hsu

Det här lät väldigt bra. Och jag tror iofs att det är ganska prisvärt. Problemet är på något sätt att det alltid kommer att komma nya produkter som låter liiiiite bättre, och liiiite fetare än tidigare. Hur ofta har man råd att uppgradera sig? Jag har fortfarande inte riktigt satt mig in i hur play-versionerna av EWQL Orchestra Platinum funkar. Det känns lite magstarkt att investera i nytt nu. Och om jag väntar ett år, då är det säkert någonting annat och bättre och billigare ute på marknaden... Henrik

Jag tror iofs inte att notläsning är ett måste. Men det är klart enklare att förstå koncepten för orkestrering när man kan läsa partitur. Men det räcker egentligen med att kunna se vilket instrument som gör vad, i kombination med vilket annat instrument och hur mycket kraft man får från de olika instrumentgrupperna. Zimmer är inte dålig, det tycker jag absolut inte, men hans styrka är inte orkestrering. Jag tycker att han är absolut bäst på att skapa catchy teman som passar bra för film, och på att ladda en stämning. //Henrik

Min uppfattning kanske inte är att just Hans Zimmer är en stjärna på orkestrering. I motsats till ovanstående tycker jag inte att han är i närheten av Ravel eller Rimsky-Korsakow. För en lektion i hur orkestrering går till för film skulle jag hellre titta på Dario Marianelli (V-for Vendetta och Atonement) eller Harry Gregson-Williams. Även Howard Shore är en mästare i klassen. Däremot så hör man väldigt mycket Wagner i Zimmers musik (liksom i filmmusik i allmänhet). Jag skulle kasta mig in i t ex Cubase, med East Wests programvara (för nybörjaren räcker Orchestra Gold långt) och parallellt med detta gå igenom klassiska partitur. Mest får man nog ut av de senromantiska, men även Beethoven, Brahms och Mahler bör kunna vara givande. Och så Schönbergs harmonilära på det hela så är man hemma! Jag tror att man kommer ganska långt med lite begåvning, intresse och självstudier. //Henrik

Nu har det gått ett år, och jag ska försöka komma ihåg nästa år också även om jag nog tror att spotify är ännu större då, än nu.

Jag håller med om att mycket av Hans Zimmers produktion låter likartat, det är ju liksom poängen och det är därför han får de jobb han får. Men jag tycker kanske inte att det handlar så mycket om rena melodier, som ackordprogression eller kompositions-grepp. Detsamma gäller f ö Harry Gregson-Williams, kanske t o m i ännu högre grad. Tack för intervju-länken!

På det klassiska fältet finns ju klassiker som Orchestration av Walter Piston, samt samma titel men Rimsky Korsakow (ganska präglad av hans stil), och inom harmonilära tror jag nog att Arnold Schönbergs harmonilära är oöverträffad. //Henrik