Dingbats

Jag har verkligen inga människor här som jag har någon som helst anledning att stanna kvar i Stockholm för. Alla mina tidigare vänner och halvvänner känns passé. Tex en Rhubarbåterförening skulle kännas som att börja gymnasiet igen. Avklarat nu. Jag kan flytta vart som helst på hela jorden.

Kan ni inte berätta någon mysig anekdot från när någon tjej tyckt att ni var charmig eller söt eller attraktiv på något sätt och visat sig intresserad.

Ibland när man känner sig lite nere kan man ju glädja sig åt att man iaf inte ligger på badrumsgolvet och skakar för att man försöker ta sig ur ett mångårigt heroinmissbruk.

Jaha, du menade så! Ja, på full-med-tjejer-fronten har jag väldigt lite erfarenhet. Var inte ens i närheten av att limma på några äckliga 92:or på den festen.

Om du menar "påverkad" som sagt så är det väl många gånger. Oftast ihop med föräldrar och släkt... men inte liksom packad då direkt. Mer typ två glas vin. Sådär riktigt full är väl bara på den festen vad jag kommer ihåg... jo.

Haha. Nej, tänkte mer knark. EDIT: Haha, ja eller hur, "vadå, visste du inte att hon är min halvsyster?"

Det här låter lite olagligt.

Inte behövts för att få ligga? Kanske inte i ditt fall, men jag tror det är närmast nödvändigt i längden om man ska lyckas upprätthålla någon form av regelbundet kärleksliv utan konstant ångest för hur det ska gå.

Ja. Hoppas iBella är på att träffa mig lite då och introducera mig till lite saker.

Ja. Usch, jag känner mig verkligen inte mogen att ha sympatiska tjejkompisar utan sexuella undertoner. Jag är alldeles för desperat för att klara av det. Jag ser inte hur det ska lösa sig inom ett halvår, men det kanske det gör. Men du har rätt.

Fast jag är för dålig på att visa intresse på det planet. Även om tjejer säkert blir charmade så tror de inte att jag är intresserad alls, de kanske tror jag är upptagen, om jag inte lyckas agera mer, ja, sexuellt eller vad man ska säga. En sak jag tänker på är en tjej som jag gjorde ett grupparbete med (+ två andra) i slutet av vårterminen nu. Jag tyckte mig se vid ett par tillfällen i hennes blick att hon var lite attraherad av mig. Vid några såna där tillfällen där jag fick in sånt där flyt och drog en serie jävligt kul skämt som jag fortfarande minns och kan skratta åt. Då tittade hon på mig med någonting i blicken. Men sen var hon själv ännu blygare och mesigare än jag, så det var ju ingen bra nybörjartjej. Men vid ett tillfälle där så var jag på vippen att ta bort ett hårstrå från hennes tröja när hon satt på andra sidan bordet och tittade in i datorskärmen. Hade jag gjort det kanske saker och ting vore helt annorlunda nu.

På vilket sätt skit i? Jag menar inte att jag ska knivhugga hennes pojkvän för att få första tjing på henne när sorgeperioden är över, jag menar bara att det är någon jag känner där nere. Så jag inte är HELT ensam iaf. Hon har redan agerat språngbräda en hel del. Den där panikångestperioden jag hade veckan efter jag kom hem från Habo var väldigt karaktärsdanande.

Ja, fast det är ju ofta inte utseende och intelligens som är de mest avgörande faktorerna. Snarare social kompetens och utstrålning och sånt där som jag försummat till förmån för att bli bra på Oxie.

Ja, gå ut är för det första rätt trist och för det andra hör jag aldrig vad någon säger så jag sitter bara och ler och låtsas förstå när någon tilltalar mig. Så fegt och dåligt av mig att inte dra ner dit direkt och hoppa på ett program, istället för att hoppa in mitt i som någon David Brent som ska försöka hitta sin plats i det men bara känns patetisk. I värsta fall. Hade vart lättare att vara med från början och lära känna folk automatiskt typ. Jag har ju iBella iaf som kommer plugga där... med sin pojkvän säkert.

Studentskivor brukar de kallas på gymnasiet väl. Det kanske löser sig då. Gör det inte det så tji fick jag. Då kan det ju bli en kul anekdot att dra sen. "Haha, minns när jag var 21 och flyttade till Lund, men allt sket sig fullständigt och jag höll på att ta livet av mig någon gång runt påsk måste det ha varit. Good times."

Skräms inte. Och när man börjar plugga på våren så är det typ inga introduktionsfester heller, särskilt inte som jag hoppar in mitt i ett program, alltså mer eller mindre på lösa kurser. MEN det kan ju inte gå sämre än det gör här.

Det lär vara så. Kan inte bärga mig. Jo, det kan jag förresten. Jag är alldeles för balanserad för mitt eget bästa.

Nej, men det är på universitetet man träffar tjejerna som man sedan knullar, och eftersom jag inte ens har nått så långt så kan ju resten kvitta.

Håller alla tummar jag kommer över. Varje gång jag eller någon annan nämner Lund blir jag lite lite rädd att det ska sluta som Paris i Revolutionary road, för att dra en skitnödig referens.

Alltså det är ju cp att det ska göra det. Isåfall borde det ju vara skillnad mellan Stockholm och Uppsala oavsett om man bor hemma eller inte i Stockholm. För så länge man håller sig på universitetet är det ju ingen som vet var man bor.

Alltså! Du har verkligen frånsagt dig all rätt att brudklaga!

Nu är det snart fler som gillar iBellas relationsstatus än vad jag har vänner.

När man stoppar in ett usb-minne i våran tv så står det i en meny hur mycket utrymme som är kvar. Om man väljer svenska som språk står det tex. "8 GB gratis".

käka lite pusseh

Bra idé! Det är ju attraktivt. Ska jag börja skjuta horse också?