Tog första tåget hem från STHLM. Gick vid 04:00 så jag sov en timme eller så hos en polare. Var intressant att åka med SJ-tågen den tidpunkten då det var så många uteliggare som åkte tåg bara för att kunna sova och hålla sig varma. Eftersom jag hostade och höll på så kom många fram till mig och frågade hur jag mådde. De erbjöd mig både att äta och att dricka då jag tydligen såg skröplig ut till och med i deras mått. Ångrar nästan att jag talade om för dem att jag inte är bostadslös och tackade nej till det de erbjöd, för när jag gjorde det så föll jag litet ur en gemenskap som verkade vara trevlig trotts omständigheterna deras brödraskap baserades på. Men nu ska jag försöka att faktiskt prata lite med de uteliggare jag möter. Förstår hur skönt det är att bara få några vänliga ord och lite medmänsklighet, om så för bara några sekunder eller någon minut.
Intressant att de mest utsatta människorna jag mötte under dem resan var de mest sympatiska och givmilda jag mött med.