mixopenta

Ja alltså rent akustiskt fungerar det väl så. Att ljudvågor som är mindre, alltså dom högfrekventa rör sig rakt framåt, och de mörka rör sig lite överallt.

Men proximitetseffekten då? OM man har micken nära, rakt framifrån uppstår ju proximitetseffekten, säger folk (min lärare bla). Och dom två teorierna säger ju liksom emot varandra.

Dom säger inte emot varandra, för det handlar om två olika fenomen som till och med kan samverka, och vara ytterst kraftfulla verktyg i ljudteknikerns arsenal. Egentligen är det bara så att du får mindre diskant ju längre bort från mitten du kommer i sidled, man får inte mer bas. För att fånga diskanten skall därför miken placeras i dess väg=mitten. Totalt sett är frekvensinnehållet konstant, men man kan välja att plocka upp mer eller mindre av dess olika delar genom att utnyttja ljudvågornas spridningsförmåga. Detta gäller inte bara högtalare, så här fungerar instrument också.

Med proximity effekt eller "närhetseffekt" förstärks basinnehållet ju närmare ljudkällan miken befinner sig, det spelar ingen roll om miken är riktad mot mitten eller mot sidan. Om miken är nära mitten av högtalaren som i detta exempel får man en förstärkning av bas + den delen av diskant som ingår i det totala frekvensutbudet från ljudkällan. Om miken är placerad mot sidan, alltså bort från diskantstrålningen, får man följdaktligen mer bas men ingen eller lite diskant.

Vad det handlar om är väl rumsdimensioner egentligen; Den ena effekten är ett resultat av horisontell och/eller vertikal placering, den andra ett resultat av placering i djupled - i förhållande till ljudkällan då...

Detta är heller inga "teorier", det är vetenskapligt belagda fakta, och i allra högsta grad praktiskt tillämpbart 😮

/Ulf

Om fans och bokningar vunnits via fildelning.

Så tolkade jag ditt inlägg och det är en mycket vanlig vinkel i debatten, att fildelning på något sätt av sig själv sprider musik till nya lyssnare och sätter igång karriärer.

Aha, det är precis den vinklingen, tillsammans med argumentet att musiker framledes får foga sig i att tillskansa sig ekonomi genom liveframträdanden, jag inte tycker håller.

Om mitt framtidsscenario på något vis tolkades som om att fri fildelning i den bemärkelsen är av godo, vill jag påpeka att detta inte alls var syftet. Vad jag ville belysa var att det inte är så enkelt som många tror att, i nu den mån en hype kan spridas via fildelning, ge sig ut på vägarna och rida på en sådan våg.

Det är betydligt större krafter som skall till för att sätta fart på en karriär, och det är väl det jag menar med att grabbarna i Band X får fortsätta skura toaletter och pyssla med musik som hobby, trots fildelningens påstådda fördelar beträffande marknadsföring.

Jag vill poängtera att jag inte tar ställning i frågan om den fria fildelningens existensberättigande, eftersom jag inte har koll på dess utbredning, det är vissa argument både för och emot, som florerar debatten som intresserar mig.

/Ulf

För det första tror jag inte att band hajpas och slår igenom på det viset, men om så ändå vore fallet och det fanns en tillräckligt stor fanbase för att det skulle börja pratas internationella bokningar - då måste ju detta vara det tyngsta av argument för fri fildelning?

Kanske var det därför jag skrev "fantastiskt nog..."

På vilket sätt menar du att en tillräckligt stor fanbase och prat om internationella bokningar skulle vara det tyngsta argumentet för fri fildelning?

/Ulf

"tillräckligt" ??!!!

Det är inte något jobb, det är passion! Det får du förstå.

🙂

Jag tror jag förstår vart du vill komma med ditt resonemang, Om musik är "jobb" blir det inte längre en passion. Det behöver inte alls vara så. Jag vill också bestämt framhålla att det inte alls är ett "storstads/modernt" påfund. Om vi fortsätter på ditt drömtema med potatisfälten, fanns det säkert även för tusentals år sedan en Olle, som var oduglig på att plocka potatis, men spelade luta som en gud. Han fick äta tillsammans med de andra mot att han spelade för dem medan dom plockade potatisen. Var det då inte det som var hans "sysselsättning", hans "plats i samhället", eller för att använda ett modernare ord - "jobb"?

