå i från "single end class-A" utgångsförstärkare och använde istället en mycket potent "class-A/B" koppling med komplementärt transistorpar på utgången. (och utgångstransformator med ännu mer "step up" upp till +8dB)

    I en del av denna genartionens mixerbord kunde man finna en hybrid mellan äldre och nyare moduler/elektronik, och detta blev en intressant användbar blandning av sound.

    Det lilla Neve "The Melbourn" som visas här i den inledande posten, är byggd med den senare generationens elektronik, bestyckat med ingångsmodulen 3114 eller 3115 så är detta bord troligen det som låter bäst av samtliga Neve mixerbord.

    Orsaken är att bordet är litet, har betydligt kortare signalväg än i dom större mixerborden och är rensat fråm massa "onödig" elektronik.

    Mitt favorit Neve bord kom omkring 1975 och kallades för "compact range" där borden kunde heta 8056, 8058 eller 8068.

    Dessa var bestyckade med samma elektronik som generationen här innan, men modulerna är en aningen kompaktare, har mer tappningar, bättre mute-funktioner och hade en del modernare finneser som underlättade den ny 24 tracks tekniken som nu hade blivit mer eller mindre standard i de flesta studios.

    (men här är en liten varning, Neve hade börjat att exprimentera med IC/OP-amps bestyckade ersättnings förstärkare som kunde smyga sig in i vissa bord, så vill man att bordet skulle vara hel-diskret så fick man hålla koll på detta)

    Så, nu skall jag sluta och tjata om Neve, har svårt å sluta skriva när jag väl börjar.

    --Bosse

  2. Hallå igen,

    Jag är inte mycket för att ingå i en diskussions duell, det är inte så viktigt för mig att få sista ordet, eller att med näbbar och klor försvara en personlig åsikt.

    Charmen med forumet är att vi hjälper varandra kommer med goda råd, utbyter tankar, ideér och har trevligt.

    Skall bara lägga in en liten kommentar ang. Svensktillverkade mikrofonkapslar.

    Det är helt rätt att Milab tillverkar egna rektangulära kapslar och som dessutom är mycket bra, men man måste ha i åtanken att dessa kapslar är en orginal Pearl konstruktion som utveklades av Rune Rosander och Bernt Malmquist.

    Bernt arbetade kvar som utvecklings chef på Milab under många när Pearl splittrades upp och sedan blev Pearl och Milab.

    Så som jag har uppfattat det hela, tillverkas Milab`s rektangulära kapslar enligt Pearl`s konstruktion och Bernt`s tillverkningsrutiner. (har också för mig att under en övergångsperriod så levererade Pearl/Bernt kapslar till Milabs mikrofon tillverkning)

    Här är en intressant länk där det finns myckat att läsa om Pearl`s historia och deras produkter genom tiderna:

    http://www7.tripnet.se/~jazz/equipm.htm

    --Bosse

  3. Hallå grabbar,

    Känner mig hedrad att min mikrofon blir omtalad här på forumet igen.

    Men som jag sagt tidigare så vill jag inte använda forumet för att saluföra mina egna produkter, tycker att det är roligare disskutera ljud och inspelningsteknik med er alla här på forumet.

    Efter 35 års erfarenhet av förstärkarkonstruktion, service, installation och även som gammal inspelningstekniker så känns det bra att få dela med sig av kunskaperna man har samlat på sig under alla dessa år.

    Nu något om kondensatormikrofoner.

    Det är helt rätt att ljudet färgas mycket av kapselns konstruktion gällande diameter, membrandämpning (hålmönstret inuti kapseln), tjocklek på plastfilmen/membranet, tjocklek/täthet av guld/metall beläggningen, tension av membranet och många andra tillverkningsparametrar.

    Dessa ljudskillnader märks oftast i frekvensgången/tonbalansen, t.ex. om mikrofonen låter ljus/skimmrande eller "middig" o.s.v.

