Claes Holmerup

...eller så menar man PQ-kodningen - men den görs som regel vid masteringen, så jag tror inte att det finns någon anledning att prata om CD-mastering som ett separat begrepp.

Det underlättar om du har en enkel klaviatur, men det finns annars lösningar där du klickar på ett tangentbord i mjukvarusynten. Det blir ganska jobbigt, eftersom du får ta en ton i taget då... I vissa mjukvarusyntar finns ett sådant virtuellt keyboard inbyggt, men annars har jag för mig att det finns som plugin också.

Exempel på smör-och-bröd-VSTi som ger dig en mängd ljud av alla möjliga slag, är SampleTank och Hypersonic. Behöver man andra, mer specialicerade ljud, så finns det en uppsjö av VSTi att välja bland - men om man inte har något alls från början, tror jag att någon av dessa kan vara en bra grund att stå på...

Det finns lite exempel på lyckade ihopplockade maskiner i mitt recensionsforum... 😆

En sak som jag tror att många är intresserade av, är hur man använder absorbenter och difussorer på rätt sätt. Det hjälper ju inte så mycket som man kanske hoppas om man bara klistrar upp sådana på måfå utan att veta vad man pysslar med. 😉

Någon form av sammanfattande test av närfältsmonitorer i både billigare och dyrare prisklasser kunde också vara trevligt.

Något liknande test av ett antal olika hörlurar i olika prislägen, kunde också vara intressant.

Många tror att Mastering är att maximera den subjektiva volymen, så att allt låter så kraftigt som möjligt... Så enkelt är det inte!

Mastering handlar om att hitta en lagom balans av kompression, eq och vad man nu kan hitta på i slutfasen, som passar till låten. Det handlar också om att få ett någorlunda enhetligt sound på en hel skiva och att lägga låtarna i en väl avvägd ordning. Det är något som är väldigt komplext och tar tid att lära sig att göra bra.

Alla kan köra sin slutmix genom en maximizer-plugg - men det är långt ifrån alla som behärskar konsten att lägga lagom mycket av effekten... 😉

Det tveklöst enklaste och mest välljudande är ju att göra en egen coverversion genom att ta ut musiken och sedan spela det hela på sitt eget sätt. Inte nog med att ljudet blir mycket bättre - det är dessutom trevligare att lyssna på om det inte är plankat rakt av, utan är gjort med någon annans känsla än originalartistens...

T o m den inbyggda synten i ett gammalt 8-bitars SoundBlaster-kort kommer nog att låta bättre än om man fasar ut kanalerna mot varandra och använder resultatet till en egen inspelning... 😉

När det gäller hårddiskar, är jag helt insnöad på Seagate Barracuda 7200.7. De är både tysta och tillförlitliga.

VSTi:

SampleTank 2XL

LM4 Mk2

Virtual Guitarist

Groove Agent

Hypersonic

Tassman3 (ganska sällan)

Plex (ganska sällan)

Ett par till är under utprovning och kanske läggs till efter hand...

Effekter:

T-Racks

PSP Mixpack

Amplitube

Voice Machine

Melodyne (ganska sällan)

Vissa medföljande i SX, men de räknas väl inte... 😉

En sak att fundera på om du har planer på att byta, är varför du byter.

Du har ju ordentligt med ingångar på ditt ljudkort - räcker det inte med dem, eller har du behov av annan extern utrustning som måste kopplas i mixern?

Spelar du in alla ljudkällorna samtidigt, så kanske du måste ha en extern mixer - men om du bara spelar in en källa i taget, så verkar det ganska onödigt...

Om du vill få högre ljudkvalitet genom ditt byte, så kanske du skulle överväga att inte gå in via mixern - utan i stället bara använda mixern för monitorlyssning på ett enkelt sätt (kräver förstås att du kan få låg latency på lyssningen för att det ska gå att jobba så...) och kanske skaffa en extern micpreamp för de tillfällen när du spelar in med mic. Ljudkortet verkar ha 12V fantommatning, men det normala är 48V, så risken finns troligen att vissa micar inte fungerar optimalt om du kopplar dem direkt till ljudkortets micingångar, så jag skulle föredra en extern preamp.

Om du går in direkt genom ljudkortet, så gör du all mixning i sequencerprogrammet (Cubase?), i stället för i mixern - där det är risk att du adderar mer brus än nödvändigt...

Jag hade tidigare Telias ADSL500 och funderade, efter rekommendation från flera andra, att byta till Bostream's 2.5Mb ADSL.

Valet föll så småningom på Telias 8Mb ADSL, som kostade precis samma som Bostream, men med högre kapacitet. 8Mb utan dyr fiberkabelinstallation känns helt ok. Det enda som hade varit ännu roligare, hade varit om upstream var högre än 800kb...