Och dessutom... Vilket som helst andra yrke är lättare än musiker om du vill tjäna pengar för mat och taket.

Visst, många andra yrken är lättare, vad vill du poängtera med det? Att man skall välja det jobb som är lättast?

Att syssla med musik för att det är lätt...hehee.

Och hur kan det komma sig att, du till synes mot din egen övertygelse verkar tycka att musik är lätt? Vem har någonsin påstått att jag vill syssla med musik på grund av lättja?

Hm... Hur många vill slippa 9 timmars dagjobbet och göra något som tycker och andra betalar för det?

Bara för att andra vantrivs med dagjobbet, behöver inte betyda att jag också måste göra det. Dessutom finns en lika stor skara som "dagjobbar" och som stortrivs med det. Det finns dom som blir bagare för att dom tycker baka är roligt. Detta betyder inte att jag måste tvingas baka när jag inte kan eller tycker om det. Dessutom skulle folket få ont i magen av att äta mina inkulinariska sockerskapelser... 😛

Jaså...? Är det sant? 😄 varför finns så hög konkurs för ljudteknikers plats då?! Och varför jobbar inte alla som ljudtekniker vem som helst har intresse för det?

Vad i hela fridens namn menar du med att hoppa på mig för att jag vill känna yrkesstolthet, eller rättare sagt känna stolthet och ansvar för något jag är bra på och kan bidra med? Är det något fult? Att många ljudtekniker är arbetslösa beror sannerligen inte på min vilja att känna att min kunskap bidrar med något som kan vara till gagn för någon annan.

Jag ska bli helt nöjd eftersom så kan jag ha tillgång till bästa mat och kan helt skippa den fusken i Konsum. Dessutom tillgång för fisk nästan varje dag. Adios pizza, djupfrysta saker, grönsaker med korta hållbarhet och 0.5..3% mjölk, färgämne och annan kemi i maten.

Jag blir kanske för gammal att bli i storstan, men aldrig för gammal att komma ihåg att maten får smaka bra och känna bra i kroppen.

Vad jag ville säga var att din inställning var avundsvärd, och att jag önskade att jag hade samma opretentiösa inställning, d.v.s. vara rik på andlighet, men bekymmerlös inför materiella tillgångar. Jag vet inte om du uppfattade det som att jag såg ner på den inställningen, när jag i själva verket såg upp till den.

Dessutom, Varför måste allting ta sådana extremt motsatta positioner? 😉

Antingen får man gå på potatisfälten, bo i en hydda av härdad dynga, komposthögen som madrass, och betraktas som lyktstolpe av vildhundar, eller så är man så rik att man äger ett par eller några 220 rums slott, med 15 trädgårdsmästare, tre egna kockar, skiftgående chaufförer, fem personliga assistenter som sköter allt från klädinköp till att torka ens trendigt blekta r 🙁 vhål...

Finns det inte andra, mer nyanserade alternativ däremellan som kan vara värd att sträva efter ?

/Ulf

Med risk för att låta pretto (men det skiter jag i). Jag skriver musik för min egen skull. Jag har ett "vanligt" jobb.

Det låter absolut inte pretto, snarare tvärtom tycker jag. Jag önskar att min egen ambition var av det slaget. Alla är vi olika. Sedan är utveckling något individuellt förstås, man kan ha sin egen måttstock, eller man kan ha andra måttstockar, och alla utvecklas i olika takt och omfattning. "Whatever makes you feel good". 😄

Jag gav mig inte in i musikbranshen för att få äga ett eget kassavalv, eller med en drift att visa min fula nuna i varje media så ofta som möjligt. Min ambition var att på ett eller annat sätt få syssla med musik tillräckligt för att sätta mat på bordet och ge tak över huvudet, eftersom jag kommer att tröttna på livet sjävt innan jag tröttnar på musik. Jag tillhör också skaran, eller snarare generationen som trivs som bäst när jag får bidra med min expertis och vara en som folk vänder sig till för att få råd och hjälp. Och vad kunde vara bättre än att vara expertis på något man dessutom tycker är det roligaste som finns?

Att vara nöjd med att bo i en by och plocka potatis på dagarna, och spela musik för byborna på kvällarna är för mig en utopi mitt inre sorgligt nog inte kan förlika sig med.

