Jag kan inte riktigt varken hålla med eller säga emot så länge jag inte har provat på det känner jag. Det känns som en grej man ska ha gjort, för sakens skull om inte annat. Jag tänker inte lura mig själv att det finns någon bakomliggande anledning bortom det.
MEN det hela bygger ju på att jag lär känna nån som håller på med sånt, annars kommer det ju aldrig hända. Jag kan knappast dra till plattan eller vart fan man får tag på syra och sen bara sitta en lördag på mitt rum och trippa, det vore ju höjden av vanskligt och patetiskt.
Innan dess tror jag att jag ska fokusera på att gå upp i tid till skolan, ta reda på åtminstone vad den lagom intressanta tjejen jag satt bredvid idag heter, ta körkort och fira midsommar.