DigRules

Fast jag har fortfarande saker att invända. Kan inte ett snabbt gitarrsolo vara känslofyllt? Steve Vai - for the love of god 3:00.. Känsla?

När påstod jag att ett snabbt gitarrsolo inte kunde vara det?

Läste du överhuvudtaget mitt hela inlägg?

Du har totalt missat poängen...

Nja.. Han bedömdes som otroligt lovande musiker i många "etablerade" kretsar under 80-talet (alltså inte enbart metalsamanhang) o i början av hans karriär. Sedan har intresset minst sagt svalnat.. Har han någonsin gjort en "feature" eller headhuntats in typ som eddie van halen i beat it..?

Då var du nog inte med på åttiotalet när det begav sig, på den tiden när grejen han kör var HUGE. Nu är inte hans pryl det längre och då svalnar det per automatik.

Att han inte har "headhuntats" till en blivande hit av någon stor artist kan jag inte se som någon värdemätare överhuvudtaget med tanke på den stil han kör. Det Eddie gör är betydligt mer gångbart för "allmänheten"...

Det är vad jag tycker, men samtidigt en ganska allmängiltig åsikt vad gäller vår nordiske gitarrhjälte.. Önskas källor på det? 😛

Det verkar vara lite suddiga gränser mellan vad du tycker och vad du säger är...

Tack ..återigen, tror jag! ☺️

Återigen?

Jag anser att det är helt fel diskussion här.. Du kan aldrig "teoritisera" känslan. Långa toner, korta toner.. Man kan spela långa toner oändligt omusikalist såväl som korta!

Jag teoretiserar ingenting och jag räknar kallt med att alla begriper att jag talar om långsamma respektive snabba gitarrsolon.

Att tex yngwiee ibland beskylls för att inte ha känsla handlar om att han (på "senare" tid) haft en enorm oförmåga att gifta sig med det låten faktiskt förmedlar, till fördel för sitt eget shreddande.. Smaklöst. "Titta vad snabbt jag kan spela.."

Yngwie har under hela sin karriär beskyllts för att bara vara snabb och inte ha känsla...inget nytt där.

Tonerna verkar inte tala till någon.

Hur många har du frågat? Eller är det bara vad du tycker?

Detta ger folk i allmänhet inte någon "känsla" - alltså spelas det inte med någon "känsla". Känsla, musikalitet, sätta ord eller toner på något, det är vad det handlar om. Musik är inte teori. Det är känsla. Teorin är ett hjälpmedel.

Fuck, vad awesome du är...

Man kan i alla fall konstatera att, generellt sett, så verkar det som om längre och färre toner har lättare att uppfattas som att de skulle innehålla mer känsla än de snabbare och kortare tonerna hos folk i allmänhet.

Själv tillhör jag dem som uppskattar båda varianterna lika mycket. När det är som bäst påverkar de mig lika mycket, men på olika sätt.

Mark Knopfler's smygande toner på "Brothers in Arms" och Yngwie's kompromisslösa solo på "Island in the Sun", till exempel, ger mig rysningar på samma nivå.

Snabbhet är lika mycket ett musikaliskt verktyg som ett långsamt vibrato, de har bara olika uttryck och därmed olika effekt. Vissa gillar det ena, vissa gillar det andra, vissa gillar båda...och allt däremellan.

Uppenbarligen har Martin inte någon större fanclub här på forumet, och jag vet inte heller vad han sagt eller gjort för att dra till sig detta hat, men av det jag läst av honom så verkar han vara en av de intressantare på detta forumet i alla fall.

Hans betraktelser från resorna i hans innersta mörker och hans slutsatser därav är onekligen lite smått fascinerande att läsa. Jag förstår inte allt och en del håller jag inte alls med om, men tråkigt blir det aldrig.

Dessutom, någonstans långt inne i smärtan, finns där en skrivartalang som jag hoppas att han förvaltar och utvecklar.

Varför dras nästan bara gitarr-"hjältar" fram i sådana här diskussioner - och varför likställer man "teknisk skicklighet" med snabbspelande?

Ja, det där har jag också märkt, men så där var det redan på åttiotalet. Det talas om tekniska gitarrister när det till större delen handlar om hur snabbt det går.

Det fanns många som kunde lira i 200 på åttiotalet, men hur många var det som egentligen var bra?