Att slippa öda bort 9 timmar om dagen när man skulle vilja slipa på sitt hantverk, skulle för mig vara ett bättre alternativ. Jag tillhör inte dom som klarar av att utvecklas tillräckligt mycket för att komma dithän jag vill på bara någon futtig timme per kväll.

Emellertid oroar jag mig inte så mycket för fildelning. Måhända är det den onda bieffekten av att det är så mycket lättare att nå ut nu än det var för bara 10-20 år sedan. Den naturliga utgallringen kanske kräver balans; "många är kallade men få äro utvalda", och mängden utvalda kan bara vara en viss procent per capita oavsett mängden kallade...

Debatten har kommit att handla mer om världens orättvisor, och multinationella företags marknadsekonomiska villkor vars spelplan intresserar mig föga. För mig handlar fildelningsdebatten om på vilket sätt den påverkar mig som individ och "yrkesman", om man får säga så.

/Ulf

Framtidsscenario...?

Band X marknadsför sig på internet med gratis musik, som lagligen fildelas hejvilt över hela världen. Fantastiskt nog uppstår efter en tid en mindre hype kring bandet, ett litet frö till intresse från den vida världen. Plötsligt vill folk runt om i världen höra bandet live, som hittills bara har gjort gigs i grannskapet på helgerna när dom är lediga från sina jobb, som dom måste ha för att försörja sig. Till yttermeravisso har den lokala publiken minskat från 1000 till 500 till 250 till 80 till den numera så nätta hardcorefans skaran på 2 individer; Olle på Boa och hans hund. Allt enligt uttröttningsprincipen.

Efter lite ”research” kommer medlemmarna i bandet på att det kanske inte funkar att åka till Holland, England, Tyskland eller USA över helgen för att giga. Det skulle t.om. kanske kosta mer än det skulle ge att åka de 80 milen till Säffle...

Bandet är dömt att fortsätta sina jobb som städare på McDonalds och repa på kvällar och helger, lägga ut sin musik på nätet för gratis konsumtion, och i stort sett inte utvecklas nämnvärt, eftersom sådan utveckling innebär kostnad i tid, tid som till syvende och sist måste reserveras för försörjningen. Och eftersom bandet inte kan komma iväg för att spela live och heller inte utvecklas, kommer intresset snarare än snart att dö ut och guldklockan som McDonalds sannolikt ändå inte delar ut är säkrad.

Den som inte kan annat än att spela och inte får ett ”vanligt” kneg, får hanka sig fram på livegig som inte betalar något mer än på sin höjd en trekants-macka (nä,nä, så'n man kan äta...) varannan dag, en DN att tjäna som täcke på parkbänken, och kommer i allmänhetens ögon att bli betraktad som kuf, byfåne, uteliggare och/eller luffare och får med stöd av den gamla, nyinförda västgötalagen skjutas utan vidare påföljd.

/Ulf

Själv har jag aldrig haft sådana problem med gitarrer...Kan det inte va så att resten e för litet?

Bara en tanke

/Ulf

Njä det handlar bara om att de är uppvuxna och vana med att det ser ut som det gör. Och självklart i ärlighetens namn har det alltid funnits en stor grupp som inte har något genuint musikintresse och föredrar sitt skval i bakgrunden. Det är samma sorts människor som köper, eller köpte Absolut Music eller annat skval. Hade man varit tvungen att gå och köpa CD för att det inte fanns något annat alternativ hade man helt enkelt fått göra det. Att med säkerhet säga nej som du säger är ungefär att han knappast skulle gå utanför dörren för att det inte fanns något som buss, tåg, tunnelbana eller annat transportmedel för att ta sig någonstans. Allt handlar om vana. Och många ungdomar är lata av sig. Ganska typiskt för den åldern också.

Du har helt rätt, att helt kategoriskt säga att han absolut inte skulle göra det, vet jag ju inte eftersom verkligheten ser ut som den gör. Vad jag egentligen ville påskina e nog att "vi i musikbranschen" inte ska skylla på att fildelning e hela orsaken till försäljningsnedgången, vilket nog är att förenkla det hela.

