Jaha, nähä, nu får ni sluta prata politik ett tag och kolla in denna texten. Jobbat om min idiot-text till något som jag tycker funkar som någon slags berättelse. Eller?
Du kunde ringa mig mitt i natten
En trött gäspning sa mhm, jaha
Du kunde lika gärna pratat med
spegelbilden, väggen, katten
Men av nån anledning blev det jag
Du kunde fortsätta i flera timmar
Utan jag märkte av nån desperation
Hur kan man missa nåt så uppenbart,
det kan man verkligen undra
Jag var nog aldrig någon sån person
Jag är en idiot
Men du, vem är nånting annat här?
Och du vet, dom finns kvar
Alla värdelösa livsråd
Men jag var aldrig din psykolog,
Så sluta gråta för mig
Det enda du hörde
Var ekot inom dig
Som om du var lika tom som jag är
Hittar tillbaks i sociala medier
du verkar lika vilsen nu som då
Ditt mörka inlägg, några svartvita bilder,
och ett blodigt finger
En liten dramaqueen har det svårt
Men om det är så som du skriver
Att allting är en ljus fasad
Att inget runt dig verkar ha någon mening,
det finns ingen glädje längre
Finns det nån lämplig kommentar
Från en sån som jag?
För jag är en idiot
Och du behöver nånting annat här
Och du vet vad jag har
Bara värdelösa livsråd
Men jag var aldrig din psykolog,
Så sluta gråta för mig
Det enda du hörde
Var ekot inom dig
Som om du var lika tom som jag är
Men ingen är tom som jag
Som kanske också trillat av det
berömda tåget,
När ingen såg det, som förstår det
Men du är inte min psykolog,
så jag slutar att gråta för dig
Det enda du hörde
Var ekot inom mig
För ingen är lika tom som jag är nu