Okej, då blev det lite fel i tolkningen. Men jag tycker hela idén om att språklig liberalism skulle vara nånting som man aktivt måste arbeta med för att språket inte ska stagnera är bakvänd. "Liberalism", alltså att man inte envist tjafsar om att "det heter si och så", är ju bara avsaknaden av språklig konservatism. Om ingen sätter igång med "språkvård" behöver ingen heller vara liberal; det är bara att prata på bäst man vill.
Ja, absolut, jag håller med dig. Jag menade bara att visst finns det en poäng med normer, för det gör det ju, precis som debatt hävdade. Men det är ju absolut ingenting som språket står och faller med, och i små samhällen (vilket är den större delen av det mänskliga språkets historia) så behövs det knappast alls.