Å visst e de så att de tunna argumenten har haglat, speciellt om man läser aftonbladets artikelkommentarer, om ungdomar som säger att dom inte har råd att köpa CD, vilket på min tid innebar att man fick spara tills man hade råd...

Det är alltså inte min mening att ge den olagliga fildelningen existensberättigande i någon mån

/Ulf

Shift+scrollhjul 🥰

Edit:citat

Funkar ju kanon! Så mycket lättare allting blev 🙁

Tack Gain!

/Ulf

Förlåt om jag bryter in i princip diskussionen, fast detta har i viss mån ändå med ämnet och princip att göra...

Följde tråden med stort intresse i fredags. Var då, liksom även i hela den allmänna debatten nitisk motståndare till filnedladdning.

Tills jag började tänka över fenomenet från ett nytt perspektiv i helgen. Jag e iallafall inte lika tvärsäker på dess ondska längre...

Jag betraktade min 16-årige styvson som alltid sitter vid datorn och lyssnar på nedladdad musik, fipplar med online spel, sköter sina msn och facebook kontakter, om han inte spelar/tränar fotboll eller ishockey.

Jag funderade på om han överhuvudtaget skulle lyssna på musik, om inte nedladdning existerade. Jag e helt övertygad om att han inte skulle göra det. Det finns inte på kartan att han ens skulle göra sig besväret att föra över musik från en CD skiva för att ha som skvalmusik medan han låter sig underhållas av andra aktiviteter på datorn.

Jag tror, om möjligheten inte fanns att ladda ned att han hellre bara skulle sitta med online spelets "musik" i bakgrunden eller ha helt tyst, eftersom musiken har en så ytterst sekundär betydelse. Det här tror jag representerar en ganska stor grupp ungdomar idag. Det finns så otroligt mycket annat som tar deras uppmärksamhet och musik är bara en liten ynka del av det utbud dom har att välja på.

Däremot tror jag det finns dom som fortfarande har musik som primärt intresse, och den gruppen tror jag inte musikindustrin förlorar oavsett filnedladdningens vara eller inte vara. Den här gruppen tror jag tillhör dom som kan aktivt leta efter musik på nätet, men om dom väl hittar nåt dom gillar tror jag dom också köper skivor...tror jag... 😆

/Ulf

I princip kan jag hålla med om allt som listats i tidigare inlägg.

Samtidigt skulle jag personligen akta mig för att kategoriskt säga att "absolut inte göra/använda" vid inspelning. Det torde bero på vad de e man har för händerna för tillfället...

Något som låter oproffsigt och förskräckligt i en produktion kan visa sig vara det som räddar en annan. E iallafall min erfarenhet...

/Ulf

Jag har letat omkring på olika forum och sett en hel del trådar om fönsterhanteringen, och får väl acceptera att Steinberg har valt att arr-fönstret inte ska gå att maxa mot menylisten. Påståendet om att det skulle vara Windows fel köper jag inte riktigt eftersom Cubase är det enda program jag har stött på med denna fönsterhantering.

Om det är på det sättet, måste det väl vara så att Steinberg har valt att prioritera någonting annat i kodningen eller upplägget, så fönsterhanteringen fått stryka på foten.

(Jag har dock inte testat Protools, Logic, eller Sonar, så jag vet inte hur dom beter sig, men med CoolEdit, nån tidigare version av Cakewalk, och FL har jag inte erfarit att själva fönsterhanteringen är ett hinder i arbetsflödet. Inte ens i stenåldersversionen av CubaseGS lossnade arrfönstret från menylisten om man plockade upp någon editor. I andra program jag använt med mulitpel fönsterhantering har jag inte heller upplevt störande moment av den här typen).

I C5, till skillnad mot C4 kan jag tillyttermera visso bara navigera längs tidsaxeln med muspekaren så länge arr fönstret är maximerat. Om inte, går det inte att dra muspekaren längs "rulern" till höger eller vänster ut ur bild för att flytta position i tid. Zoomning genom att dra i "rulern" kan jag bara göra med små upprepade rörelser istället för som i C4 med ett enda drag (varför blir allt gränssnitts snack så lätt obscent)?? 😆☺️

Läste nåt tips på Steinbergs forum att man skulle lägga alla "grå" fönster som "always on top" för en lite smidigare fönsterhantering. Ska testa det ikväll å se om det blir lite bättre.

