På den tiden när jag skrev låtar gick jag alltid omkring med en anteckningsbok som jag skrev ner allt möjligt i. Det kunde va allt från smarta formuleringar till mer bärande textidéer. Dessa förde jag sedan över till ett kollegieblock jag hade hemma. Med tiden blev det ganska många block som jag satt och bläddrade i. Med hjälp av det här materialet skrev jag sedan mina texter. Ibland kändes det nästan som om de skrev sig själva, under stunder av mild eufori, ibland var det ett väldigt pusslande för att hitta saker som hängde ihop. jag var, och är, väldigt intresserad av språkets prosodi, alltså språkets rytm mm. Det finns många sätt att läsa en text. När jag hade fått ordning på detta gav sig melodin nästan alltid av sig självt. Det här är naturligtvis ett tidskrävande sätt att arbeta. Det är så långt man kan komma från att sätta sig ner med en gitarr och värka fram något på en kvart.