    Det skall också tillägas att en del Kineser gör förvånadsvärt bra kopior på både Neumann och AKG kapslar, (men det finns mycket skräp också)

    Jag köper hundratals kapslar åt gången som jag testar och selekterar ut i olika kvalitéts nivåer, en del av dessa kapslar kan ibland vara oskilljaktiga från orginalen.

    Mikrofonens förstärkare och i viss mån övrig elektronik färgar ljudet också enormt mycket, men på ett annat vis än kapseln.

    Här hör du skillnader som stadighet i basen, attack/transient rikedom, renhet, brus och mycket annat.

    En utmaning är att göra en bra Phantommatad "halvledarmikrofon" eftersom här finns det stora begränsningar med spänningsmatningen som man måste ta hänsyn till, så det blir många kompromisser som måste göras. (eller trolla med knäna)

    Dessa problem slåss alla mikrofontilverkare med, även dom stora grabbarna som Neumann och liknande.

    (Kinatillverkarna är tyvärr mycket dåliga på att få ihop mikrofonelektroniken, och smyger in många konstruktion/kopieringsfel, märkligt nog återfinns samma fel i dom flesta av kina fabrikaten och modeller, så det verkar vara kopior på kopior)

    Däremot en rörmikrofon är mycket enklare att tillverka och få bra, har finns naturligt rejäla matningsspänningar som ger enorm överstyrningsreserv "headroom" och hög polariseringsspänning till kapseln som medger hög utsignal/lågt brus, samt ett enklare sätt att koppla om mellan olika riktningskaraktärer.

    Det var någon här tidigare som tyckta att vi skulle stödja dom Svenska "riktiga" mikrofontillverkarna, jag håller absolut med om detta, men det finns tyvärr bara ett fabrikat att välja på som här i Sverige tillverkar alla mikrofondetaljer inklusive kapseln själva, och det är Pearl som grundaes av Rune Rosander under 1940 talet, men som i dag ägs av Bernt Malmquist med familj.

    Pearls historia skall hedras, och framför allt Bernt som har fört denna tradition vidare. (Pearl skall dock inte blandas ihop med Milab:s mikrofontillverkning, som idag är helt skillda företag)

    --Bosse

  4. Piccazzo,

    Om du har en Trident series-65 på gång för ett bra pris, så är det nog ett mixerbord som skulle motsvara dina önskningar, låter bra, har en utmärkt eq-sektion, många aux-tappningar, rimlig storlek men ändå med ett proffsigt utseende.

    TAC Magnum som jag talade om tidigare är ett större bord, prisklass ca: 30 - 40.000:- (beroende antal ingångar) men här har du en mera fullvuxen console med mycket finesser och inbyggd jackväxel, samt ser ut som en riktig studio console från 1970/80 talet.

    Ett annat TAC bord som jag glömde sist, är TAC Scorpion som är något mindre än Magnum, Scorpion mixern har ett ryckte att vara väl-ljudande och lågbrusigt, och har liksom series-65 en bra användbar eq-sektion.

    --Bosse

  5. Hej piccazzo,

    Jodå, jag har erfarenhet av båda.

    Trident series-65 kom i mitten på 1980 talet och TAC Bullet i början av 1990 talet.

    TAC Bullet mixern är igentligen inte en fullfjädrad "multitrack recording console" utan är en universal mixer som var tänkt att kunna användas i brodcast sammanhang och enklare inspelnings sammanhang, den är också fysiskt mindre än series-65, och är väldigt trång och plottrig mellan rattar och omkopplare på modulerna.

    Förövrigt är det en liten bra mixer med många finesser, och är utmärkt för en liten projektstudio tillsammans med ett mindre Protolls eller liknande.

    Trident series-65 är en mer fullfjädrad multitrack console, med 8 sub/bussar och upp till 16 tapereturer med 2 bands eq.

    Ingångsmodulerna har 4 bands eq med bas, diskant och två swepbara mellanregister kontroller (samma eq design som i dom större välkända Trident consollerna) samt 4 AUX-tappningar valbara 1-4 eller 5-8.