/Ulf

Håller fullständigt med Bloeas, har själv irriterat mig blågul på fönsterbeteendet i Cubase. Projektfönstret borde enligt min mening kunna hållas "dockat" till menylisten oavsett vilka andra fönster man öppnar som det gör i vilket annat windows program som helst.

Så fort man öppnar det minsta lilla fönster "dockas" projektfönstret av från menylisten och allt som oftast hamnar alla rulllister och zoom funktioner utanför bild. Kanske ett lyxproblem, men det känns obekvämt på nåt vis att det fönster man arbetar mest i bara "flyter"omkring.

Det känns ungefär som att inte ha skruvat fast en burk i 19" racken, så fort man ska trycka på nå knappar får man hålla i enheten samtidigt 😳

Borde det inte finnas någon preferensinställning någonstans som talar om för Cubase att proj fönstret skall hållas fastdockat i menylisten?

Om jag nån gång lär mig hantera kortkommandona för zoom, kanske det inte blir samma källa till irritation dock... 😆

God fortsättning, alla!

/Ulf

Hej på dej Guitar 66 Nilsson...

Spela in en Röd Lucky 7 istället så blir det kanon utan någon som helst elekronisk apparatur... 😠

En Moogmaskin som piper å skriker måste man däremot ha ett dussin ASEA kompressorer till, hehe

/Uffe

Spaceman: Triggade trummor är mycket vanligt förekommande i metalgenren idag. Kaggen som byts mot sampling, virvel som blandas med den riktiga etc.

Amen!

I de fall där trummorna har blivit spelade på riktigt, slutar de ändå med att man sitter där vecka i ända med sax å Drumagog, eller liknande...

Beror visserligen på stil, men där gurorna är grisfeta, faller liksom vanligt inspelade trummor pladask

/Ulf

Välkommen till forumet, ja e oxå nykomling här

Inte för att jag har så mycket att komma med, det var länge sedan jag mixade metal. Jag mixade dock ett hyfsat antal halvt obskyra metal skivor under 90-talet.

Mitt råd skulle beträffande trummor vara, att använda plug-ins istället för riktiga. Det e de absolut snabbaste å billgaste sättet att få till trummor som sitter bra i mix speciellt i metal genren. Detta för att det ställs så ohyggliga krav på kvaliteten i inspelningen och givetvis trumsetet. (trummisens kunnande e sekundärt, jfr dansk trummis i u.s. band)... Om emellertid annat än kvantiserat sväng i trummorna önskas måste naturligtvis trummisens förmåga att upprätthålla dylikt oxå anpassas. 😆

De e min bestämda åsikt (iallafall i 15 min) att det inte finns några genvägar till ett trumsound som skall vara "konkurrenskfraftigt" nog, än att ha först å främst ett ypperligt trumset, väl underhållet å stämt, rummet dom spelas in i måste vara "top notch", samt innehav av mikar med sammanlagda värden på uppåt en halv miljon, dessas placering, ett dussin olika kostsamma preamps anpassade till respektive ändamål, samt övrig outboard och sist men inte minst tid...Jag läste nån gång om en "The Cult" inspelning där man höll på att flytta omkring trummorna i studion i fyra dar innan man hittade rätt "spot" å började spela in.

Jo, så måste de ju även sitta någon bakom de tekniska apparaterna som kan sin sak...

Gitarrer å bas kräver inte lika mycket resurser, mest på grund av att mängden attiraljer av naturliga skäl e mycket mindre

/Ulf

Har inte gjort nån mix mest eftersom jag inte har några Urei 1176'or, LA2'or, eller nåt annat än Cubase egna pluggar å nån gratis plugg att tillgå, men tog in filerna i Cubase för att lyssna på dom.

Å visst, ja grymt otajt, sen låter det som om virvelmiken har legat mot sargen och skramlar till lite då å då, eller mest hela tiden.

Vid 1:54 händer dessutom nåt som gör att trumkanalerna låter osynkade... Jag funderade länge å väl på vad det kunde vara, för det blev ett extra starkt skrammel från virveln sen hamnade trumspåren i gungfly. Först trodde jag det var virvelkanalen som barkade ur, alla transienter blev diffusa, och det lät som jag hade dragit i spåren så dom hamnade ur synk.

