Jump to content
Annons

Pär Nord

Medlem
  • Antal inlägg

    142
  • Gick med

  • Senast inloggad

  • Dagar jag vunnit

    2

Inlägg av Pär Nord

  1.  

     

    DÄ LÅTER FÖR BRA!

    Å så tar de en jävla tid innan en medioker låt blir klar för att man vet för mycket - MEN INTE TILLRÄCKLIGT. Mitt enda mål med att göra musik är att göra nån (en räcker) så förbannad att de måste twittra, i-gramma, fejsböka, tok-tikka och snacka med sin mamma om hur jävla dålig musik det görs nuförtiden på det att alla till slut lyssnar på den jävla skitlåten tills nån upptäcker att det är "Die Fahne Hoch" fast med engelsk text och jag har inte ens börjat spela in den.

  2. Man tackar! Och jo, en (loopad) banjo har åkt in och ut några gånger. Tänkte fråga svärsonens far, en professionell banjoist, men han bet precis i gräset. Sorgligt. En vederstygglig sexsträngad banjo hänger på väggen som dekoration men använder jag den blir jag cancellerad av "BAANJO Banjo" (Banjo Alliance Against  New Jokes On the Banjo) och måste be om ursäkt till både Steve Martin och Bela Fleck. På Twitter! Annars bliir ett "banjofilter" installerat på min YouTube-kanal. Huga...

  3. Här ligger jag mer än en månad efter men jag blev inspirerad att röra om lite jag med

    Ett citat från Jacob Collier kanske kan hjälpa till att öka förvirringen: 
    "It's not a wrong note, you just lack confidence". 

    Om inte det hjälper så har jag sammanställt min syn på vad en "grundton" är och hur man eventuellt hittar den.
    Skämt (?) åsido så har vi ju detta med "modes" - "modala tonarter", där
    det kan vara knepigt att säkert säga vad som är grundtonen. Ta "Sweet Home Alabama" t.ex. (jag läggr inte ut texten mer om den)

    Ta jag durackorden C - F - G - C och lägger tyngden på C så är jag i C jonisk med C som grundton
    med ordningen  G - F - C - G  och tyngden lagd på G så är jag i G mixolydisk med G som grundton. 
    Jag kan lägga tyngden på F och pendla mellan F och G (G7)och vara i F lydisk med F som grundton
    eller pendla mellan F C7 (CEGBb) vara i F jonisk (eller - F Cmaj7 - som Satie och vara kvar i det lydiska.) 

    Samma toner (CDEFGAB) samma ackord (CFG) men olika tyngdpunkter
    Jag spelade in "Thor Modéens Tre Modes" och försökte ligga tungt på de olika grundtonerna. Alltså fyra delar med samma ackord men olika "grund". Det var svårt, "modes" är instabila och löser gärna upp sig till grundtonarten om man slarvar. 
    Vilket jag alltid gör.  På YouTube finns en skärminspelning från Garageband med "förklaring" 

     

    • Gilla 1
    • Tack! 1
  4. Sketabra ju. Du hittar alltid oanade ställen att putta in ackordsföljder på. Sånt gillar jag, när nåt som är vanligt dyker upp i ett sammanhang där det blir ovanligt. Hade jag varit trummis eller bassist hade jag kanske muttrat "Hur många gitarrspår tänker han lägga egentligen? Gitarrister asså!" Men det kan aldrig bli för många gitarrer tycker jag som f.d. luftgitarrist. Har hört i lurar där det lät väldigt nära och i skräphögtalare där basen försvann så om produktionen har jag inget att komma med. Rock on!

    • Tack! 1
  5. Tack för de trevliga (å insiktsfulla) kommentarerna. En av mina favoriter är Hank Williams som knappt hann uppleva vinylskivan innan han somnade in för gott i ett baksäte nånstans. 78-varvaren klarade väl tre minuter så det satte P för utsvävande påhitt (Dylans "Visions of Johanna" hade krävt fyra sidor) något jag inte tror HW nånsin reflekterade över ändå. Intro vers refräng vers refräng etc å pengarna hämtas i kassan på vägen ut. Lyssnade häromdagen på en bekant på YouTube som hade en så lång å tjatig låt att jag gav upp innan slutet. Den var isv 2 minuter å 21 sekunder. 1 minut å 21 sekunder var redan det för mycket. För mig alltså...      Här en lagom lång låt SOM JAG REDAN DELAT UPPTÄCKTE DEN VAKNA HJÄRNHALVAN