    Alla in och ut är aktivt balanserat, (för utom insert sends och några andra in/ut) har också stor VU-brygga med analoga VU för alla grupper stereo/remix.

    (series-65 har samma design och moduler som series-75, skildnaden är att series-75 är en "24-track console")

    Förövrigt så skall inte series-65/75 förväxlas med Tridents "äkta" världskända consoler som series-80, 70, Trimix eller TSM, det är en enormt stor skillnad på kvalitén, gällande prestanda och ljud, men dom har lånat en del "byggstenar" ur dom större consollerna exempl. eq sektionen som jag nämnde tidigare.

    Personligen skulle jag välja series-65, eftersom den känns mer som en "riktig console" gämfört med Bullet, men hade det varit en TAC Magnum istället för Bullet, så hade jag defentivt valt TAC Magnum.

    --Bosse

  6. Jonas,

    Jodå, det är helt rätt att du skall mäta med "ohm/resistans" inställningen på ditt mätinstrument, lättast är det om du har ett vanligt "analogt" universalinstrument med visare.

    Ställ in mätinstrumentet på Rx1 eller Rx10, och får du utslag på mätaren när du mäter på anslutningarna/sladdarna som kommer direkt ut från kapseln, så är det antagligen liv i den.

    (det är sällan att det är ren kortslutning i en kapsel, det är oftast avbrott om det är något fel)

    Använder du dessutom ett "analogt" instrument så skall det knastra i kapseln när du sätter dit test pinnarna (även med en del "DVM" digitala instrument också)

    --Bosse

  7. Hej Jonas,

    AKG påstod att dom tillverkat den speciellt för att användas som en "instrument mikrofon" (uppmickning av gitarr/bashögtalare, pukor m.m.)

    Den kom på marknaden någon gång 1970/1980, ock kostade då midre än 1.000:-

    Om du inta har hittat någon kabel som är av innanför XLR kontakten i botten på micken, och ej heller där kapseln är ansluten, så är det antagligen kapseln som är kass, och det lönar sig inte att byta ut på denna mikrofon. (kan röra sig om en 1.000 lapp i inköp)

    Om du vill så kan du skicka den till mig, så skall jag kolla vad det är för fel gratis för dig. (men du måste även bifoga porto för returfrakten)

    Gå in på min hemsida: http://www.hansenaudio.se så hittar du alla kontaktuppgifter där.

    --Bosse

  8. Sounden,

    Det är ett ganska enkelt nätaggregat till mikrofoner med AC-701 röret, det är bara två DC spänningar som behövs.

    1. Glödspänning 4 volt (100 mA) några hundra mA bör agget kunna lämna

    2. Anodspänning 120 volt (0,5 mA) några mA bör agget kunna lämna.

    Det finns tyvärr inga färdiga universal nätagg. att köpa med denna spänningskombination (hos ELFA och liknande)

    Men du kan i princip använda samtliga nätaggregatat som har tillhört en rörkondensatormikrofon, men dom kan behövas modifieras för att lämna rätt spänningar till din KM-54.

    Exempelvis:

    Neuman NKM, NN48A/B/H, NU67, NUK, N52T

    Telefunken ELA-M931

    Schoeps N20

    AKG N61A, N12A, N24A

    Philips EL6164

    Pearl E2800, E2815, E3100

    Ett annat alternativt är att du köper en billig Kina tillverkad rörmikrofon och använder tillhörande nätaggregat (som måste modifieras) och även sladden kan du då använda om kontakten byts ut i mikrofonändan.

    Hittar du några av dessa, så kan jag utföra arbetet åt dig, du kan kontakta mig på:

    070-666 59 66

    (jag kan också nytillverka ett aggregat till dig, men du kommer antagligen billigare undan om du hittar någon typ som går att modifiera)

    Du måste också fixa en kabel med kontakter, denna kabel är speciell då den skall innehålla ett skärmat par samt 4 ledare och en yttre skärm, kontakten som skall passa i mikrofonen skall vara en 6 pols Tuchel honkontakt med skruvlåsning.