Prövade att flytta virvelspåret, men det blev bara värre. Sedan synade jag varje spår å upptäckte att kiken va fasvänd efter 1:54. Vände fas på den å trummorna lät åter igen "tajt"

Ingen mer som reagerat på det? Det nämndes inget om det i artikeln och jag tycker nog man kan höra det i alla tre mixarna...

/Ulf

Välkommen!

Själv e jag oxå ny här, också synthmissbrukare sedan 1977 då jag köpte min första Roland SH2000 synt...den hade massor av färgglada flärpknappar...lät ohyggligt illa 😠

Det låter spännande det du lyssnar på. Har en flickvän som gärna lyssnar på prog trance å sån't åt det hållet. Även fast jag mest diggar symfrock växte jag ju upp med såna som Jean Michelle Jarre, Klaus Schulze, Larry Fast (Synergy) å dom, lite senare Orb å Art of Noise.

Numera har jag lyssnat en del på Underworld, Paul Oakenfold, å Paul van Dyk... vet inte vad dom räknas in i för genre dock...men tycker de e bra. Triphopen e oxå nåt jag fastnat för, kanske för att den e så hopplöst ute nu 😄 men den genren e så vackert filmisk.

Ableton Live e säkert ett bra val för din typ av produktion. Jag vet inte så mycket om programmet, även om jag testat det, men fattade inte riktigt upplägget. Men det ska ju tydligen vara väldigt intuitivt...

ja,ja - vi lär väl höras antar jag

/Ulf

Hej Rappe,

En fin-fin lista över gamla hjältar som jag delar till 100%.

Dessvärre verkar inte playern funka för mig här på jobbet. All streaming e bannlyst av företagets brandvägg, men ska försöka ta mig tid hemmavid å lyssna vid tillfälle.

Utöver de nya band du nämner som jag håller med e utmärkta, skulle jag oxå vilja slå ett slag också för gruppen Karmakanic.

/Ulf

Jag började läsa tråden med ambitionen att läsa igenom alla inlägg för att kolla om någon redan har postat O/H uppmikningen jag alltid kör med... men efter en 5-6- sidor gav jag upp...

Så med risken för att upprepa en O/H teknik som redan har nämnts, redogör jag för den ändå:

Ta två trumstockar och sätt dom ända mot ända rakt upp från virveln. Sätt första miken där.

Vinkla över stockarna till höger axel (förutsatt att trummisen e högerhänt). Sätt den andra miken där.

Nu kommer mikplaceringen att se mycket märklig ut...

Ta ett måttband, eller mikkabel och mät avståndet från överdelen av baskaggens sarj till miken som sitter över virveln.

Vinkla över måttbandet i mikändan till din högra mik å justera den så avståndet från kicken till båda mikarnas membran e exakt samma.

Denna uppmikning, om rätt utförd kan räcka om man t.ex. spelar in musik där ett väldigt naturtroget trumljud erfordras. Om man önskar kan man ju fylla på med valfritt antal närmikar för att förstärka vissa delar av setet. (Förutsätter naturligvis att setet och rummet det spelas in i e bra)

Om man spelar in Animal får man kanske höja hela arrangemanget så mikarna förblir hela...

Denna teknik har med all sannolikhet sina teoretiska fasproblem. Dock har den för mig alltid visat sig vara fullständigt monokompatibel, utom vid ett tillfälle då jag glömde måttbandet...

Ja, just de...mikvalet kan vara det vanliga... Senast har jag använt CM-3 mikarna som lät otroligt bra i förhållande till priset...

För en mindre naturlig, men fet å bred baskagge brukar jag använda 3 mikar; en Sure PZM mik som jag kastar in i kaggen, en AKG D-112 som jag placerar längst ned mot frontskinnet alldeles nära golvet, å sist men inte minst en subkik.

Dessa går till tre separata kanaler, som sedan kan behöva flyttas så faserna hamnar rätt.

Eftersom vissa mikar överlappar varann i frekvensåtergivning får man vara ganska generös med låg å högpass filter på dom olika kanalerna, så inte samma frekvenser representeras av olika mikar.

Tryckzonsmiken står för smäcket, D-112'an för kropp, och subkiken för djup botten. Dessa mikar kan blandas å ges vid mix för önskad karaktär.