     

     

     

  6. Hej Bream. Ibland får jag för mig att en låt är för kort (galenskap jag vet) å istf att vara kreativ så klipper jag ut nån tidigare del å tänker mig nån "grej" innan som inte gör det uppenbart. Den där "grejen" blir bättre om jag har en idé klar men ibland så...asså låten var väl typ 2.31 i original. Nu sitter jag å remixar (dvs tittar på YouTube) efter en lista å flyttade upp WTGC. Bara synkade sång å klippte bort å . . .

  7. Rubriken är hämtad från nedanstående, den stämmer väl lika bra som nån av mina gitarrer (=så där) för vem vet vilken musik som är så att säga överflödig eller onödig och saknar förmågan att väcka något gensvar hos den som lyssnar på den. Den som tänker ägna sit liv åt att katalogisera musiken som är "alldeles för mycket" har inte den evighet som krävs för att fullfölja en sån uppgift. Själv köpte jag min senaste nyutkomna musik 1976 (Joni Mitchells "Hejira") och tyckte att den var syntesen av all musik som jag tyckte om (pop, jazz, folk, rock) men ingen dittills vågat sig på. Nåt sånt ville jag också göra. Istället har jag gjort sån där "alldeles för mycket musik". Här är några smakprov. Synpunkter på "produktion" och instrumenthantering kan inte bli nåt annat än att båda suger. Hantverket som intresserar mig ligger inte inom de områdena. Jag har ingen fallenhet för dem (läs "han är lat") om någon i övrigt så ägnar jag den åt harmonier, men framför allt texten. Inte för att jag har något att säga som inte redan sagts bättre av någon annan men "den som rosslar med sin egen strupe istället för att imitera en näktergals skönsång är åtminstone ärlig " (fritt efter Dostojevski.) Om någon är intresserad av samarbete, tjöt om musik eller tror sig ha kreativa förslag så hör av dig.  Eller inte. Jag har onödigt mycket låtar och låtidéer och delar gärna med mig. Den som kan räkna inser att jag lagt det mesta av mitt liv bakom mig (självklart! det har alla gjort!) vilket betyder att jag är yngre än Lemmy (han kan inte dö) men äldre än Bruce Willis. Och kom ihåg vad Lemmy sa/säger: "If you think you are to old for rock'n'roll, you are"

     

  8. Hej Slejnard. Mera basregister i dropboxkvinnan vilket gynnar trummorna men det tar bort lite av "ljuset" som finns i YT-versionen. Det där tycker jag är svårt, att få tryck i lo-end utan att rubba ett klart mellanregister. Har du nåt tips så berätta. Båda versionerna är bra och är det inte en smaksak? Vissa av oss (jag t.ex.) är förtjusta i elgitarrer som går i bredd på trottoaren så alla andra får kliva åt sidan. Jag har "mastrat" en CD åt en vän som är gammal proffstrummis - en livekonsert där han spelar trummor - fick han bestämma allt skulle skulle det bli en drum'n'bass-version. Jag ska lyssna i monitorer när grannarna sovit färdigt. Lurar är förrädiska.

  9.  

    Om det harmonierar enligt västerländsk harmonilära tycker jag inte är så viktigt Nenne (och Slejnard) . Frågan är väl vilken resa du är ute på. Vill du göra rock/pop som låter "som rock/pop ska låta" eller vill du göra musik  som oroar?

    Min första tanke var "Så här brukar man inte göra" inget mer. Mycket blues och rock svävar mellan dur och moll vilket många uppskattar, det är spännande, lite farligt. Att använda grundtonens durtreklanger men sjunga i mollskalan är nåt nytt. Den vanliga lösningen i rock är ju tvåklanger - powerackord - och pentatonisk skala. Då har man en botten i en grundton men inga ackord som bestämmer om det är dur eller moll. Tänk Nirvana. Cobain använde powerackord som gjorde det möjligt för honom att lämna "harmonikens lagar".

    Rock on och läs musikteori!

×
×
  • Skapa ny...