    Hankontakten i nätaggregatsändan beror på vad för typ av aggregat du får tag på, men är det en svår kontakt att skaffa, så kan man alltid sätta dit en 7 pols XLR som ersättningskontakt.

    --Bosse

    http://www.hansenaudio.se

  9. Wurlitzer låter mycket annorlunda än Rhodes, och har ett helt eget sound som är enormt charmigt. (något mer "skitigare" och rockigare karaktär än Rhodes)

    De ena pianot utesluter inte det andra, dom är unika i sina sound båda två.

    Rhodes arbetar enligt principen "magnetpickup"som fångar upp svängningarna från en tonstav (samma princip som Hammond orglar, fast där är det ett tonhjul istället för tonstav)

    Wurlitzer är uppbyggd med en helt annan princip, där är det en avstämd metall-tunga (liknade speldosa) som svänger, och utgör ena delen av en kondensator som varierar i kapasitans när tungan svänger. (liknande princip som en kondensatormikrofon är uppbyggd på)

    Tyska Hohner (munspels och dragspelsfabriken) tillverkade en el-piano serie som kallades för "Pianet" och "Cembalet" och var uppbyggd med samma princip som Wurlitzer, liknade varandra en aningens i soundet också.

    Hohner tillverkade också en annan typ av el-piano som kallades "Clavinet" men detta var uppbyggt som en el-gittarr med strängar och gitarrpickuper, detta pianot har det typiska "funk soundet" från 1970 talet. (Stevie Wonder's Superstition)

    Även Yamaha tillverkade en el-flygel för portabelt bruk enligt liknade princip som Hohner Clavinet.

    --Bosse

    Hansén Audio

    Göteborg

    http://www.hansenaudio.se

  10. Chrion,

    Det finns en del "problem solving" (match interface) burkar att köpa på marknaden, men tyvärr så kostar dom några tusenlappar och upp.

    (Sonifex, LA-Audio, m.m.)

    Men här är några som ligger åt det billigare hållet, som du kan kika på:

    http://www.rolls.com/new/mb15.html

    http://www.rdlnet.com/sta-1m.htm

    http://www.kramerelectronics.com/indexes/item.asp?pic=79

    (tror att samtliga importeras till Sverige, och borde kunna beställas i någon musikaffär)

    Visst är det enkelt att bygga med en IC/OP-amp, några motstånd och kondingar och en spännings adapter, men du måste ha byggt med elektronik tidigare för att kunna få ihop det.

    --Bosse

    Hansén Audio

    Göteborg

    http://www.hansenaudio.se

  11. Jimmy,

    Ett ord på vägen, (ett gammalt konstruktörs skämt)

    "hälften brunnit, hälften vunnit"

    Du behöver inte vara orolig, så länge du inte är på insidan av prylarna och rotar, så lär du inte kunna förstöra speciellt mycket.

    Det är bra att ni försöker bygga enklare elektronik prylar, det är är ett utmärkt sätt att lära sig på, och det underlättar en hel del att kunna mekka med kablar, kontakter och diverse problemlösare om man är musier eller har en studio.

    --Bosse

  12. Jimmy,

    Även om du kopplar helt fel mellan hörlursutgången och linjeingången som vi har pratat om, så skall det var risk fritt. (d.v.s. skiftar jord/signal o.s.v.)

    I och för sig så kan man knäcka ett ingångssteg med för hög insignal, men även om du kör in hörlursutgången odämpad, så knäcker du inte din linje ingång, den bör tåla ett antal volt in, så du kan vara lungn.

    Men som jag brukar säga i sådana här sammanhang, allt göres på egen risk, det går inte att hänga någon annan om man strular till det och prylarna går i sönder.