Aaaaaaaaand here is the plug: 😉

http://pw1.netcom.com/~jhewes/StereoPan.html

Större delen av detta svar har jag kopierat från ett eget inlägg på VST-Forum, men jag ska inte vara så elak, att jag bara skriver in en länk dit här... 😄

Om du har två hårddiskar, så skulle jag föreslå att du använder en till systemet och den andra enbart till audioinspelning.

Om det skulle vara absolut nödvändigt för dina behov, så ska det gå att göra en dual boot på något sätt genom att göra en ny installation bredvid den gamla - men det vet jag inte hur det går till, så någon som vet mer får gärna fylla i...

XP är det tveklöst bästa operativsystemet för musiker hittills - och egentligen behövs det minimalt med "tweaks" för att få det att fungera klockrent. Det är bara om du behöver dra ut extrem prestanda ur din maskin som du behöver fundera på att göra vissa "tweaks". Vissa av dem ställer till otrevliga saker med systemet, så att Cubase visserligen kanske vinner lite grand - men samtidigt blir systemet segare till allt annat. Jag skulle föreslå att du testar med dessa två grundläggande inställningar först och ser om det räcker för dina behov:

Högerklick på "Den här datorn"

Välj fliken "Avancerat"

Klicka på "Inställningar" under "Prestanda"

Markera med en punkt framför "Justera för bästa prestanda"

Välj fliken "Avancerat"

Under "Schemaläggning av processor", väljer du "Bakgrundstjänster"

OK OK

Klart!

Behöver du ännu bättre prestanda, så kan du börja testa en del av tipsen på http://www.musicxp.net/ eller http://www.blackviper.com/ och se vilka som ger någon nämnvärd skillnad, samtidigt som de inte förstör för de normala funktionerna. Testa en sak i taget...

Ok, jag skulle vilja ha en enkel bra förklaring på detta:

Vad är den praktiska skillnaden på Aktiva gentemot Passiva monitorer?

(Ursäkta min okunskap 😄 )

Passiva monitorer är delade med ett passivt delningsfilter och drivs av ett externt slutsteg.

Aktiva kan delas upp i två varianter, som tyvärr har fått samma namn i Sverige;

"Powered", som är samma sak som passiva, men med ett inbyggt slutsteg i högtalarlådan.

"Active", som är delade med ett elektroniskt delningsfilter och har ett slutsteg till varje register, dvs ett slutsteg för bas, ett för mid och ett för diskant om det är en trevägsdelning.

Vilket som är bäst kan man diskutera till leda och "de lärde" är inte heller överens, så man får lita på sin instinkt ibland... 😮

Jag kan tillfoga debatten lite mer bränsle också... 😎

Tidigare körde jag med ett par Alesis Monitor One. Eftersom jag använde dem under flera år, så kunde jag till slut få till mycket bra mixar med dem, som lät bra i alla möjliga anläggningar också.

När jag sedan skaffade mina ADAM P-11A, så var det ungefär som att ta bort en filt som hade legat över monitorerna - och plötsligt hörde jag hur mycket fel det fanns i alla gamla mixar. Jag kunde dessutom börja göra välljudande mixar direkt - utan någon inkörningsperiod. I mina inspelningstester av diverse mikrofoner, hade jag svårt att höra skillnad mellan en del micar när jag hade mina gamla monitorer - men skillnaderna skar igenom som en varm kniv i smör när jag lyssnade med mina ADAM. Det är ju en rejäl prisskillnad och säkert orimligt dyrt för många med sådana monitorer - men jag vill ändå nämna att det faktiskt kan vara lönt att betala lite mer - framför allt när det gäller lyssningen. Det finns väldigt många monitorer som påstås vara "raka" och "ärliga" - men efter att jag har lyssnat på ett antal olika, så har jag svårt att tänka mig några ärligare och mer naturtrogna monitorer än ADAM S3A (som tyvärr kostar lite för mycket för min plånbok...). Det finns tyvärr vissa andra, välkända märken som enligt min mening är hypade och inte förtjänar sitt höga pris...

När det gäller NS-10 i egenskap av "studiostandard", så finns de mycket riktigt i väldigt många studios - men den främsta orsaken till det är att Yamaha delade ut ca 1000st (eller om det var 1000 par) sådana gratis till olika studios i reklamsyfte. I filmindustrin kallas det "product placement"... De används sällan till själva mixningsjobbet - men de används ofta som referenslyssning, eftersom de låter kasst ända tills mixen är helt perfekt.

