Jag kan INGET om ackustik eller vågformer så jag skulle vilja skriva följande med minsta teckensnitt 🙁 för jag är inne på okänd mark : Gulp!
Om man struntar i att tänka i termer av fasvändningen och istället tänker i termer av amplitud och tidsförskjutning (möjligen är det det ni redan gjort, men jag provar i alla fall).
Om man förskjuter olika frekvenser i tid så att den högsta amplituden för varje frekvens inte sammanfaller. Om man t.ex skulle översätta det i mixning så förskjuts hihatens första transient något i förhållande till virvelns så att inte max nås samtidigt utan kommer "bredvid varandra".
Om man kunde plocka isär frekvenserna i ett ljud, analysera var de har sin högsta amplitud, förskjuta dessa så att t.ex. den starkaste frekvensens amplitud-topp kommer först, den näst starkaste förskjuts 3 tidsenheter, den tredje starkaste förskjuts 2 tidsenheter och den 4:e 1 tidsenhet...bara som ett exempel.
Om tidsförskutningarna är tillräckligt korta skulle väl inte örat uppfatta dessa?
Skulle man då inte få ner totalamplituden på de känsliga ställena typ på taktslagen?
Men det här har ni antagligen redan undersökt fast jag inte förstått det, och jag är helt säkert ute och cyklar....så gå genast till nästa inlägg!