    --Bosse

  13. Noise,

    Nej du behöver inte köpa någon magnetometer, men en avmagnetiseringsapparat/defluxer är bra att ha, speciellt om du köper eller lånar ett testband som du skall vara rädd om.

    Man avmagnetiserar tonhuvuden och alla styrpinnar där bandet löper, för att inte riskera att där finns några inmagnetiserade knäppar/störningar som då kan överföras på bandet.

    Masterbandspelare där man är och viftar med redigeringssax bland tonhuvudena, är det större risk för inmagnetiserade störningar, och bör då avmagnetiseras ofta. Men på en mångkanalsbandere göres det inte lika ofta, utan bara vid vissa tillfällen för att vara rädd om testbandet, eller något annat band som man absolut måste vara säker på att det inte händer något med.

    Kill All Autotuner,

    äsch, spara pengarna och bjud in en tekniker varje kvartal som tar med sig alla grejor som du inte behöver , så betalar du 200 spänn högst varje gång.

    Var hittar man en sådan billig servicetekniker, 200:- per timma tog jag 1980.

    --Bosse

    Hansén Audio

    Göteborg

    http://www.hansenaudio.se

  14. Jimmy,

    Är det en stereo hörlursutgång som skall in på en stereo linje ingång, eller skall du mixa stereo hörlursutgångens höger och vänster till en mono ingång ???

    Jag kan skissa en koppling åt dig, bara jag vet villken funktion och kontakt typ du önskar.

    (hur teknisk är du, kan du löda själv ???)

    --Bosse

  15. Noise,

    En av dom bättre avmagnetiseringsapparater heter Han-D-Mag, har för mig att Svalander Audio i Sthlm. säljer denna fortfarande.

    Tascam owners manual för din bandare är den bästa instruktionsboken, den är mycket utförligt skriven och beskriver punkt för punkt hur du skall trimma.

    Bandare som Tascam MSR-16 som är en två-huvudsmaskin (kombinerat in och avspelningshuvud) är mycket speciell att trimma, så här är manualen extra nödvändig att ha till hands.

    Det finns en del bra Amerikanska studioböcker skrivna under 1970 talet som beskriver trimmning av proffs bandare, men dessa kan vara svåra att få tag på idag, här är ett ställe som kanske har någon kvar i sortimentet. http://www.audioxpress.com/bksprods/bkindexgensound.htm

    Vad som är ett måste för dig att ha när du trimmar, är ett passande testband, och för din MSR-16 skall testbandet ha följande data:

    1/2" tape width, 15" speed, fulltrack, IEC/35us (CCIR) equalization, 250 nW/m tape flux

    (det går inte att kopiera ett testband, så du måste köpa ett nytt, kostar tyvärr flera tuenlappar)

    Du måste också ha en tongenerator som åtminstonde har tre toner: 100 Hz, 1 kHz och 10 kHz, men desto fler toner desto rakare kan du trimma bandaren, (kanske du har en tongenerator inbyggt i ditt mixerbord)

    samt en bra multimeter/voltmätare för att kunna ställa bias/förmagnetiseringen på en bandare som har kombinerat in och avspelningshuvud.

    (proffsbandare med separata in och avspelningshuvuden är myckat lättare att göra en bias justering på, där behövs ingen multimeter)

    --Bosse

  16. Noise,

    Så länge den snurrar och fungerar utan gnissel eller annat oljud, så behöver du inte serva den.

    Givetvis rengörning av tonhuvuden, rullar, bandstyrpinnar och tryckrulle skall göras rent före varje viktig inspelning.

    Allt utom gummiklädda rullar skall du göra rent med sprit "isopropyl alkohol" (finns att köpa på apoteket) men gummirullar tål inte ren sprit, för då torkar dom ut och blir hårda, använd istället vatten med några droppar citrondiskmedel.