När det gäller HiFi resp studiomonitorer, så tillverkar vissa av monitortillverkarna även HiFi-högtalare, men då rör det sig inte om HiFi i vanlig bemärkelse - utan snarare Hi-End. HiFi är ett utslitet begrepp och innefattar enligt de flestas ordförråd en inbyggd hängmatta som gör att ljudet blir behagligt att lyssna på för gemene man - men som också försvårar mixning eftersom man behöver bra upplösning i just mellanregistret (där det ju finns många saker som slåss om utrymmet...) - men om man är tillräckligt envis, så kan man säkert lära sig mixa med ett par sådana också... 🙂

En "normal" HiFi-anläggning är en billig sak som kommer från Siba eller Elgiganten - och inte de välljudande (läs: dyra...) anläggningar som går långt utanför HiFi-specifikationerna och som man lika gärna hade kunnat använda i en studio...

En sak som många kanske inte tänker på, är att en högtalare är i princip rundstrålande - och därför bör man sätta upp någon form av absorbent på väggen bakom högtalaren för att undvika reflexer därifrån.

Ta en spegel och sitt på platsen där du mixar. Flytta runt spegeln längs väggar och tak runt om i rummet. På alla ställen där du ser högtalarna i spegeln bör du sätta absorbenter. Spegeln behöver du förstås hjälp med - men i värsta fall får du försöka föreställa dig hur det skulle ha reflekterats... 🙂

Det är svårt att säga...

Jag har inte haft några stabilitetsproblem med någon version. Jag har inte hunnit börja köra något med SX2 ännu, men det ligger på hyllan, så snart ska det få en chans... SX2 är ganska nysläppt, så man kanske kan förvänta sig att det finns vissa buggar i det - men i förlängningen blir det bäst, eftersom det till skillnad från tidigare versioner, även stödjer Hyperthreading - som man tråkigt nog behöver disabla för att det ska bli stabilt i de tidigare...

Äggkartonger är bland det sämsta man kan använda. Det fungerar halvbra som diffusorer, men de absorberar väldigt lite och väldigt ojämnt, så de orsakar det där typiska replokals-soundet som ingen vill ha... 🙂

En hel del information om var du monterar dämpmaterial etc hittar du t ex här: http://www.auralex.com .

Beroende på rummet, behöver du kanske blanda absorbenter och diffusorer - och det är inte alltid så lätt att avgöra hur man ska göra.

Billigt och bra. Det gamla vanliga dilemmat... 🙂

En modell är att hänga upp kraftiga draperier längs väggarna. Är de för tunna, så absorberar de inte särskilt mycket.

Det bästa är riktiga akustikplattor, men de är tyvärr ganska dyra.

Hej!

Jag har hållit på med musik sedan jag var en tvärhand hög ungefär...

Basen blev tidigt mitt huvudinstrument och favoritbasen är min svarta Rickenbacker 4001.

Jag har spelat med olika band i många år - och även hunnit med att mixa en hel del, både i live- och studiosituationer - men i dag har jag inget band, utan jobbar själv i min studio när andan faller på. Det underlättar att min fästmö sjunger (hon har bl a varit korist på Malmö Stadsteater), så att hon förstår varför jag vill lägga mycket tid där...

Jag har under mer än 10 år jobbat med reparationer av datorer - i början på komponentnivå, under C-64, Amiga och Atari-eran - men när det blev PC, så blev reparationerna för tråkiga efter några år, så då bytte jag bransch. I dag jobbar jag med reparationer och installationer av industriella streckkodsscanners ( http://www.datalogic.se ) - och på min fritid (förutom att jag gör musik förstås...) driver jag en liten firma där jag säljer mestadels musikalisk hård- och mjukvara; http://www.holmerup.org .

Tack vare goda kontakter med några av distributörerna i landet, har jag haft möjlighet att testa olika mikrofoner (fortsätter med fler efter hand, i maklig takt) - något som jag hoppas kan ge lite vägledning när man funderar på nya inköp. Dessa testinspelningar finns på http://testing.holmerup.biz/mic_pretest .

Jag har även ett (ännu så länge) litet forum för recensioner, som finns här: http://www.holmerup.com/recensioner . Välkommen dit om du känner för att skriva recensioner om någon musikrelaterad produkt.

Cubase har jag kört sedan version 1.0 på Atari - och före det var det Pro24 - också på Atari. Under några år körde jag Atari Falcon med hårddiskinspelning i Cubase Audio - något som var före sin tid och bra mycket stabilare än både Mac och PC på den tiden. I dag är det Cubase SX2 på PC som gäller och det fungerar bättre än någonsin tidigare.

Ni har fel. Balanserade kablar ska helst vara tvinnade, medans stereo helst ska vara inbördes skärmade.

Du menar nog att ledarna ska vara separat skärmade i en stereokabel...

Balanserade kablar har en gemensam skärm och är tvinnade.

Jag hittade hit via ett inlägg på http://vstforum.clubcubase.net - där jag har varit med i flera år...

Förhoppningsvis kan också detta nya forum bli en trevlig tummelplats för musikanter av alla de slag. 🙂