Anledningen till denna till synes överkomplicerade mikning e att jag då aldrig lyckats få ett riktigt bra kik ljud med bara ex D-112. Jättebra till ett "bonk" ljud, men "thud" har jag aldrig lyckats få till med den... Tips mottages tacksamt

/Ulf

Gigan, härligt!!! 😄

Problemet e nog att vi ser oss som katter bland hermeliner, och att de e nåt "fult" att vara symfrockare... 😄

Fast oss emellan tror jag att de e många andra som oxå skulle vilja komma ut ur symfrocks garderoben 🙂

Stickane, jag tycker din fotnot säger allt! Håll inte tillbaka din kreativitet. Känns de som att du vill göra en låt om da'n så gör absolut det! Det e bara på detta sättet man kan utvecklas å bli bra på det man gör.

/Ulf

Det jag skulle föreslå istället för en plugg för att kolla fasfel e att göra lyssningen till mono, (alltså summera vänster å höger kanal). På de flesta mixerbord/stärkare brukar de finnas en monoknapp, alternativt kan du ju sätta upp en extra mono bus i din DAW, dit du kan skicka det du skall kolla för eventuella fasfel

Om nåt stereomaterial i mono låter tunnare eller på annat sätt markant ändrar karaktär, eller låter som en "stillastående" phaser finns med all sannolikhet ett fasfel.

I ditt specifika fall tror jag som redan föreslagits, att det rör sig om nånting som är felkopplat i riggen, eller var felkopplat vid inspelning, typ fel lödd mik kabel. Ett fasfel som uppstår p.g.a. en felplacerad mik brukar inte ställa till sååå makalösa problem så att mastering teknikern säger att mixen inte går att mastra. Eftersom det ser ut som om du bara använt en overhead till trummorna ter det sig en smula märkligt att fasfelet mellan denna och närmikarna skulle ställa till ett så allvarligt fasproblem. Det enda som återstår e Gitarr uppmikningen om du har pannat ut dom i vänster å höger kanal.

Med tiden kommer du att kunna höra fasfel genom att bara lyssna utan att behöva några speciella hjälpmedel. Om något låter "för brett" e de med stor sannolikhet fasfel, låter det som att nånting kommer bakifrån, eller från en obestämbar plats, e de med stor sannolikhet fasfel.

Förslaget om att skippa 2 mikar för att mika upp gitarr å köra line+1 mik, betyder inte att du slipper fasfel. I detta fallet kan det innebära att du måste fasvända den ena eller andra signalen. Vilken av de två signalerna som skall fasvändas går inte heller att förutse, de e bara att lyssna å vända på den ena eller andra. En del toppar med linjeutgång har dock inbyggd faskompensation, så det är ingen regel här heller. Regeln e att lyssna, lyssna, lyssna.

Den enda mikplaceringen som otvivelaktigt resulterar i fasfel e om man sätter 2 mikar riktad mot varandra för samma ljudkälla, exempelvis en mik över och under virveltrumman. Men även detta skulle inte resultera i en omastringsbar mix, om du inte av någon anledning har pannat ut över och undermiken i varsin kanal. Bara världshistoriens värsta virvelljud...

Jag tycker inte man ska vara rädd för att använda 2 mikar för att mika upp gitarrstärk heller, ett tips för att få lite alternativ vid mix kan vara att mika ungefär som du gjorde, fast se till att mikarnas kroppar bildar en 90 graders vinkel istället för 45. Man ska kunna sätta en vinkelhake längs mikkropparna. Detta kallas X/Y uppmikning. Punkten där mikarnas membran möter varann kan t.ex. riktas i kanten av konkoppen, så den ena miken e riktad mot koppen och den andra ut mot konen. spelar man in dessa båda på två separata kanaler (dom måste dock vara panorerade åt exakt samma håll), kan du använda dessa två mikar istället för EQ till att styra ljudet. Är ljudet för vasst kan man sänka volymen på miken riktad mot konkoppen, e ljudet för murrigt kan man sänka miken som e riktad mot konens kant. Antingen funkar mikarna som två olika ljudval i mixen, eller så kan man blanda dom för önskat ljud....men nu drar jag iväg från ämnet...