    (peta inte med en liten topps på stora huvuden, använd en tygbit från gammal bommuls T-shirt eller liknande)

    Avmagnetisereing av tonuvuden och styrpinnar bör också göras några gånger om året, för 1/2" och större bandare måste avmagnetisringsapparaten "defluxer" vara av en rejäl typ för att det skall bli något.

    Audio-trimmning av analogbandare är däremot viktigt att göra, om man skall få ut det optimala av inspelningen.

    Det finns två huvudsakliga trimmningar, avspelning och inspelning.

    Avspelningen behövs inte trimmas så ofta, men den bör göras rätt från början med ett "känt" testband så du vet hur bandaren är ställd, spec. om du har köpt den begagnad, och inte vet vem som har varit och skruvat i bandaren före dig.

    Inspelningen skall trimmas varje gång du byter bandtyp eller fabrikat, skall man vara extra noga så skall det även göras när du köper nya rullar av samma typ och fabrikat, eftersom det skilljer alltid en aningens mellan tillverkning-serierna "batch"

    Det står i manualen hur det skall gå till väga, man om du inte är tekniskt lagd och inte har övat på det tidigare, så avråder jag dig att börja skruva själv, förrän du fått utbildning på att trimma.

    En rätt trimmad bandare låter renare och stadigare i basen samt brusar mindre, och dessutom så ger den samma nivå före och efter inspelningen.

    --Bosse

    Hansén Audio

    Göteborg

    http://www.hansenaudio.se

  17. Fredster,

    Om du får en konding att bottna så kan du ju pajja membranen!

    En kondensatorkapsel har ett membran som är gjort av en mycket stark plastfilm "Mylar film" (och har ett tunnt guld-skickt på framsidan) och ligger bara några tiondels millimeter från metall plattan på kapseln, så varje gång du blåser eller får en puff rätt in i micken, får du membranet att bottna utan någon skadlig följd.

    Membranet är dessutom "segt" i sin struktur, så det är omöjligt att spräcka

    Det kan också hända ibland vid uppstart, utan att man vet om det, att membranet "sugs in" och lägger sig klistrat på metallplattan och sedan återgår till normalt läge igen, utan någon som helst skada har skett.

    --Bosse

    Hansén Audio

    Göteborg

    http://www.hansenaudio.se

  18. Noise,

    Det händer i princip aldrig att man spräcker en kondensator kabsel, oftast är felet att dom fulla med saliv och andra föroreningar som orsakar överledning mellan membranet och kapselhöljet.

    Kolla med en annan mick-preamp, det kan låta dist även om du inte har någon "peak indikation" på preampen, jobba med regel högt upp och ingångs gain lågt, om du har PAD på preampen, pröva om det blir bättre med denna intryckt.

    Vet inte i vilken stad du befiner dig, men finns du i Göteborgsområdet skulle du kunna kika in till min verkstad, så kan jag ta en titt på micken.

    (Jag servar alla typer av mikrofoner)

    --Bosse

    Hansén Audio

    Göteborg

    http://www.hansenaudio.se

  19. David,

    Bandmickar är bra på att klara av höga ljudtryck och kraftiga diskant-transienter, låter bra på Hi-hat, trumpet, klockspel, triangle och andra "tingeletang" instrument.

    Dom är inte ömtåligare än andra dynamiska mikrofoner, men man skall udvika att blåsa rätt in i dom, spec. i äldre typer där bandet är långt och skört.

    Bandmickar som RCA 44 och 77DX var 1950 talets proffs universal mikrofoner runt om i världen både i skivstudios och radiostationer.

    Lyssna på gamla Elvis inspelningar, så kan du höra hur bandmikrofoner låter, där använde dom oftast RCA 77DX på allt.

    Många av Beyers gamla arbetshästar är miniatyr-bandmikrofoner utan att folk vet om det, exempelvis M160, M260, M320, M360, en del av dom tillverkas fortfarande i dag och är enormt bra mickar i vissa situationer.

    --Bosse

    Hansén Audio

    Göteborg

    http://www.hansenaudio.se

×
×
  • Skapa ny...