Själv kan jag tycka att Malcolm Young är en teknisk gitarrist på sitt vis...eller är det bara så att han har en god teknik? Både och? Eller inget av dem?

Hur som helst är han fantastisk på det han gör...

EDIT: Det var ett långt, gnälligt och omoget inlägg. Musikervärlden klarar sig bättre utan det. ☺️

😄😆

Det är med långa inlägg som med dyra Axe-FX processorer för dig, risken är stor att de försvinner lika fort som de kom. 😉

Ok, kanske lite elak, men det är ju fredag... 🙂

Det samma goes för SLARV!

Var den där särskrivningen medveten eller var det...slarv? 😱

Nu är jag inte hundra på det här, men jag tror att varje "trumma" (i AD, exempelvis) har 127 layers, vilket faktiskt bör ge visst unikum.

Så med andra ord har AD 127 olika velocity-nivåer på sina trummor?

Låter imponerande ambitiöst, och kanske lite overkill kan jag tycka då jag vet hur långt man kommer med "bara" 8 eller 16 velocity-nivåer, typ Analogue Drums paketen.

Lägg därtill kanske 6 alternativa samplingar på varje (?) velocity för round robin så blir det över 750 samplingar på varje trumma.

Mja, jag är väl lite tveksam till att det ligger till så men jag blir gärna överbevisad. 🙂

Aaja, kanske inte så dynamiska, men det blir ju en tonförändring vid hårdare anslag, jag antar också att vissa genrar passar bättre än andra med ampsims, acdc tex är nog faktiskt, vågar jag påstå omöjligt att åstakomma med ampsim, men det är nog samma sak som bohnham trum diskussionen.

Det går utmärkt att få till AC/DC-ljud med dagens gitarrprocessorer.

Jovisst men med ampsims så gör det inte knappt någon skillnad eftersom det inte finns någon dynamik och brist på attack märks det knappt alls om man spelar löst eller med hårt anslag.

Ingen dynamik? Vad har du spelat med för skit?

Det finns dynamik så det räcker i många av mina gitarrprocessorer, så att spela löst eller hårt har sannerligen betydelse för både ton och känsla...

Och där sattes nivån på vad du klarar av.

Bara att konstatera att vi är många gamla hundar i tråden... 😄

Såna kommentarer är fullständigt löjliga eftersom ingen kan spela som de gjorde(eller någon annan för den delen).

Vilket precis är en del av poängen i mitt resonemang, dock handlar min fråga mer om det rent ljudmässiga än det musikaliska framförandet.

*klappar Digrules på huvudet* 😊

*voff*

Alltså hela diskussionen är ju så jävla fånig. Valle är bara intresserad av att vinna hur nu man kan vinna en diskussion som handlar om en personlig åsikt?

Och på vilket sätt skiljer ni er åt där?

Frågan var, kan man höra skillnad på en emulerad gitarrförstärkare eller en vanlig gitarrförstärkare? mitt svar finns långt ovanför här och jag tänker inte ödsla mer tid i den här sandlådan.

Nej, frågan berör hur saker och ting låter i en produktion. Du sa så själv i alla fall...

Svaret är väll olika beroende på vilken produktion det är. Kan man spela in en produktion som låter som första zeppelin med stärkaremulator och rullbandsplugg och digitaltrummor?

Jag uppmanar någon att göra det, ingen skulle bli mer glad än jag om jag fick nyckeln till den produktionen.

Jag är inte alls säker på det, har aldrig påstått det heller. Det sitter ju mest i Neil Young, hans låtar och hans band. Men han har säkert genom åren jobbat med samma musiker o ljudkillar även i digitala studios, så nåt speciellt kan man anta att det är med det helt analoga, nåt vi inte kan höra, men som vi omärkligt ändå kan uppleva skillnaden av.

Jaq själv har alltid hållit på att det digitala är bättre, speciellt det här med vinylskivor har jag alltid tyckt är riktigt dåligt, de masterband vi mixade på 80-talet lät så mycket bättre än de färdiga vinylerna fast de var mastrade hos de bästa, i Cutting Room. Men nu när jag sitter o testar olika signalvägar, digitala alternativt analoga från min nya Neumann in i min digitala inspelare, ja då tycker jag det helt klart låter bättre med analoga kompressorerna, i alla fall de bättre jag har. Det säger ju egentligen ingenting eftersom jag inte har några mjukvaruprogram alls. Så va fan... Men nåt är det med det analoga i alla fall. Jag börjar tycka det mer o mer, svårt som fan att lyssna riktigt är det...