Jag skulle dock vilja påstå att man inte ska låta jakten på fasfel gå till överdrift heller. Om fler än en mik e inblandade i en uppmikning kommer det ofelbart att uppstå fasfel vid någon frekvens. Det gäller bara att lära sig minimera effekten av det, eller att låta fasfelet jobba till ens fördel. Till exempel kan ett fasfel mellan två mikar mot samma förstärkare vara precis det doktorn ordinerade för ett bra sound (förutsatt att dom e skickade till samma kanal). Är inte det berömda "äggljudet" från stratan ett resultat av ett fasfel...?

Lycka till i fasdjungeln... 😄

/Ulf

Tack för välkomnadet! Det värmer i vintermörkret

Lite utbyte av erfarenheter e aldrig fel, kanske jag kan bidra me några knep jag har snappat upp på vägen...

/Ulf

Denna tråden e väl död antar jag, men iallfall...

Den hjälpte till att reda ut begreppen när jag väl fått mitt paket med Cubase 5 och skulle uppgradera från 4.

När jag fick paketet började jag undra om leverantören av misstag hade skickat fullversionen, eftersom jag hade i princip väntat mig ett kuvert med en CD i. Nu kom ett paket som var både tyngre och större än originalversionen. Dessutom var det en ny dongle med...Inget stod att läsa om det i den medföljande dokumentationen. Efter en (inte särskilt noggrann, skall medges) efterforskning på Steinberg.net var jag inte ett dugg klokare.

Hittade till slut svaret genom att googla mig fram till detta forum. 😄

Vill slutligen passa på å gnälla lite på mjukvarutillverkarna som tycks dras med uppfattningen att alla e datanördar, och att internet uppkoppling e självklar. Personligen vill jag nog hålla internet borta från den dator jag pysslar med musikproduktion på. Både internet och datorns hantering av internet trafik är fylld av smuts, så för att minimera risken för datorcrashar, och samtidigt möjligheten att bibehålla datorn hyfsat snabb håller jag internätet så långt bort som möjligt från "produktionsdatorn". Fast när man ska börja mixtra med aktiveringskoder blir de ett fasligt springande mellan olika datorer. Jag höll exempelvis på en halv dag bara för att aktivera Stormdrums iLok.

Som fildelnings motståndare förstår jag samtidigt deras problem, men att skicka lite utförligare information om hur man går tillväga för att aktivera koderna borde väl inte vara så svårt. Ibland är det också så att länkar som medföljer paketen inte finns längre och/eller gränssnitt bytts ut som ytterligare försvårar en allaredan komplicerad procedur.

Jag kan väl inte vara ensam om att vilja ha separata datorer för dessa två ändamål, eller? 🤪

/Ulf

Hej alla,

Mitt namn är Ulf och torde väl komma att tillhöra åldringarna. Har hållit på med musik i dryga 30 år, mer eller mindre professionellt. Började i mitt första band när jag var 16 år 1977.

Spelade in några skivor i början av 80-talet som mindre bevänd "studiomusiker" i stora staden. Men som den landsortsgrabb jag e, tröttnade jag å flyttade hem efter 4 år och började spela me dansband. På 2 år hann jag tröttna rejält på det och startade upp en projektstudio vilken jag drev i 12 år. Till slut tröttnade jag på att stämma gitarrer och byta skinn på trummor och betala nästan all inkomst i skatt och började "riktigt" kneg.

Sålde av en del av mina gamla analog grejor, och köpte lite datorbaserad utrustning för att pyssla lite själv. Gick med i TAXI, och fick efter ett par år kontakt med ett amerikanskt indiebolag, där jag för tillfället jobbar som "work for hire" producent för ett antal meditations kompileringar. Låter tråkigt men e ganska kul och framförallt krävande. Och även om jag inte skrattar, så små rycker det iallafall i ena mungipan hela vägen till banken...eller halva vägen då... 😆

Gillar de flesta musikstilar som e bra utförda, men skötebarnet e uberpretentiös symfonirock a la 70-tal. Spelar själv sedan 1993 med i ett band med sådan inriktning.

Har använt Cubase sen 1995, men anser mig ändå vara begränsat bevandrad i denna modernare version. Jag lyckades till exempel bara tack vare detta forum till slut uppgradera från Cubase 4 till 5. Det hade inte gått om jag inte hade ramlat in här.

Tack för alla tips!