Han menade att det är en omöjlighet att finna intentionen hos författaren utan att själv förena sina åsikter och värderingar med densammes. Där de klassiska hermeneutikerna hävdade att man skulle gripa sig an en text genom att kliva ur sin egen förståelsehorisont (med förståelsehorisont menas summan av en persons undermedvetna värderingar, den grund som alla uttryckliga åsikter vilar på), menade Gadamer att det är ett omöjligt företag. Man kan inte frikoppla sig från sin förståelsehorisont, utan befinner sig alltid inom den. Alla ens tankar utgår från denna grund. Därför måste den grunden förändras och bli identisk med den varpå den tolkade texten är byggd, vilket i praktiken innebär att man när man söker förstå en text kommer att bli enig med vad den uttrycker, om man når verklig förståelse.
Sluta, jag anmäler er för OT.