Ok, fair enough...det är bra att du håller ett öppet sinne och jag menar inte alls att det analoga inte har betydelse. 🙂

Du bör nog lära dig att det finns flera sätt att spela in saker på samt att det finns flera ljudideal.....i all välmening.

Detta kan du säga nästa gång du ser en spegel...för mig är dock detta gamla nyheter.

Ja en "riktig" förstärkare och en emulering.

Nej, du talar om hur man som människa hör en förstärkare i ett rum och hur en mikrofon hör en stärkare när den exempelvis sitter ett par centimeter framför grillen och/eller är multimickad.

Det låter som att du kanske bör läsa på lite om inspelningsteknik...i all välmening.

Ljudet är i rummet och ljudet plockar jag även upp i mikrofonen.

Då är det egentligen två olika saker du talar om.

Beskriva ljud? det är ju inte det lättaste men det enklaste jag kan förklara är framför allt att det finns ett ljud i högtalare som jag aldrig hört i en emulering vi kan kalla det "högtalarljud" dålig förklaring jag vet men jag kan inte förklara på bättre vis. samt en väldigt massa högfrekvent surr i disten som visserligen också finns i billigare förstärkare

Är detta ljud du beskriver direkt från stärkaren i rummet eller är det genom en inspelningsmikrofon?

Kan man spela in en produktion som låter som första zeppelin med stärkaremulator och rullbandsplugg och digitaltrummor?

Hur många skulle klara av att få det att låta som första Zeppelin även om de satt i samma studio med samma prylar?

Intressant liten grej är att min svärson som är 25 och spelar trummor med mig, helt icke vetande ett skit om ljudteknik, och typ även helt ointresserad, länge tjatade om att han ville att vi skulle försöka få till det ljud som är på Neil Youngs "Living with war", inspelad på 2000-talet. Det är absolut det bästa ljud jag hört, säger han. Jag googlade på den inspelningen och fick fram att den är gjord på 16-kanals rulle och nedmixad till 2-spårs rulle. Så nog är det nåt som gör att även en ung kängpunkstrummis sugs till det analoga ljudet, utan att ha en aning om det är inspelat analogt eller med pyttemjuk.

Förklara det om du kan, Valle....

Hur kan du vara säker på att det har så mycket att göra med att det är inspelat på band som gör att han gillar det ljudet?

Det kan ju lika gärna vara många andra faktorer som ljudteknikern, producenten, prylarna de använde, studion de spelade in skivan i, etc...

Det tycker jag gott man kan göra. Tror inte det funnits sådana möjligheter tidigare som det finns idag. Både för professionell som amatör.

Och för att ta ett tvättäkta amatörexempel så kommer jag fortfarande väldigt tydligt ihåg min extas när jag första gången spelade in på min 8-kanals hårddiskporta, Fostex DMT8-VL, och hörde hur prylarna som man spelade med fortfarande lät som prylarna man spelade med efter att de blivit inspelade på hårddisken. Det är nog den mest inspirerande musikteknologiska upplevelse jag haft hittills, därav orsaken till mitt forumnamn.

Digital rules...särskilt för en glad amatör som mig. 🙂

har någon någonsin påstått att man inte kan få ett "varmt" ljud, med enbart digitala ljudskapare och processorer? Det kan jag inte tänka mig att någon skulle tycka

Jodå, det påståendet har man hört...

Så lämpligt för dig att du väljer ut vissa delar från Antares tråden Valle.

Länka dit istället...

En länk låter lämpligt och så kan ni fortsätta er diskussion angående detta i den tråden...

Detta var mer reflektion till Valles upplägg, kortade av och citerade in DigRules

Jävla skillnad att spela in med riktig stärk och få feedback från den mot för en plug!!!!

Har till och med jag märkt som är trummis och "producent" numera.

En plugg, ja, dem är sådär att lira med, tyvärr.

Däremot finns det processorer idag som lyckas riktigt bra med både känsla och möjlig "feedback".

Fast nu gällde i och för sig diskussionen ljudet och inte den eventuellt underlägsna spelkänslan...

Utöver det, grattis till ännu en titel... ☺️